Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

02.10
RASEBORG: Marthas skördefest Raseborg: Välkommen med på en gemensam måltid i marthaanda på Svartå slott.
03.10
Helsingfors: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
03.10
MALAX-KORSNÄS MI: EKOSTÄDNING Ekologirådgivaren Anita Storm visar knep som gör städningen miljövänligare och roligare!
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
07.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
09.10
Vasa: DEN FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN Kom och fira den finlandssvenska matkulturdagen med after work på Bock's i Vasa.
11.10
HELSINGFORS - Minimalism och zero waste Kom med och inspireras av filosofin kring minimalism och zero waste och få tips för en hållbarare tillvaro.
13.10
Houtskär: Svampkurs Kom med på svampfärd med Marthaförbundets svamprådgivare!
13.10
Houtskär: Matkulturdagen på Hyppeis Värdshus Välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen tillsammans med Houtskärs marthaförening i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.
15.10
Helsingfors: Sylta & safta Vi tar tillvara på höstens skörd och använder olika metoder föra att konservera äpplen, päron, lingon och tranbär.

 

Senaste nytt

Få koll på pengarna – Lär dig budgetera!

Vi använder navigator för att hitta vägen, recept för att tillreda mat och kalender för att planera tidsanvändningen. Varför skulle vi inte använda ett verktyg för att planera vår konsumtion och ekonomi?

Det är en vecka kvar till lönedagen, och saldot på ditt bankkonto har än en gång sinat snabbare än du tänkt dig. Det är inte första gången det händer, varje månad är situationen den samma: Du tänkte att du hade mera till förfogande än vad du egentligen hade. Känslan av att inte veta om pengarna räcker till orsakar stress, och gör att du kallsvettas då du står vid kassans kortterminal och väntar på att auktoriseringen är klar. Din ångest över pengarna blir inte bättre av att du från höger och vänster blir uppmanad att spara. Hur ska du kunna spara då pengarna knappt räcker till för vardagens utgifter?

Svar: Du behöver göra upp en plan för din konsumtion. Med Marthatipsen nedan kommer du igång.


Vad betyder pengar för dig?
För att vi skall komma igång med vår ekonomiplanering måste vi fråga oss själva vad pengar betyder för oss. Pengar är, och kommer alltid att vara, en nödvändighet i vår vardag. Det är du som bestämmer om saldot på konto är ett monster som du gömmer dig för eller en vän som visar vägen och hjälper dig att fatta beslut. Är pengar något som ger dig trygghet eller möjligheter? Vi har alla ett personligt förhållningssätt till pengar, och ingen kan säga oss hur vi skall tänka och känna inför dem. Huvudsaken är att vi är ärliga mot oss själva. Ta dig tid att fundera: Hurdana känslor väcker pengar hos mig? Varför känner jag ångest över att se kontots saldo eller att öppna räkningar?

Det finns inga snabba lösningar
För att vi ska kunna göra upp en realistisk plan för vår konsumtion måste vi ha klart för oss själva hurdana konsumtionsvanor vi har från tidigare. Om vi gör upp en budget baserat på hur vi tror att vi använder pengar, kommer budgeten med stor sannolikhet att bli orealistisk och överskridas. För att vi skall känna att vi lyckats med vår ekonomiplanering, är det A och O att budgeten är realistisk, eftersom detta ökar sannolikheten för att vi vill fortsätta följa upp vår konsumtion också i framtiden.

Så gör du en realistisk budget
Innan du börjar fundera på att göra upp en budget, lönar det sig att fundera på följande frågor:

  • Hurdan konsument tror du att du är?
  • Hur använder du dina pengar?
  • Hurdan konsument skulle du vilja vara?

För att svara på den första frågan behöver du inte något annat än tid att fundera. Vart tror du att pengarna försvinner under månaden? Hur mycket uppskattar du att du äter ute? Hur stora blir de fasta kostnaderna totalt? Vad gissar du att går åt till mat per månad? Syftet är att få dig att reflektera aktivt över den egna konsumtionen.

Den andra frågan kräver mera tid, eftersom den kräver att vi under en månads tid följer upp alla våra utgifter. Det här innebär att vi samlar kvitton från alla våra köp, och kategoriserar dem enligt följande kategorier:

  • Mat hemma
  • Mat utanför hemmet
  • Boende
  • Lån, amorteringar, räntor
  • Kläder
  • Hälsa och hygien
  • Resor
  • Fritid och nöjen
  • Anskaffningar till hemmet
  • Försäkringar
  • Telekommunikation
  • Övrigt

Minns att vara ärligt mot dig själv och att alla kvitton räknas. Då månaden närmar sig sitt slut har vi data att analysera. Nu ser vi svart på vitt hur vi konsumerat, och det kan vara intressant att jämföra det med hur vi trodde att vi använder pengar. Det är inte ovanligt att vi har en förskönad uppfattning om våra konsumtionsvanor …

Slutligen sätter vi oss ner och funderar på hur vi skulle vilja använda våra pengar. När vi vet hur mycket vi lägger på olika livsområden, är det lättare att se vilka som kan kategorisera som onödiga utgifter, och var man kan spara in. Du kanske märker att det går onödigt mycket pengar till att äta på restaurang? Då vi vet vilka utgifter vi ska granska och förhålla oss kritiskt till, blir det lättare att medvetet ändra på gamla konsumtionsvanor. Vi har förutsättningarna att göra en realistisk budget som fungerar som navigatorn i vår vardag.

Välj ett sätt som passar dig
För att budgeterandet ska bli en naturlig del av vår vardag, måste vi tycka att de är roligt och meningsfullt att följa upp den egna konsumtionen. Därför är det bra att fundera på vilka verktyg vi använder för att budgetera. Någon vill använda en applikation i telefonen, en annan Excel medan en tredje använder penna och papper. Välj det alternativ som passar dig.

Tips på budgeteringsverktyg:

Ekonomirådgivarens snabba tips:

  • Kartlägg inkomster och utgifter
  • Spara kvitton under en månads tid, och se svart på vitt hur du använder dina pengar
  • Var ärlig mot dig själv: Överdriv inte inkomster och underskatta inte utgifter!

  • Fundera på vad du vill prioritera och icke-prioritera i din konsumtion
  • Gör en realistisk budget
  • Använd ett budgeteringsverktyg som motiverar dig att fortsätta
13.03.2018 kl. 08:40

Gör din egen naturkosmetik

Vi är allt fler som vill veta både vad vi stoppar i oss och vad vi smörjer in oss i. Överflödiga syntetiska kemikalier och dofter undanbedes, och naturliga varianter är allt mer eftertraktade. Men precis som du kan odla dina egna grönsaker kan du också tillverka det mesta du behöver för din dagliga hudvårdsrutin själv.

Öppna skafferiet, plocka ut socker och olja och du har ingredienserna till en enkel kroppsskrubb. Även salvor för olika ändamål, läppfett, shampo och ansiktsvatten kan du tillverka hemma i köket, men då krävs ett besök via naturkostaffären innan du kan starta storkoket. Annat som är bra att ha innan du sätter igång är skålar i rostfritt stål, kastruller, en liten hushållsvåg, stektermometer, rena och gärna mörka glasburkar och en slickepott.


Samla ingredienser under våren och sommaren

Många av naturkosmetikrecepten kräver en del förarbete i form av införskaffning och insamling av ingredienser. Våren och sommaren är en bra period att göra naturkosmetik då ingredienser så som rödklöverblommor, daggkåpa, nässlor med finns att tillgå. Plocka och torka ett större lager så kan du göra naturkosmetik året om. 

Vad är naturkosmetik?

Naturkosmetik tillverkas av råvaror som är naturliga och bryts ned i naturen. Ingredienserna kan vara vegetabiliska oljor, fetter och vaxer, örtextrakt, eteriska oljor och aromatiska ingredienser från kontrollerad ekologisk odling eller kontrollerade ekologiska vilda uppsamlingar. Ämnen ur sten- och mineralriket så som salt, lera och jordfärger är också tillåtna inom naturkosmetik. Så fort ett kosmetiskt preparat innehåller exempelvis mineralolja så som vaselin eller paraffin eller syntetiska doftämnen kan den omöjligt fylla kraven för den certifieringsorganisation som övervakar innehållet i produkterna.



Gå en kurs!

I april erbjuder Marthaförbundet en kurs i naturkosmetik med ekologirådgivare Anita Storm i Marthaköket i Helsingfors. Läs mer och anmäl dig här

 

12.03.2018 kl. 12:44

Uttalande: Mera jämställdhet på arbetsmarknaden

Vi vill se beslutsfattare arbeta mera aktivt för en mer jämlik situation på arbetsmarknaden.

Finlands svenska Marthaförbund vill på Kvinnodagen lyfta upp diskussionen om diskrimineringen som sker på arbetsmarknaden. Enligt jämställdhetslagen är all sort av diskriminering som sker på grund av graviditet eller uttag av familjeledigheter förbjuden i lagstiftningen. Ändå framgår det ur Jämställdhetsombudsmannens senaste årsberättelse från 2016 att en av de vanligaste orsakerna till att Jämställdhetsombudsmannen kontaktas är upplevd diskriminering före, under eller efter utnyttjad familjeledighet.

År 2017 meddelade 46 procent av fackförbunden att de veckovis blir kontaktade av personer som upplevt diskriminering på grund av graviditet. Statistiken innefattar inte de personer som inte vågat be om hjälp i rädsla för att bli stämplande som besvärliga personer på arbetsmarknaden. Det förekommer diskriminering på arbetsmarknaden och vi kan inte blunda för det.

Kvinnor har fortfarande oftare tidsbundna arbetsavtal än män. Det är inte ovanligt att arbetsavtalen inte förlängs då arbetsgivaren fått vetskap om en graviditet, trots att det tidigare muntligt diskuterats om möjligheter till fortsättning.

Det är fortfarande 90,5 procent av föräldraledighetsdagarna som hålls av kvinnor. Av de som lyfter hemvårdsstöd är 93 procent kvinnor (källa: FPA). Kvinnor kan även uppleva diskriminering i form av stagnerande karriär- och löneutveckling. Möjligheterna till att utvecklas som arbetstagare ska inte hänga på huruvida en person planerar att bilda familj eller inte.

Den rådande situationen är utmanande också för företagare. I och med att föräldraledigheternas fördelning mellan föräldrarna är ojämn, tillfaller kostnaderna för familjeledigheterna oftare kvinnans arbetsgivare. En av förutsättningarna för att jämställdhet på arbetsmarknaden kan uppnås, är att kostnaderna för familjeledigheterna fördelas mellan föräldrarnas arbetsgivare.

Vi kräver nolltolerans för diskriminering på grund av graviditet eller utnyttjande av familjeledighet och att beslutsfattare ska arbeta aktivt för att situationen på arbetsmarknaden ska bli mera jämlik.

Helsingfors den 8.3.2018, Finlands svenska Marthaförbund r.f.

Andrea Hasselblatt, ordförande
Annika Jansson, verksamhetsledare
Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare

08.03.2018 kl. 08:42

5 goda orsaker att äta bönor

Bönan är årets grönsak. Med många olika sorter och stor variation då de kan ätas både färska och som torkade är de en ypperlig skafferivara. Varför inte planera in bönor till vårsådden?

Bönor är supermat!
Bönor är näringsrika och nyttiga. De har ett högt proteininnehåll samt innehåller mycket kostfibrer och en mängd vitaminer och mineraler. Bönor är fettsnåla och därför även kalorisnåla.

Inhemskt och närodlat
Bönor odlas i Finland och att själv odla dem i sin trädgård har blivit allt populärare. De vanligaste arterna som odlas i Finland är bondböna, brytböna, vaxböna och skärböna. Skördetiden för bönor är augusti-september, vilket är en relativt kort period, men bönor passar bra att frysa in till vintern. Du kan även odla egna skott av till exempel bondbönor, som är goda och nyttiga att ha på smörgåsen eller i salladen.
 


Klimatsmarta proteinkällor
Bönor innehåller proteiner och järn, precis som kött. Däremot bidrar nötkött till minst sjuttio gånger så stora utsläpp av växthusgaser än odlingen av bönor gör. För hälsans och klimatets skull behöver vi konsumera mindre rött kött och i stället välja växtproteiner.
 


Mångsidig råvara
Bönor kan ätas både som färska och som torkade, men bör i det sistnämnda fallet kokas ordentligt innan man kan äta dem. Bönor kan på ett mångsidigt sätt användas i matlagningen, till exempel i soppor, grytor eller sallader.

Billigt
Bönor kostar inte mycket, speciellt inte då man jämför med priset för många köttprodukter. Torkade bönor är billigare än färska.
 


Grodda bondbönor – så gör du!

  1. Använd frön av bra kvalitet för att få en hög grobarehet.
  2. Före sådden ska förna blötlggas i åtta timmar. 
  3. Stora fat eller brickor fungerar riktigt bra att odla i. På ett fat som är 15 cm i diameter sås 25 fram frön (torrvikt). 
  4. 2 cm växttorv på fatet ger en lagom djup såbädd. 
  5. Vattna. 
  6. Strö fröna på torvens yta. 
  7. Fröna behöver inte täckas in med plast eller dulikt. Men de första tre dagarna ska de vara täcka med tyngd så att de rotar sig. Till exempel en passande kastrull med något i. 
  8. Vattna varje dag. 
  9. Skotten är färdiga på ungefär två veckor. 
  10. Vill du ha en jämn produktion ska du så tre gånger i veckan. 

Det är vitkgit att tvätta faten rena med diskmedel samt använda ny och ren torv till varje odlingsomgång. Bondbönsskotten blir lätt beska om de växter för länge. Ät skotten då det fått två eller fyra blad. 

28.02.2018 kl. 13:40

Nordiska brevet 2018: Kvinnor i en värld av förändring

De fem kvinnoförbunden inom Nordens Kvinnoförbund (NKF) turas varje år om att skriva ett brev. För årets nordiska brev står advokaten och politikern Iselin Nybø från Norge. 

Samhället förändras snabbt och det är svårt att förutsäga vilka jobb som är viktigast i morgon. Det som är säkert är att tekniken kommer att spela en viktig roll. Utvecklingen av ny teknik kommer att öppna dörrar och skapa en ny värld av möjligheter – för dem som är lyckliga nog att förstå det. Utbildning och kunskap har aldrig varit viktigare, men alla måste vara inkluderade. I dag är det främst män som studerar, utvecklar och arbetar med teknik.

Utbildning är en av de viktigaste rättigheterna som ett samhälle kan erbjuda medborgarna. Oavsett frågan är svaret kunskap. Det är genom kunskap som vi ska lösa klimatkrisen, och det är genom kunskap som vi ska lösa de krav som det framtida välfärdssamhället ställer på oss. Arbetslivet blir allt mer kunskapsinriktat och kräver ett större kunnande, även inom traditionella manuella yrken. Kunskap är helt enkelt avgörande för utvecklingen av vårt samhälle.

För de flickor som växer upp i Norge och i Norden är studier en naturlig och självklart del av vardagen. Utbildningen är obligatorisk, och högre utbildning är gratis och rätt val för de allra flesta. Utbildning borde vara en självklarhet över hela världen, men är det tyvärr inte. Fortfarande är det färre flickor än pojkar som får sätta sig på skolbänken. Och det är de fattigaste flickorna som riskerar att aldrig få börja i grundskolan.

Om dessa tjejer fick utbildning, skulle det ge positiva effekter. Det skulle leda till bättre hälsa och välfärd, vilket i sin tur skulle kunna minska fattigdomen och bidra till att tillväxttakten i befolkningsutvecklingen saktade ner. NORAD (Norwegian Agency for Development Cooperation) skriver på sina webbsidor att ett land med en utbildad kvinnlig befolkning ökar landets produktivitet och bidrar till ekonomisk tillväxt.

För att kvinnor över hela världen ska uppnå jämställdhet och få kontroll över sina egna liv, måste utbildningen för tjejer stå högt på den internationella agendan. Men det räcker kanske inte med grundskola. Även för flickor på det södra halvklotet ska en högre utbildning vara en möjlighet. Detta eftersom framtiden ställer krav på högre färdigheter. Tidigare var det nödvändigt att lära sig att läsa och räkna, i dag behöver vi också lite teknik. Det kommer att gynna hela världen.

Trots att en majoritet av dem som tar en högre utbildning i Norge är flickor, möter vi också utmaningar som kan vara avgörande för flickors möjligheter i framtiden. Vi saknar bland annat tjejer i viktiga branscher som är betydelsefulla i samhället och arbetslivet i dag, och som kommer att bli ännu viktigare i morgon. Det är en utmaning för demokratin om det inte råder jämställdhet mellan könen när det gäller studier och de arbetsplatser som utgör samhällets framtid.

Ungefär 25 procent av dem som påbörjar IKT-studier i Norge är kvinnor. Enligt ICT Norge är andelen kvinnliga teknikföretagare så låg som 1 procent. Detta trots att kvinnor i Norden är bland de bästa i världen på att använda digital teknik för att lösa uppgifter och bli effektivare. Vi måste fråga oss vad konsekvenserna blir om hälften av oss är nästan orepresenterade i en bransch som är så viktig för samhällets utveckling.

Alla behöver lite teknik, redan i dag, för att hantera uppgifter i livet i allmänhet och på arbetsplatsen i synnerhet. Vi går omkring med små datorer i form av smarttelefoner i fickan hela tiden. Det är svårt att föreställa sig hur livet såg ut före internet. I framtiden måste vi se till att våra barn – inklusive flickorna – lär sig hur man använder tekniken på ett säkert sätt. IKT (informations- och kommunikationsteknik) måste tas upp som ett fokusområde i skolan och inom forskningen. Under den övergångsperiod som vi nu lever i måste denna kompetens delas mellan kvinnor och män. Det är kvinnorna som förlorar om vi inte klarar av att göra det.

En utbildning inom IKT ger dig möjlighet att utveckla samhället och förändra världen. Både kvinnor och män måste ha kompetens att delta i denna utveckling och kunna förstå mekanismerna bakom densamma. Ska lösningar göras lämpliga för alla, måste både män och kvinnor hjälpa till att utveckla dem.

I en föränderlig värld måste utbildning och kunskap stå högst på agendan, i alla delar av världen.

Översättning: Mikaela Groop
Foto: Marte Garmann 
 

Fakta om ...

Iselin Nybø 

  • Iselin Nybø är en norsk advokat och politiker. Mellan åren 2013 och 2017 var hon parlamentarisk representant för Venstre i Stortinget. 

  • Hon har också suttit i kommunfullmäktige i Randaberg och i Stavanger kommun. Som folkvald har hon arbetat med utbildnings- samt barn- och ungdomsfrågor.

  • Nybø doktorerade vid universitetet i Bergen år 2006 och arbetade huvudsakligen med affärsrättsliga frågor innan hon invaldes i Stortinget år 2013.

  • Nybø är tillbaka på advokatbyrån från och med den 1 januari 2018.

28.02.2018 kl. 08:33

Roliga läger för barn i skolåldern

På torsdagen 1.3 öppnar anmälan till Ungmarthas populära sommarläger. Elise Hindström, verksamhetsledare på Ungmartha, svarar på fem frågor om lägren.

För vem är Ungmarthas sommarläger?
– Sommarlägren är främst för barn i årskurs 2–6, men har man gått ut ettan är man nog välkommen med också. Vi har även några läger för tonåringar.

Var hålls lägren?
– Alla sommarläger är ännu inte fastställda, men vi strävar efter
att komma upp till 25 läger under sommaren. Vi fördelar resurserna på sportlov och höstlov också så därav ingen enorm ökning i antal läger som arrangeras av oss nu i juni och augusti i år. 18 läger är för tillfället bekräftade för sommaren. Lägren arrangeras på varierande platser – ungdomsgårdar, övningskök och salar för huslig ekonomi.

Tar platserna till lägren snabbt slut?
– På vissa orter är efterfrågan större än på andra. Helsingfors, Vasa och Mariehamn har tidigare år varit de första lägren med fullsatta anmälningslistor, men Grankulla och Åbo har inte legat långt efter.

Vad gör man på lägren?
– Ungmarthas läger pågår kl. 9–16. På morgonen börjar lägren
vanligtvis med lite smått morgontilltugg och lekar. Därefter går
man igenom vad som skall tillredas under dagen (dagens meny) och delar upp gruppen i mindre grupper. Smågrupperna turvisas sedan med att tillreda mat, mellanmål, bakverk och med att pyssla, duka och leka. Efter att man plockat undan och ätit en två-tre rätters lunch är det dags för lek ute. Då man kommer in igen äter man mellanmål/efterrätt/bakverk. Ibland blir det picknick istället, varma kanelbullar och kall mjölk till exempel … Så härliga lägerdagar får barnen nog vara med om!

Kostar lägren, hur mycket?
– Jo, tio euro per lägerdag per barn oberoende av ort. Väldigt
förmånligt om man jämför med andra läger.

 

Anmälan öppnar på torsdag, 1.3, klicka här! Närmare information om anmälningsförfarande på ung.martha.fi

26.02.2018 kl. 13:49

Nytt nummer av Martha!

I årets första nummer av tidskriften Martha drivs vi av förnyelse.

Tidningen har fått en fräsch ny look och vi uppmärksammar människor som vill skapa nytt samt bidra till ett mer hållbart samhälle. Läs om kulturarbetaren och författaren Marcus Stenberg som har gjort sig av med en dålig vana samt skaffat sig en ny och mer beständig, dansaren Sandrina Lindgren som vill skapa nya former för vardagsmotion och utjämningsambassadören Elli Flén som arbetar för att bryta etablerade mönster för det internationella fredsarbetet och inkludera kvinnorna. I tidningen hittar du också en intervju med Helsingforsmarthorna som snart utkommer med sin 120-årshistorik samt en virkbeskrivning på Åbomarthornas fina fruktpåse i äkta återvinningsanda. Och mycket mer! Trevlig läsning!

21.02.2018 kl. 08:06

Kreditkris tvingade Marcus till köpstopp

Att få uppträda på bokmässan i Göteborg var länge Marcus Stenbergs dröm. I fjol gjorde han det, inte med den stora romanen, utan med en självbiografisk historia om pengar. ”Jag har inte råd” handlar om Marcus shoppingfria år, om reklam, kultur och om att må dåligt.

Sista dagen på bokmässan i Göteborg blåser det hårt. Vi springer över gatan mot nöjesparken Liseberg för att ta några bilder. Efter fotograferingen ska den debuterande författaren Marcus Stenberg skynda tillbaka in i mässhallen för att prata om sin bok framför publik. 

Kulturarbetaren Marcus jobbade deltid i en bokaffär, skrev recensioner, formgav bokpärmar, fotograferade och gjorde andra frilansuppdrag, ändå räckte pengarna aldrig till. Det hindrade honom inte från att köpa grejer.

– Jag upprätthöll en livsstil som jag inte hade råd med. Jag reste, shoppade och unnade mig saker. Jag tyckte om att ge mina vänner dyra presenter, det var mitt sätt att visa att jag tyckte om dem. Om jag blev 10 procent lyckligare av att köpa ett doftljus eller en bok, så var det värt pengarna.

Dyra kreditköp

När saldot visade noll fortsatte han att köpa på kredit, och när kreditkorten övertrasserades tog han sms-lån för att kunna betala av kreditlånen. Han levde från månad till månad genom att täcka upp de gamla lånen med nya.

– Jag skämdes för att jag inte riktigt förstod hur räntan fungerade. Kreditkorten gjorde att jag kunde göra en utflykt till en samhällsklass som jag egentligen inte borde ha haft tillträde till.

Till slut riskerade Marcus att få kronofogden på nacken. För att få kontroll över sin ekonomi beslöt han sig för att under ett år inte köpa något annat än det absolut nödvändigaste. På nyårsaftonen 2015 inleddes det köpfria året som först utmynnade i en blogg och sedan i boken Jag har inte råd.

– Jag ville blogga om projektet eftersom jag inte kunde se någon mening med att arbeta med mina problem om det inte blev en prestation inför någon annan. Själva skrivandet hjälpte mig också att komma från ångesten kring min privatekonomi och mitt köpstopp.

Hur börjar man ett köpstopp? Marcus räknar upp hur han avslutar prenumerationer på Netflix, Storytel, Spotify och Hbo Nordic. Han försökte sälja bilen och lägga ut böcker på nätauktioner. Han gjorde listor på vad som var tillåtet att köpa och vad som inte var det, och jämförde dem med Expressenskribenten Gunilla Brodrej som hade skrivit boken Shopstop – rapport från ett celibat om sitt shoppingfria år. Skillnaden var bara den att Brodrej gjorde det som ett experiment, inte av ekonomiska orsaker. Marcus hade inget val.

Blogg och bok

Bloggen tar fart och förläggaren Linda Skugge kontaktar Marcus och frågar om han vill skriva en självbiografisk bok om pengar, konsumtion och köpstopp. Boken ska basera sig på bloggen och vara självutlämnande, men också fyllas av litterära, kulturella och populärkulturella referenser.

– Jag har alltid uppskattat och identifierat mig med det som lite nedsättande kallas för självbekännelselitteratur. Jag älskar bland annat Carina Rydbergs, Maja Lundbergs och Linda Skugges böcker. Eftersom jag hyser ett så stort förtroende för just Linda, kändes det mindre skrämmande att skriva boken. Det sagt är jag ändå livrädd för folks reaktioner, mycket av det som jag skrivit om har jag inte ens berättat för mina närmaste.

Marcus ville att Jag har inte råd vid sidan om att handla om hans köpstopp också skulle sätta privatekonomin i sitt rätta sammanhang, nämligen koppla det till konsumtionssamhället. Att det skulle bli en bok som alla som någon gång känt oro över sin ekonomi, men också fått en känsla av välbefinnande av att köpa grejer, skulle känna igen sig i.

– Jag har läst Naomi Klein, Nina Björk och Barbara Ehrenreich, som alla skriver om pengar och samhälle. Jag älskar deras böcker, men tror tyvärr att det mest är folk som redan är insatta som läser dem. Jag ville att min bok skulle vara lättillgänglig och läsas också av personer som inte nödvändigtvis är jättepålästa kring ekonomi. 

Snabblån för klädköp

Boken rör sig mellan allmänna funderingar kring samhälle och kultur till privata tankar, som när Marcus funderar på att ta ett snabblån för att köpa kläder han kunde ha på sig i tv-programmet Lyxfällan. Han diskuterar också reklam och hur den uppmanar oss att unna oss produkterna och ger oss löften om att bli lyckligare.

– Jag tycker att det är viktigt att förstå mekanismerna bakom konsumtion. Man blir glad av att köpa saker, och det är inte naturligt för människan att sluta göra något som gör hen glad. Därför shoppar folk.

Marcus pratar också om hur vi värderar olika sorters konsumtion. En viss sorts lyx är norm, medan en annan form anses vara onödig. Det är till exempel accepterat att blåsa ut ett helt funktionellt kök och sätta in ett nytt, däremot kan folk tycka att det är slöseri när kvinnor köper en ny väska. Inte sällan uppfattas det som kvinnor konsumerar som mindre viktigt än det som män köper. Marcus är också noga med att påpeka att han inte vill fördöma eller se ner på dem som köper (för) mycket, vi lever i en kultur som ständigt uppmuntrar till shopping. Företagen investerar enormt mycket pengar i forskning kring psykologin som ska få oss att köpa mer. Att som individ stå emot de här krafterna är svårt.

– När jag gick på konsthögskola lärde jag mig att inte se ett konstverk som fult eller vackert, utan att i stället bryta ner det och försöka se historien och sammanhanget kring det. Jag försöker nu göra detsamma med reklam, analysera den och fråga mig: Vad är det i reklamen som gör att jag får ett ha-begär?”

Mindre arbete, mindre shopping

Marcus är skeptiskt inställd till heltidsarbete. I dag borde vi kunna jobba mindre tack vare maskiner och robotar, men i stället jobbar vi mer, tjänar mer och konsumerar mer. I dag arbetar Marcus mindre och shoppar mindre. Ändå finns längtan efter att köpa saker kvar.

– Jag blir glad av att shoppa och känner mig som en tråkigare människa när jag inte har råd.

Enligt John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg, är Marcus inte ensam: Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än folk som inte gör det. Samtidigt, säger Roos, kan de som handlar för mycket fara väldigt illa i längden.

Ett år utan att köpa något gjorde inte att Marcus kände mindre glädje av att shoppa, men hans inställning till varor förändrades. 

– Allt kändes så dyrt. Mitt köpstopp hjälpte mig att förstå vad jag behöver och vad jag inte behöver. Jag fick också en självinsikt. Det låter kanske brutalt, men jag har gett upp och ser nu för tiden mig själv som en fattig person. En person som inte har råd med den livsstil jag egentligen skulle vilja ha. Förr skulle jag här i Göteborg ha bott i ett större och lyxigare hotellrum och tagit taxi till mässan, i dag nöjer jag mig med ett mindre och tar spårvagnen.

Text och foto: Jeanette Öhman

21.02.2018 kl. 08:04

I #metoos fotspår – alla revolutioner måste tåla invändningar

Metoo-rörelsen har beskrivits som en världshistorisk revolution (oftast av kvinnor). Den har också beskrivits som hysteri och moralpanik (oftast av män).

MeToo har skapat enighet och sammanhållning (oftast bland kvinnor), men också splittring och ilska (oftast bland män). Framför allt har den beskrivits och skrivits om till den grad att inga ord känns nya.

När jag skrev en krönika som tangerade MeToo för Marthas julnummer i november, var jag rädd för att temat skulle vara gammalt vid publicering. Men nej, i dag är jag lika optimistisk som professorn Ebba Witt-Brattström: ”Jag tror att det här kommer att fortsätta i evighet.”

Jag bor i Malmö. I Sverige är feminismen närmast religion (åtminstone om man får tro profilbeskrivningarna på Tinder och sociala medier) och det aktiva jämställdhetsarbetet ligger långt före motsvarande arbete i Finland. Det tog bara några veckor innan de två första svenska antologierna om MeToo gavs ut. Böckerna heter #MeToo – 100 berättelser och 10 frågor som behöver besvaras av Max Ström och MeToo – så går vi vidare. Röster, redskap och råd av Alexandra Pascalidou. Sverige införde en könsneutral äktenskapslag redan 2009, tillsatte en invandrar- och jämställdhetsminister 1973 och grundade Feministiskt initiativ 2005. Under året som gått har SVT bland annat visat serien We can't do it som uppmärksammar utbrändhet som den nya kvinnofällan och Riktigt bra sex – ett program om sex ur kvinnors synvinkel. Det känns som att det kommer att ta ett tag innan orgasmtips för kvinnor finns med bland Yle:s programutbud.

Starka argument

Ingen annanstans har MeToo fått ett sådant genomslag som i Sverige. Samtidigt har rörelsen fått något närmast religiöst över sig; inget får ifrågasättas för att systerskapet kräver att vi stöttar varandra. Att ställa kritiska frågor tolkas som anti-feministiskt; antingen är du med oss eller mot oss. Ingen annanstans har MeToo varit så starkt, men inte heller så ängsligt. Expressens Hanne Kjöller tycker att ängsligheten blir ett problem när man börjar dra in böcker och klippa bort skådespelare ur fi lmer.

Jag tror ändå att man undervärderar kraften i Me-Too om man tror att rörelsen inte klarar av kritik. MeToo är en motiverad och viktig rörelse som mycket väl kan försvara sig själv med starka argument. Som Anna-Lena Laurén skrev i en krönika i Dagens Nyheter (11/2017): ”MeToo är inget evangelium som alla ska bräka med i, det är en revolutionär jävla rörelse med rötterna djupt nere i verkligheten, och den klarar utan problem att stötas och blötas i öppen debatt.”

Det är skillnad på dumheter och förtal och på sexuella trakasserier och klumpiga (och mänskliga) försök att närma sig en annan människa. Och det är viktigt att kunna säga det utan att exkluderas från systerskapet. Revolutioner som inte tål invändningar är dömda att misslyckas, skriver Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg om MeToo (12/2017). Hennes invändning är att MeToo inte sållar bland sina vittnesmål. Hon jämför några av exemplen i de två MeToo-antologierna: ”Tränaren som kryper upp i tolvåringens säng på ett idrottsläger begår tveklöst en brottslig handling mot ett värnlöst barn. Samma sak gäller koranläraren som 'gjorde ett hål i min fi tta med sitt tjocka pekfi nger' och sa att det var Guds hand. Men kollegan som på krogen säger 'Jag vill ligga med dig', vad gör han sig skyldig till? Tydligen tillräckligt mycket för att bli föremål för en text bland de andra.”

En förändrande kraft

Självklart är alla vittnesmål i MeToo eller Svenskfinnlands motsvarighet #dammenbrister viktiga – de visar hur utbrett fenomenet sexuella trakasserier är. Ingen har rätt att förminska någon annans upplevelse, och det är offret och inte förövaren som har rätt att defi niera var en gräns överskridits. Trots att koranlärarens och kollegans agerande inte kan likställas, så är de båda olika starka uttryck för samma patriarkala struktur. Med det sagt – en revolutionär rörelse måste tåla kritik. För att #metoo ska tas på det allvar som rörelsen förtjänar – och inte riskera att avfärdas med förminskande kommentarer – måste det också finnas gränsdragningar. Om allt klassas som sexuella trakasserier riskerar rörelsen att avfärdas som moralpanik, i stället för att bli den förändrande kraft som vi alla hoppas att den blir.

MeToo får inte bli en rörelse med uppdelningen kvinnor mot män. Den får heller inte bli en identitetspolitisk och exkluderande debatt där bara de utsatta kan uttala sig. Även om man inte delar upplevelsen kan man dela övertygelsen – och driva arbetet för den tillsammans.

Text: Heidi Hakala

21.02.2018 kl. 08:03

Ett hållbart liv för alla

Ett nytt verksamhetsår har inletts. Mycket av det som står i årets verksamhetsplan har redan länge varit under arbete, men vissa nyheter har tillkommit. Bland annat kan vi hälsa vår färska verksamhetsledare Annika Jansson välkommen till förbundet och önska henne lycka till i sitt nya värv!

I mitt tal på förbundets höstmöte i november fokuserade jag på frågan varför: Varför ska jag vara medlem, varför organisationsutveckling, varför en förhöjning av medlemsavgiften och varför Martha? Jag vill nu återkomma till den sista frågan.

Marthaförbundet arbetar i vardagen, med vardagsfrågor om hem och hushåll, väldigt konkret och praktiskt. Ofta riktar vi oss till grupper som behöver lite extra stöd i vardagen, eller till personer som av en eller annan orsak löper risk för marginalisering. Vi jobbar för en bättre värld, en vardag i taget, och vi delar med oss av kunskap och inspiration så att de som har det sämre ställt ska uppnå en hållbar livsstil. ”Också jag kan lära mig laga mat och tycka att det är roligt”, sade en av deltagarna inom Hantera vardagen-projektet.

Som medlem får du inte bara gemenskap, sammanhang, inspiration och inte minst traditioner när du behöver det. Du är dessutom med och arbetar kostnadseffektivt med medborgarnas bästa i fokus, skapar en bättre vardag för alla och förbättrar villkoren för dem som har det sämre ställt i samhället. Och du gör det både nationellt och internationellt.

Martha handlar således inte enbart om ”vad får jag?”, utan också om ”vad kan jag göra?”. Därför väljer jag, och förhoppningsvis du, Martha varje dag. Och gör det alltid med förbundets bästa i åtanke.

Med dessa ord vill jag önska dig ett gott och inspirerande marthaår! Hoppas att vi ses snart!

Andrea Hasselblatt,
förbundsordförande

21.02.2018 kl. 08:03

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt