Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

28.05
KRONOBY MI: Vilda växter i matlagningen Välkommen på kurs om vilda växter i matlagningen. Kursen är ett samarbete mellan Kronoby medborgarinstitut och Marthaförbundet.
29.05
KRONOBY MI: Vilda växter i matlagningen Välkommen på kurs om vilda växter i matlagningen. Kursen är ett samarbete mellan Kronoby medborgarinstitut och Marthaförbundet.
07.06
Vasa: Trädgårdskväll på Strömsö Marthaförbundet medverkar i trädgårdskväll på Strömsö.
16.08
MARIEHAMN: NKF-sommarkonferens Välkommen på Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens i Mariehamn.
21.08
HELSINGFORS: Smarthfisk Vi rensar, filear och tillreder en smaklig buffé med mört, id, braxen, nors och gädda.
09.09
Malax-Korsnäs MI:Plockning, torkning, fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Malax-Korsnäs MI.
10.09
Malax-Korsnäs MI:Plockning, torkning, fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Malax-Korsnäs MI.
12.09
Helsingfors: Vad blir det för mat? Vad blir det för mat? Den frågan är löst! 
17.09
Korsholms vuxeninstitut: Torkning & fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Korsholms vuxeninstitut.
18.09
Korsholms vuxeninstitut: Torkning & fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Korsholms vuxeninstitut.

 

Senaste nytt

Marthaförbundets höstmöte

Den 25 november är det dags för Marthaförbundets höstmöte. Vi möts i Kvarteret Victoria på Busholmen, Helsingfors.
Närmare information om mötet, programmet och länk till anmälningsformulär hittar du här
16.10.2017 kl. 10:58

Sköna böna, snärtiga ärta

"Sköna böna, snärtiga ärta" är Ungmarthas och projektet Tack för maten!s växtproteinmaterial riktat till barn och unga.

Den 16-sidiga broschyren lyfter spännande fakta om baljväxter, enkla recept, sinnesövningar och pyssel som man kan göra med barn hemma eller på daghem, i skolan, på klubbar eller eftis. Materialet kan läsas på issuu.com/marthaforbundet

Broschyren kan beställas till daghem, eftisar och övrig barnverksamhet. Beställ broschyren genom att meddela önskad mängd och postadress till ung@martha.fi. 

 

 
10.10.2017 kl. 13:31

Inhemska växtproteiner i fokus

Vi är mitt i ett proteinskifte. Efterfrågan på proteiner från växtriket ökar hos konsumenterna och det bubblar av experimentlusta och idéer hos producenter och förädlare. Men vilka är de inhemska alternativen, vem odlar dem och var får man tag på dem?

I årets matkulturmagasin har vi träffat bönderna som odlar soja, bovete, bondbönor och ärter samt förädlarna och forskarna som tar fram proteinrika vegetariska produkter. Dessutom har vi tips för dig som odlar hemma.

Som vanligt har våra hushållsrådgivare skapat en mängd recept på allt från läcker bovetekaka och fräsch quinoagröt till smarrig ärtröra och mustig bondbönesoppa.

Magasinet kan beställas lådvis eller läsas via Issuu. Alla marthor har fått magasinet med posten. 

 

 

Du kan beställa magasinen lådvis (75 tidningar i en låda), till exempel till arbetsplatsen, skolklassen, evenemanget eller företaget. Endast postkostnad tillkommer á 9,90 euro/låda. 

09.10.2017 kl. 13:47

Slow Food Västnyland rf årets matkulturstipendiat

Årets matkulturstipendiat Slow Food Västnyland rf utsågs under fredag kväll 6.10 på evenemanget Dine Together Fiskars i Fiskars. Stipendiaten erhåller en summa om 1 000 euro. Priset delades ut av Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt.

Motiveringen lyder: Föreningen Slow Food Västnyland arrangerar i år för åttonde gången närmatsmarknaden Slow Food Festival. Festivalen har under åren lockat tusen och åter tusen besökare till västra Nyland för att uppleva närmat. Föreningen har genom festivalen, och genom att oförtrutet prata för ren, rättvis och lokalt producerad mat, sammanfört närmatsproducenter och -förädlare i regionen med konsumenter. Slow Food Västnyland, med många eldsjälar och projekt parallellt och i samarbete med dem, har berett väg och jobbat engagerat för att skapa den matregion att räkna med som västra Nyland är i dag. Slow Food Västnyland är en sann förebild för arbetet med att främja rena råvaror, närproducerad mat och det lokala företagandet samt den finlandssvenska matkulturen. 

Ordförande Diana Nyberg-Lindholm och verksamhetsledare Pontus Berglund från Slow Food Västnyland tog emot stipendiet under evenemanget Dine Together Fiskars. Nu på lördag och söndag arrangerar förening den populära närmatsmarknaden Slow Food Festival i Fiskars. 

– Vi har kämpat många år och det här stipendiet är ett erkännande för oss. Vi vill på olika sätt jobba vidare för god, ren och rättvis mat. På gångs är bland annat en bok om västnyländsk matproduktion genom tiderna. Vi är också glada för det nya samarbetet med Raseborgs stad. Vi fortsätter jobba tillsammans med andra mataktörer för att bevara en mångfald av bra mat, säger Diana Nyberg-Lindholm. 

Närmare information om Slow Food Västnyland här. 

Den finlandssvenska matkulturdagen instiftades på initiativ av Finlands svenska Marthaförbund och firas sedan 1992 årligen den 9 oktober. Avsikten med dagen är att uppmärksamma och bevara de unika finlandssvenska mattraditionerna. I år är fokus på inhemska proteiner från växtriket.

För närmare frågor, kontakta verksamhetsledare Frida Nylund, frida@martha.fi. För bildmaterial på årets stipendiat, kontakta informatör Karin Lindroos, karin@martha.fi, 050 361 6081. 

06.10.2017 kl. 21:36

Drömmen om den egna bostaden

Drömmer du om en egen bostad men är osäker på var du ska börja? Ekonomirådgivare Mia Wägar lyfter fram några viktiga punkter för dig som funderar på att köpa din första egna bostad.

Bostaden brukar vara en av de största investeringarna för en privatperson. Ofta kräver bostadsköpet att man lyfter lån för att finansiera en del av köpet, vilket i sig kan väcka många frågor.

Ett bra sätt att komma in på bostadsmarknaden är att börja BSP-spara. Då du sparar ihop en del av bostadens anskaffningsvärde, har du möjligheten att lyfta den resterande summan som lån, och därmed köpa din egna bostad. Men vad innebär BSP? Hur mycket behöver man spara? Vad händer efter att sparmålet är uppnått? Läs vidare så får du svar de allmännaste frågorna om bostadssparande!


Wägar vägleder

GUIDEN FÖR DIG SOM VILL BÖRJA BOSTADSSPARA

Vad är BSP?

BSP (d.v.s. bostadssparpremie) är ett system som finns till för att stöda personer i åldern 15–39 att köpa sin första bostad. I korthet innebär BSP-sparandet att du själv sparar ihop 10 procent av bostadens anskaffningsvärde, varefter banken lånar ut den resterande 90 procenten. Denna sparform är avsedd för personer som vill köpa sin första bostad, vilket innebär att du inte kan bli BSP-sparare ifall du tidigare ägt minst 50 procent av en bostad. Fördelen med lån som du får efter att du BSP-sparat är också att du kan få statsborgen på ditt lån kostnadsfritt, vilket innebär att du nödvändigtvis inte behöver andra säkerheter.

Då du börjar bostadsspara lönar det sig att bekanta sig med bostadsmarknaden i den stad eller kommun som du planerar att köpa din bostad. Då du vet i vilken prisklass bostäderna ligger, är det lättare att planera sitt sparande. Använd miljöministeriets webbtjänst för att se de genomförda bostadsköpen i Finland. 

Beloppet på BSP-lånen varierar beroende på bostadsort:

  • Helsingfors: 180 000 euro
  • Esbo, Vanda och Grankulla: 145 000 euro
  • Övriga kommuner: 115 000 euro

Exempel: Pia 21 år har följt med bostadsmarknaden i Helsingfors och vill börja spara till sin egna bostad. Därför öppnar hon ett  BSP-konto hos banken. I framtiden vill hon köpa en etta i Helsingfors i prisklassen 160 000 euro, alltså räknar hon ut att hon måste spara 16 000 euro på sitt BSP-konto innan hon kan bli beviljad ett BSP-lån. 

Hur BSP-sparar man?

Första steget till att börja BSP-spara är att öppna ett BSP-konto. Detta kan du göra både ensam eller med din partner, på vilken bank som helst, bara du är i åldern 15–39 år. Om du öppnar kontot tillsammans med din partner, räcker det att en av er uppfyller ålderskriteriet. Räntan på BSP-kontot är 1 % och skattefri. Som BSP-sparare finns det ett krav att du sparar 150–3 000 euro per kvartal, vilket innebär minst 50 euro i månaden och högst 1 000 euro i månaden. Sammanlagt måste du spara under minst 8 kvartal, vilket innebär två år. Dessa kvartal behöver inte infalla efter varandra, så ifall du missar ett kvartal, förlängs spartiden med en månad.

Exempel: Pia inleder sitt sparande. Hon studerar fortfarande, och kan inte spara mera än 50 euro i månaden. Under två års tid hinner hon spara in 1 200 euro. Efter avslutade studier åker Pia utomlands för att arbeta, och pausar sitt bostadssparande. Ett år senare återvänder hon till Finland för att arbeta och återupptar sitt sparande. Hon sparar 400 euro i månaden, och 3 år senare har hon möjligheten att köpa sin första bostad. 

Var inte rädd för att börja spara. I början kan sparmålet kännas ouppnåeligt, men genom ett flitigt och målmedvetet sparande är målet möjligt att nå. Du har heller ingen tidspress på dig, utan får spara i den takt som passar din livssituation och plånbok.

Vad händer då sparmålet är uppnått?

Då du uppnått ditt sparmål är det dags att be en låneoffert från banken. Här lönar det sig att konkurrensutsätta bankernas lån, för att hitta det förmånligaste alternativet för dig. I bästa fall kan du spara flera hundra euro i räntekostnader per år, genom att konkurrensutsätta bankernas marginaler. Du är alltså inte bunden till att ta lån från den bank som du haft ditt BSP-konto hos.

På lånediskussionen diskuteras bland annat vilken typ av bostad du är ute efter, vilken prisklass bostad du söker samt hur mycket lån du kan få för att köpa din bostad. Banken kollar alltid dina inkomster, så var beredd på att ta med dig din lönespecifikation. Varken du, staten eller banken vill att du skall bli överskuldsatt, alltså är det viktigt att se till att lånekostnaderna hålls i styr, också vid en situation där räntorna skulle stiga.

Efter att du fått lånelöfte från banken är du färdigt utrustad för att på allvar börja söka bostad. Då du hittar bostaden som känns rätt, både som ett kommande hem och inom ramen av lånelöftet, är det dags att börja buda. Lycka till!


Källor

Statskontoret, anvisningar för bostadssparlån (BSP). Tillgänglig på:
http://www.statskontoret.fi/download/noname/{638288E6-40C8-453E-8FCF-B327317396EF}/94011

Miljöministeriet, BSP-systemet för unga som köper sin första bostad. Tillgänglig på:
http://www.ymparisto.fi/download/noname/%7BF73B5F91-C96D-4E2E-8F6D-E14F183DEA8B%7D/120414

 

26.09.2017 kl. 08:10

Svinnkampen mot matsvinn

Spillveckan pågår som bäst och kampanjen uppmanar alla att ta en extra funderare kring matsvinnet. Här är våra favoritrecept på temat svinnkamp i hemhushållet!



Mjuka tomater i skafferiet och torrt bröd i brödlådan? Rosta brödet och finhacka tomaterna med lite vitlök och örter, mixa med olivolja och salta och peppra. Gott som förrätt eller lätt lunch. Receptet här



Ser frukten inte så aptitlig ut längre? Skiva eller hacka fint (funkar med äpple, päron, citrusfrukter med mera), lägg upp en fruktsallad i skål eller på fat. Toppa med hackade nötter och mörk choklad och ät med en dessertgaffel. Mums! Ibland räddar upplägg och dekoration det mesta! 


Finns det ingredienser till en sallad extra allt i kylskåpet? Gör den matigare med exempelvis linser eller bönor och piffa upp med frukt och nötter och frön.  
 



En restsallad är smidig att ta med sig i en burk till jobbet. Kolla vad som finns i kylskåp och skafferi och komponera en läcker lunch. 



Rester gör sig allra bäst på en pizza. Fredagens tacorester på lördagens lunchpizza är ingen dålig idé. Recept på pizzan ovan här. 



Det finns knappt en festligare resträtt än fattiga riddare! Bortglömda brödkanter lever upp i en dessert som de flesta gillar. Särskilt om den toppas med grädde och sylt. God aptit! Recept här

Flera restrecept i receptbanken hittar du här!

 

Läs mer om kampanjen Spillveckan här och om Marthaförbundets kampanj Svinnkampen här. 

14.09.2017 kl. 15:07

Den lilla sparguiden

Dags att börja spara! Men var börjar man? Ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar vägleder.

Du har bestämt dig för att börja spara. För att underlätta ditt val av sparform bestämmer du dig för att diskutera med personer i din närkrets. Då kanske det låter så här: 

”Ett sparkonto lönar sig inte, räntorna är för låga”, säger din väninna. ”Fonder är kostsamma och riskabla”, menar din mamma. ”Aktier är riskabla, jag rekommenderar fonder eller ett sparkonto”, svarar din syster.

Plötsligt känns det svårt att komma igång. Alla alternativ känns kostsamma, riskabla eller olönsamma. Vad skall du göra? 


Wägar vägleder

TID OCH SPARMÅL AVGÖR I VAL AV SPARFORM

Det är bra att diskutera olika sparalternativ med andra, du kan få både värdefull information och nya insikter. Men kom ihåg att alla har olika förutsättningar och mål med sitt sparande. Alternativen är många, och alla har för- och nackdelar. Därför är det viktigt att du själv bestämmer vad som passar dig och din situation. Då du bestämt dig för att börja spara gäller det att först fundera på vad du vill ha ut av sparandet. 

  • Vad sparar du till?​
  • ​När behöver du de sparade pengarna?
  • Hurdan är du som risktagare?
  • Känner du till hur sparformen fungerar?

Det är stor skillnad på om du sparar inför en semesterresa, en kommande renovering eller din pension. Den största skillnad är om du sparar kort- eller långsiktigt. 

På kort sikt (under 3 år)
Då du har ett sparmål max tre år i framtiden är det bra att välja sparformer med låg risk. I och med att spartiden är kort är det viktiga att säkra sig om att inte förlora pengar. Det vill säga det lönar sig att välja en sparfond som inte fluktuerar så mycket. Sparkonto eller räntefond kan fungera bra för detta ändamål.

På medellångt sikt (3–7 år)
Då sparmålet ligger tre till sju år framåt i tiden är det bra att välja ett alternativ som ger avkastning men som inte tvingar dig att ta stora risker. Målet är att du på dagen som du lyfter pengarna skall få tillbaka det du lagt in plus avkastningen. En fond som kombinerar räntor och aktier kan vara ett alternativ för denna typ av sparande.

På lång sikt (mera än 7 år)
Till långsiktigt sparande brukar ofta räknas pensionssparande. Här är spartiden betydligt längre än i de två tidigare scenarierna, vilket också ger oss möjligheten att ta större risker. Det viktiga är att man inte stressar för att kurserna går upp och ner, utan låter pengarna ligga kvar även under sämre tider. Då tiden för att lyfta pengarna närmar sig, lönar det att byta till ett sparverktyg med lägre risk.

Följande steg är att fundera på din förmåga att bära risker. Att placera sparade pengar innebär alltid en risk. Du riskerar att både vinna och förlora. Därför är det viktigt att du reflekterar över hurdan du är som risktagare. Ett bra sätt är att fundera på hur det skulle kännas att vinna 100 euro och hur det skulle kännas att förlora 100 euro? Det är inte meningen att du ska förlora nattsömnen för att du funderar på att dina placerade pengar gått ner i värde. Om så är fallet har du tagit för stora risker.

Slutligen måste du alltid veta vart du lägger de sparade pengarna. Vad innebär sparformen för risker? Passar sparformen dina behov? Läs på hur sparformen fungerar och våga börja spara!


Tips! Att komma igång med ett aktivt månadssparande kräver inga stora summor. Med 20 euro i månaden kommer du igång.

20 euro motsvarar 2 luncher på restaurang eller 8 take-away kaffekoppar.

 

14.09.2017 kl. 09:00

Dela omsorg

Ett av de vackraste orden jag vet är ordet ”omsorg”. Kanske dels för att jag anser att vi borde våga tala mera om sorg som drabbar oss alla i olika livsskeden, dels för att det är just precis det som vår värld behöver i dag.

I skrivande stund har vårt land precis drabbats av vårt första terrordåd (brottsrubriceringen 21.8). Vi är säkert flera som känner ondskan bakom hörnet samtidigt som vi vet att det inte går att leva i ständig rädsla. Det är i stunder som denna som klagovisan om små brister i vardagen känns banal och onödig. Det är i denna stund som jag inser vilken styrka det ligger i vår gemenskap och att vi borde bli bättre på att kanalisera denna gemenskap då behov uppstår. Martha ska visa omsorg i svåra, och i glada, stunder i vardagen, nära medmänniskan.

För att kunna agera i tiden, behöver organisationen ständigt utvecklas. Denna höst kommer vår organisation att stötas och blötas i alla distrikt för att finna en organisationsmodell som möjliggör en smidigare, mer rättvis och enklare organisationsstruktur där fokus ligger på arbetet för en bättre värld, en vardag i taget. Med omsorg ska vi utveckla vår organisation så att struktur, verksamhet och beslutsfattande motsvarar krav och behov i såväl nutid som framtid.

Att dela med sig av det man har, har varit en ledtråd för marthaverksamheten i snart 120 år. Dagens teknik möjliggör att man kan dela bil med främmande människor, dela med sig av sin bostad (eller torpet på landet) då man inte själv behöver den, men det finns säkert mera som vi kunde dela med oss av. Jordens resurser är begränsade och vi kan åter agera förebilder för en mera hållbar konsumtion och för en mera hållbar livsstil. Av omsorg för miljön. En vardag i taget.

Frida Nylund, 
verksamhetsledare

12.09.2017 kl. 09:15

Hållbar familj

Augusti är lite som nyår när det gäller löften. Sista veckan i juli börjar man redan mentalt separera från sina fula stugjackor och kantstötta koppar, och från ett sista desperat häng i en möglig och obekväm hängmatta gör man en liten önskelista inför hösten.

Man vet inte riktigt vad man vill, men man vill aldrig i livet ha det som förra våren då man inte såg ut genom fönstret förrän det var för sent. För sent för att njuta av knoppande björkar, tussilago i diket, sol på balkongen, vänner i viken… ja, ni vet allt det där som man längtar efter. 

Vägra vardagsrallyt

Livet pågår medan man själv tvättar toaletter eller kör rally mellan föräldramöten och fotbollsturneringar. Jag skriver därför ner några rader om vad jag i alla fall vägrar fortsätta med: städa ensam, tvätta ensam och laga mat ensam. Projektledaren har kanske inte varit jättekonsekvent när det gäller delegeringen, det måste erkännas, men de övriga sex familjemedlemmarna utnyttjar också friskt att en i familjen har svårt att vada runt i drivor av skitiga sockor och smutsiga underbyxor samt att hon vägrar dålig snabbmat. Jag hör redan dina råd: tagga ner, kom överens med barnen, ge alla uppgifter, gör tillsammans, håll inne veckopengen … been there, done that. Det håller en vecka, men jag håller inte längre. Hur blev det så här?

Det blev så här för att jag har varit hemma så mycket. Fem barn blev för mig många år hemma. Är man hemma har man ofta dåligt samvete för att man inte drar in så mycket fyrk och då kompenserar man med att gnida diskbänk utan att gnälla. Är man hemma kan man curla kidzen ohämmat. Sedan vill man också ha det fint på sin ”arbetsplats” och utvecklar pedantiska talanger och hem­inredningsintressen som man inte har vett att lägga av med när man återgår till arbetslivet. Och så har vi det här med skilsmässobarnen, som man längtar sig tokig efter i en vecka och som det är svårt att välkomna med en icke flexibel turlista över tomglasförande och hundpromenader när de väl dyker upp. Skulden gör en dålig på att sätta gränser … Det finns, som du märker, många ursäkter för obalansen och jag kunde leva med orättvisan om jag inte var så sur. Sur och arg för att jag känner mig lurad och utnyttjad. Sur för att jag låter det ske. Sur för att jag egentligen är glad och jag saknar mig själv så otroligt mycket.

Ofrivillig obalans

Ett balanserat och rättvist familjeliv är nästan omöjligt. Skulle en man skriva den här kolumnen, kunde han kanske vittna om ett mastodont ointresse från resten av familjen över fukten i källaren eller amorteringskraven. Det kan ju förstås också vara tvärtom och inte könsbundet, men obalans är obalans och ofrivillig obalans gör oss olyckliga. Det den ena tycker att är viktigt kan den andra vara utan. Det gäller barn och det gäller vuxna. 

Men jag har tur. Inte långt från min hängmatta finns J. Det inte J vet och har svar på finns inte. Det gäller förstås även detta. Hon har inte fastnat i det sura träsket, för hon satte penna och papper på bordet och ritade upp tre kolumner för det man måste, det man bör och en kolumn för det man vill och längtar efter. Sedan fyllde familjen i, tittade på varandras behov och gjorde en plan där allt från måste-raden kom med och sedan lite bör och behov på det. Inte någon flum-lista, utan riktiga datum när saker ska göras, när längtor ska stillas. Ännu en lista kanske, men denna gång är alla med och prioriterar. Det är ingen bitter diskdiktator som spikat upp oändliga krav på köksväggen och som dessutom ger de andra en runda med stavmixern om den inte följs. Det här är en tillsammans-lista som förutom trista plikter också rymmer det som gör oss lyckliga. 

Vila och vardag

Hållbart familjeliv är balans mellan slit och sinnlighet. 
Mellan vila och vardag. Den som lagar mat ska inte behöva diska. Den som diskar måste sedan få ta en kaffe i fred. Den som måste upp först under veckan får sova på helgen. Den som tvättar slipper vika in. Den som hjälper med läxor får spela playstation. Det är inget som vi ska kräva, utan det ska vi ge varandra. Utan påminnelser eller pengar. Hösten är en andra vår, där varje löv är en blomma …

Text: Maria Sundblom Lindberg

12.09.2017 kl. 09:12

Med passion för kläder och kvalitet

Ju längre Elin Sandholms studier i kläddesign framskred, desto mer ökade hennes medvetenhet om de oetiska förhållandena i klädbranschen. Via sitt eget företag vill hon i dag bidra till en mer hållbar klädindustri samt väcka konsumenternas intresse för en smart klädkonsumtion.

När jag under studietiden lärde mig om produktionskedjan i klädbranschen, och såg hur ”smutsig” den var, visste jag att jag inte ville bidra till det negativa. I dag vill jag själv försöka sprida kunskap och få andra att bli intresserade. Jag vill helt enkelt få andra att köpa fiffigare och tänka mer långsiktigt, säger kläddesignern Elin Sandholm, 29.

Sandholms Karisdialekt klingar distinkt i Elins studio i Åminne. Rummet är fullt av tyger, tygprover, provdockor och mönster. I den gamla industrilokalen, ett stenkast från Karis där hon bor, designar, klipper och syr hon sina kläder. Elin påpekar att det inte handlar om lyx eller glamour – det är hårt arbete i skenet 
av lysrör, men hon gör det hon allra helst vill göra.

– Mitt mål är inte att bli rik, utan att kunden ska få en bra produkt och att jag ska kunna leva på mitt arbete. Jag vill också kunna svara på alla frågor om produktionen, jag har ingenting att dölja.

Från mönster till slutprodukt

För Elin Sandholm handlar det alltså inte i första hand om pengar, utan om passion. Hon lägger ner mycket tid på att hitta bra leverantörer och högkvalitativa tyger, och hon är med i processen från början till slut.

– Det skulle vara billigare att låta producera kläderna i Tallinn, och många tänker på maximal vinst. Själv tänker jag på att göra mig själv och andra glada.

Sedan lanseringen av nätbutiken och klädmärket E/S Design i april 2016 har hon tillverkat och levererat närmare tusen plagg. Hon har haft hjälp av praktikanter och har för tillfället en timanställd, men jobbar också själv hårt. I framtiden hoppas hon kunna ha fler anställda.

– Då måste jag ha råd att betala lön, jag vill inte förhasta mig. Men vår egen kläd­industri håller på att försvinna och jag vill bidra med arbetsplatser.

I dagens läge har Sandholm nått så långt att hon har fått lära sig att tacka nej till vissa uppdrag. Hon behöver inte heller lägga några pengar på marknadsföring, nöjda kunder sprider information om hennes kläder via sociala medier och vid kaffebordet. Det har lett till ett ”lyxproblem”.

– Jag behöver ingen mer marknadsföring, det kan lätt skena iväg. Jag hinner inte med mer arbete.

Sticker ut

Elin Sandholm har studerat kläddesign och visste i ett tidigt skede att hon inte ville bidra till ytterligare konsumtionshets trots att hon ville producera kläder. Hennes kollektion består av multifunktionella plagg för kvinnor. Konceptet ger henne en chans att fokusera på det hon tycker är viktigt – hållbarhet och bra material. Dessutom sticker hon ut.

– Man måste nischa sig om man ska nå ut. Ingen ser identisk ut hela tiden, mina kläder kan bäras på flera olika sätt.

Elin framhåller ändå att hon inte har något emot att folk köper kläder i budgetkedjorna, det är snarare mängden som är problemet.

– Det råder överkonsumtion, mängden kläder har ökat de senaste tjugo åren och volymerna har fyrdubblats. Det här pressar både industri och natur. För tjugo år sedan var detta inte ett problem, förklarar Sandholm.

Själv minns hon med fasa hur hon som tonåring åkte på shoppingresa till Helsingfors och återvände hem med närmare tjugo nya plagg. I dag köper hon alla sina kläder på loppis och påpekar att utbudet också där är stort – flera gånger har hon sett kläder med prislappen kvar.

– Jag behöver inte fler klädesplagg, och är mer medveten om min egen konsumtion. Till och med sambon har börjat leva som jag lär. Han är modetokig, men också han har rensat i garderoben.

Att starta eget

För närvarande kretsar Elin Sandholms liv kring företaget, men också kring två barn. Själva företaget uppstod faktiskt tack vare, inte trots, att hennes första barn föddes i april 2015.

– Mammaledigheten var min första lediga period i vuxenlivet och jag kände mig jätteledig, jag tror det är en inställningsfråga. Men vi har haft turen att få lättskötta barn.

Hon hade länge haft planer på att starta eget, och under graviditeten och spädbarnstiden hade hon tid att tänka på vad hon vill göra.

– Jag jobbade inte då, men jag byggde konceptet: Var ska jag köpa tyger? Hur ska webbsidan se ut? Jag visste inget om lagen för nätbutiker, så jag läste på.

Andra med företagardrömmar rådde Sandholm att inleda försiktigt – att till exempel starta företagsverksamhet vid sidan om ett deltidsjobb. Själv började hon med att arbeta hemma.

– Det var skönt, jag hade ingen ekonomisk press och kunde arbeta i den mån som budgeten tillät. Då kan man använda sin tankekapacitet till något bra i stället för att lägga den på att ha ångest för ekonomin. Det lönar sig att bygga upp lite åt gången.

Elin påminner om att alla gör tabbar, därför ska man inte ha storhetsvansinne i början.

– Se till att ha låga fasta kostnader, det mesta kan du göra från ditt vardagsrum. Det är också viktigt att ha någon att diskutera med.

Ger energi

Företaget E/S Design har vuxit i takt med Elin Sandholms mammaroll och många undrar hur hon orkar med allt.

– Det man tycker om ger energi.

Ingen har sagt något rakt ut, men hon vet att det finns personer som tycker att hon borde stanna hemma med barnen.

– Jag stjäl inte tid från barnen, jag upplever att jag är en bättre mamma när jag får jobba. Så länge sambon och jag är överens fungerar allt bra.

Sandholms andra barn föddes i mars i år och hon är fortfarande mammaledig. Hon har fått förklara för både en och annan att det är okej att arbeta trots det.

– Jag försöker klämma in arbetet på söndagar och helgdagar då det är tillåtet att jobba, men så anmäler jag också vissa dagar till Folkpensionsanstalten FPA.

I praktiken betyder det att mammapengen dras ner till miniminivå de dagar som Sandholm väljer att arbeta för företaget. Ibland ger hon också upp tid med vänner och familj för att kunna jobba.

– För tillfället har sambon semester och tidigare ringde några vänner och frågade mig om jag skulle komma på kaffe, men jag hade en kundprovning så jag är på jobb. Men detta är ju min hobby, sällan känns det som om jag offrar något.

Text: Michaela von Kügelgen, Foto: Emilia Nyberg 

12.09.2017 kl. 09:10

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt