Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

02.10
RASEBORG: Marthas skördefest Raseborg: Välkommen med på en gemensam måltid i marthaanda på Svartå slott.
03.10
Helsingfors: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
03.10
MALAX-KORSNÄS MI: EKOSTÄDNING Ekologirådgivaren Anita Storm visar knep som gör städningen miljövänligare och roligare!
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
07.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
09.10
Vasa: DEN FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN Kom och fira den finlandssvenska matkulturdagen med after work på Bock's i Vasa.
11.10
HELSINGFORS - Minimalism och zero waste Kom med och inspireras av filosofin kring minimalism och zero waste och få tips för en hållbarare tillvaro.
13.10
Houtskär: Svampkurs Kom med på svampfärd med Marthaförbundets svamprådgivare!
13.10
Houtskär: Matkulturdagen på Hyppeis Värdshus Välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen tillsammans med Houtskärs marthaförening i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.
15.10
Helsingfors: Sylta & safta Vi tar tillvara på höstens skörd och använder olika metoder föra att konservera äpplen, päron, lingon och tranbär.

 

Senaste nytt

Kortkurs: Plocka nässlor

Den smakrika nässlan är en riktig hälsobomb. Den gör sig väl förvälld i såväl pesto och soppa som torkad i drycker och smoothies. I mitten av april dyker de första späda välsmakande nässlorna upp, redo att plockas och tas tillvara.

Nässla / Urtica dioica / Nokkonen


Kännetecken

Nässlan bränns. Blommorna är gröna prickar på upp till 5 cm långa, tunna trådar som går rakt utåt från bladvecken. När trådarna hänger neråt är fröna mogna. Roten är gul, oftast 3–4 mm men ibland till och med 1 cm tjock och går sidledes några centimeter under marken. Nässlan förekommer i rätt stora bestånd. Om du hittar en liten enstaka nässla med lite rundare blad har du etternässlan, Urtica urens, i din hand. Den bränner värre än brännässlan.


Dubbelgångare

Ingen av nässlans dubbelgångare bränns. Det kan vara svårt att märka det, om du redan har prövat några växter och hittat riktiga nässlor med "det bränns"-metoden.
Vitplister / Lamium album / Valkopeippi: fyrkantig stjälk, stora vita blommor i krans i bladvecken.
Flenört / Scrophularia nodosa / Syyläjuuri: bladen luktar alldeles vämjeligt. Små bruna oansenliga blommor i toppen.
Stinksyska / Stachys sylvatica / Lehtopähkämö: bladen luktar illa, fina röda blommor i toppen.


Brännhåren

Nässlan bränner eftersom den är täckt av små ihåliga rör som är fyllda med något som liknar myrsyra. Rören har mycket vassa kanter när de bryts av. Det gör att syran går rakt in i skinnet och börjar irritera. Nässlan slutar bränna om den är ordentligt förvälld. Du kan också få sönder brännhåren genom att pressa torkad, krossad nässla genom en sil. Det räcker inte att bara torka nässlan – torkad nässla bränns fortfarande.
 


Nässlans näringsvärde

Nässlan innehåller mycket vitaminer och mineralämnen. Bland annat är den känd för att innehålla rikligt med järn, kalcium och magnesium. Den innehåller även mangan, C- och D-vitamin. Nässelpulver är ett smart och gratis kosttillskott som du själv kan tillverka av torkad nässla.


 

Plocka nässlor

Nässlor kan du plocka från mitten av april, eller genast när snön har smält, och därefter hela våren, sommaren och fram till nästa snö. Det späda nässlorna är mest eftertraktade. Många klipper eller slår ner äldre exemplar för att nässlorna ska växa upp på nytt. På det här sättet kan man plocka späda nässlor under en längre period. I slutet av sommaren kan man också ta tillvara nässlornas frön som kan torkas och ätas som kosttillskott under årets mörka period.

Så här gör du
Du kan plocka 5 cm höga nässlor när snön har smultit, men den late väntar några veckor och plockar stora mängder unga, fina cirka 20–30 cm höga nässlor på nolltid. Ta av örten under det nedersta fina bladparet med kniv, sax, eller fingernaglar. När nässlorna är 40–50 cm höga börjar stjälkarna bli sega. Nässlan är en fiberväxt, så stjälken blir verkligt seg mot hösten. Då kan du ännu plocka de översta 3–5 bladparen, helst med kniv eller sax. Om du tar till naglarna får du ofta hela växten inklusive rot i din hand. På frodiga platser (till exempel på komposten eller i hagen där hästar har gått för några år sedan) finns det mängder av nitrater i nässlorna. Nitrater anses vara skadliga för hälsan. Plocka inte stora gamla blad från nässlor som är så gamla att de har börjat frösätta sig. Problemet är att gamla nässelblad kan innehålla kalsiumkarbonatkristaller som kan irritera njurarna. Om du får ryggvärk av nässlor har du plockat för gamla nässlor. Använd den satsen till fotbad och plocka lite yngre exemplar i fortsättningen.

För att plocka nässlor behöver du

  • Handskar
  • En korg
  • Eventuellt sax
  • Koll på allemansrätten (källa: slc.fi)


 

Ta tillvara: Förväll och torka

Nässlor används inte i mat som färska, utan som förvällda eller torkade. Såväl förvällning som torkning bevarar nässlans näring väl.

Förväll nässlor
Skölj nässlorna i rikligt med rent vatten för att få bort sand, damm och eventuella småkryp. Har du plockat stora mänger nässlor kan du låta dem stå i ämbar med rent kallt vatten i cirka 10 minuter för att få bort småkryp. Sätt därefter nässlorna i rejält med kokande vatten. Förväll i 2–3 minuter. Detta gör man för att få bort nitrater som belastar kroppen. Slå av vattnet med hjälp av ett durkslag. Nu kan du använda de förvällda nässlorna direkt i matlagning eller bakning, eller frysa in.
 

Tips! Överlopps kokvatten från förvällning av nässlor lämpar sig fint som gödsel för blommor och buskar i trädgården. Du kan också använda vattnet för att bekämpa ohyra på rosenbusken. Somliga använder även vattnet för att skölja håret, det sägs vara bra för såväl håret som hårbottnen och ger en trevlig glans.




Torka nässlor
Skölj nässlorna i rikligt med rent vatten för att få bort sand, damm och eventuella småkryp. Låt torka på en ren kökshandduk eller hushållspapper. Har du en salladsslunga kan du få bort överlopps vatten med hjälp av den.

Torka i rumstemperatur: Bred ut nässlorna på ett rent galler eller en plåt, ett papper, bricka eller kökshandduk. Du kan torka i rumstemperatur, exempelvis ovanpå ett kylskåp eller andra ställen i huset där det är aningen varmare, så som pannrum eller i ett torkskåp för kläder. En luftig vind är också bra för torkning. Viktigast är att det är varmt och torrt och att nässlorna inte kommer i kontakt med solljus eller damm. Det kan ta upp till två dagar innan nässlorna är torkade. De är redo för användning när de är knastertorra.

Torka i ugn: Du kan också torka i ugnen på 50 grader och med ugnsluckan öppen, torktemperaturen får nämligen inte överstiga 35 grader, då kan näringsvärdet i nässlan minska. Förvaring av torkad nässla Torkade nässlor ska förvaras mörkt och svalt i papperspåse eller glasburk.

Tips! När nässlorna är torkade kan du använda dem som nedsmulade i bröddegar, smoothies, teer, på filen, myslin. Du kan också göra ett pulver på dem. Se videon nedan för instruktioner.




Matlagning med nässla

Nu har du lärt dig var och hur du plockar nässlorna och hur du tar dem tillvara. Dags att använda dem i matlagningen! Klicka på bilderna nedan för att komma till recepten! Fler recept med såväl nässla som andra vilda växter så som daggkåpa, kirskål och rallarros finns i kategorin vilda grönsaker på recept.martha.fi. 
 



 

 

 

 


 

25.04.2018 kl. 10:15

En snabbguide till materialval

Det är klädrevolutionsvecka och en god orsak att slänga ett kritiskt öga in i garderoben. Vad finns egentligen där? Ekologirådgivare Anita Storm ger tips för mera hållbara materialval i garderoben.

Kläder är gjorda av antigen av natur- eller syntetmaterial. Många plagg är också en blandning av dessa. Naturfiber kommer från levande organismer, från växtriket bland annat bomull, lin och hampa, och från djurriket ull och silke. 

Konstfiber kan delas in i två kategorier: regenatfiber och syntetfiber. Regenat är konstfiber som utvinns ur naturmaterial så som trämassa, bambu eller eukalyptus. Viskos och lyocell är två vanliga regenatfibrer. Syntetfiber görs på kemisk väg ur fossil olja. Man kan säga att syntetfiber är en form av plast, och vanligast bland syntetfiber är polyester. 

Hur ska man då välja material på plats i klädaffären redo att förnya vårgarderoben? Det är ingen enkel fråga att svara på, för inget är svart eller vitt. Det är upp till dig som konsument att göra val som är hållbara för dig i den livssituation du är i och utgående från vad du gör i din vardag – det vill säga vad du kräver att kläderna ska klara av. Men kunskap på vägen hjälper. Vi har några tips som kan vara till nytta inför nästa kläduppköp. 



Undvik syntetmaterial – satsa på naturmaterial
Syntetmaterial framställs av fossil olja, och det är inte hållbart att använda fossila bränseln för klädproduktion. Naturmaterial är inte alltid heller det mest hållbara alternativet, men genom att skaffa kunskap kan man välja de bästa alternativen.
 



Undvik konventionellt odlad bomull – satsa på ekologisk bomull

Vid konventionell bomullsodling används stora mängder vatten och kemikalier vid både produktion och förädling. Det här är varken hälsosamt för de som odlar och skördar bomullen, eller för den som klär sig i bomullsplagg. Välj därför gärna ekologisk bomull.



Undvik nyproducerad polyester – satsa på återanvänd
Polyester är gjord av ickeförnybar råvara genom en process som kräver både mycket kemikalier och energi. Därför är det viktigt att polyesterplagg som exempelvis blivit omoderna eller inte längre kan användas återanvänds som material i nya plagg och produkter, så att energiförbrukningen i första vändan inte varit förgäves.


Undvik nyproducerad ull – satsa på återvunnen eller ekologisk
Bra ull kan återvinnas och bli nya tyger. Ekologisk ullproduktion har ett helhetstänk kring djur och miljö och kan att vara att föredra framom konventionell uppfödda. Ta gärna reda på varifrån ullen kommer, djurhållningen skiljer sig mellan länder.
 


Undvik viskos – satsa på lyocell/tencel
Viskos är kemiskt framtagen fiber från trämassa. Det är också lyocell och tencel – men de är gjorda i ett slutet system med organiska kemikalier som även återvinns. 
 



Undvik Akryl

Akryl är svårare att framställa än polyester. Produktionen ger upphov till större mängder utsläpp av både lösningsmedel och kemikalier än vid produktion av polyester. 


Läs mer om hållbar klädkonsumtion: 

 

24.04.2018 kl. 10:49

Mera grönt på tallriken!

Äter du tillräckligt med vegetabilier? Vi finländare äter i regel alldeles för lite grönsaker, frukt och bär, men det finns enkla knep att ta till för en färggrannare tallrik.

Äter du fem nävar grönsaker, frukt och bär om dagen? Generellt sett äter vi finländare för lite grönt. Varför lönar det sig då att äta mera grönt? Jo, för att vegetabilierna innehåller viktiga vitaminer, mineraler och fibrer som har en positiv inverkan på vår hälsa. En mångsidig kost med mycket grönsaker, frukt och bär minskar också risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

Men det handlar om så mycket mer än bara näring. Tänk vad tråkigt det skulle vara att äta en måltid med köttbullar och potatismos utan grönsaker. Föreställ dig alla färger som till exempel rödbeta, morot, broccoli och lingon kan bidra med på en tallrik med mos och köttbullar. Synsinnet är vårt mest dominanta sinne, och de största sinnesupplevelserna sker via synsinnet. Av alla våra sinnesceller sitter de allra flesta, cirka 75 procent, i ögonen. Därför vill vi också att maten som vi blir serverade ska se god ut.

Med grönsaker kan vi också få in mera textur i maten. Grönsakerna kan varieras på många olika sätt och därför kan samma grönsak skapa olika textur beroende på hur den är tillredd.

Hur kan vi då göra för att få i oss fem näva grönsaker, frukt och bär varje dag? En metod är att tänka på tallriksmodellen till lunch och middag. Fyll då halva tallriken med vegetabilier. Till frukost, mellanmål och kvällsmål kan man också tänka på att alltid ha med grönsaker, frukt eller bär på tallriken. 



Tänkt tallriksmodellen till lunch och middag! Här riven kål till spenatpastan med kycklingbacon

Mera grönt på tallriken

  • Ät frukt, grönsaker eller bär vid varje måltid.
  • Servera grönsaker i olika former.
  • Servera grönsaker som förrätt i väntan på maten.
  • Tillsätt mera grönsaker i maträtterna. Exempelvis genom att riva ner morot i köttfärssåsen eller koka med rotfrukter till potatismoset.
  • Servera grönsaker i bitar. Särskilt småbarn tycker om att veta vad de äter och serveras grönsakerna i större bitar är det även möjligt att de äter mera. 
  • Utmana varandra eller dig själv att smaka på nya grönsaker, frukter och bär, tillred dem på olika sätt och variera tillbehör. 



Ät frukt och bär till ​frukost, mellanmål och kvällsmål, exempelvis färsk quinoagröt med äpple eller bär. 


​Källor:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk00474 https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/

23.04.2018 kl. 14:21

Marthaförbundet söker en ekonomirådgivare (moderskapsvikariat 1.8.2018–1.8.2019)

Vår nuvarande ekonomirådgivare blir moderskapsledig och vi söker nu en ekonomikunnig medarbetare.

Ekonomirådgivaren samarbetar med förbundets övriga rådgivare och föreläser på tillfällen med våra föreningar, barnfamiljer, arbetslösa, personer med funktionsnedsättning, unga vuxna och invandrare som målgrupp. Det är viktigt att du kan sätta dig in i olika personers situation och kan producera meningsfullt innehåll anpassat till målgruppen.

Vi söker dig som:

  • har sakkunskap i frågor om vardagsekonomi och konsumtion,
  • självständigt kan bevaka och producera innehåll gällande ekonomifrågor,
  • har lätt för att ta till dig ny forskning och kan uttrycka dig i tal och skrift,
  • gärna håller i trådarna för kampanjer som stöder vårt uppdrag,
  • kan uttala dig i olika medier,
  • är van vid att arbeta i team,
  • behärskar både svenska och finska.

Ditt arbetsfält är hela Svenskfinland och i arbetet ingår kvälls- och veckoslutsarbete. Stationeringsorten är Helsingfors eller Vasa.

Sänd in din ansökan med CV och löneanspråk senast 29.4.2018 till e-postadressen: annika.jansson (at) martha.fi.

På eventuella frågor svarar verksamhetsledare Annika Jansson, tfn 050 302 3363.

 

Finlands svenska Marthaförbund rf arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Verksamheten bygger på tre verksamhetsområden: hushåll, ekonomi och konsumtion samt ekologi och miljöhänsyn i vardagen.

13.04.2018 kl. 11:00

Marthaförbundet söker en organisationskoordinator

Marthaförbundet utvecklas ständigt som organisation och har som mål att hitta nya modeller för föreningsengagemang. Nu söker vi en organisationskoordinator som ska vara spindeln i nätet och fungera som en länk mellan fältet och förbundet.

Tillsammans med verksamhetsledaren och i nära samarbete med distrikten är organisationskoordinatorn med och utvecklar organisationen. Du planerar och ansvarar också för förbundets olika evenemang.

Vi söker dig som:

  • känner till hur föreningsfältet fungerar,
  • har erfarenhet av utvecklingsarbete,
  • har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift både inför publik och i olika medier,
  • ser möjligheter, är kreativ och tycker om att anta nya utmaningar,
  • kan hålla i många trådar samtidigt,
  • har lämplig högskoleexamen,
  • behärskar både svenska och finska.

Ditt arbetsfält är hela Svenskfinland och i arbetet ingår kvälls- och veckoslutsarbete. Stationeringsorten är Helsingfors eller Vasa.

Sänd in din ansökan med CV och löneanspråk senast 29.4.2018 till e-postadressen: annika.jansson (at) martha.fi.

På eventuella frågor svarar verksamhetsledare Annika Jansson, tfn 050 302 3363.

 
Finlands svenska Marthaförbund rf arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Verksamheten bygger på tre verksamhetsområden: hushåll, ekonomi och konsumtion samt ekologi och miljöhänsyn i vardagen.
13.04.2018 kl. 11:00

Svenska skolmaten under luppen

Skolmaten är inte bara något som ligger på tallriken – det är också något som ligger högst uppe i mediernas debattspalter år efter år.

Om skolmaten är äcklig eller god är kanske den hetaste diskussionen, men också mat-svinn, trivselfaktorer och miljötänk debatteras. Rubrikerna får det ofta att låta som om man debatterade något mycket större än en portion av mos och korv. ”Skolmaten gör eleverna korkade”, löd rubriken i en insändare där skribenten ansåg att skolmaten inte innehåller tillräckligt med näringsämnen för att eleverna ska orka med skolan (Metro, 2015). ”Skolmaten är äcklig!”, rubricerade Sveriges radio sitt inslag om att 60 000 skolelever runtom i landet matstrejkade (SR, 2011). ”Skolmaten påverkar elevernas betyg”, hojtade svenska Arbetarbladet (2016).

Vegetarisk skoldag

En debatt som inföll ungefär samtidigt i Finland och Sverige var den om en vegetarisk skoldag. Jag – som mestadels äter vegetariskt – har svårt att förstå den köttaktivism som fick vår lite tillbakadragna, diskreta befolkning att engagera sig med utropstecken och versaler. Då det var vegetarisk dag på Vasaskolan i Gävle 2013 köpte Moderata ungdomsförbundet MUF in hamburgare och delade ut till eleverna. Då festivalen Way out West 2012 gick ut med att man inte tänker servera kött på festivalområdet med hänvisning till köttets klimatpåverkan, ryckte kvällstidningen GT ut. De delade ut gratis kött vid ingången – en köttfri festival var enligt dem en katastrof. Den globala katastrofen – miljökatastrofen – var tydligen inte lika viktig. Det här är bara några exempel på protester som närmast liknar sabotage. Det är lite som att dela ut godis utanför ett dagis med hälsoprofil. Eller som att dela ut cigaretter utanför en bar med rökförbud.

En viktigare sak som Finland och Sverige har gemensamt är ändå att vi är de enda länderna i världen som har lagstadgad gratis skolmat. Och inte bara maten är gratis, utan också skolböckerna och busskortet om man bor långt ifrån skolan. Som journalist har jag besökt flera av EU:s fattigaste länder, bland dem Rumänien och Bulgarien, och förundrats över varför så många barn inte går i skola, trots att skolan är gratis också där. Det gäller främst barn i fattiga samhällsgrupper, såsom den romska populationen. Orsaken är, har jag fått berättat för mig, att det inte räcker att undervisningen är gratis. Föräldrarna har inte råd med matlåda, skolböcker, rena skolkläder och bussresor – det blir för dyrt för de lågavlönade eller arbetslösa föräldrarna.

Äkta eller oäkta smak?

Jag tycker ändå inte att vi här i Norden ska förringa debatten om skolmaten med ett ”vi ska vara tacksamma”. Det är ett reellt problem att eleverna är så missnöjda att de hoppar över skollunchen flera gånger i veckan (SVT, 2016). Och att barnen i dag tycker att hemgjorda köttbullar är äckliga för att de bara lärt sig hur de artificiella smakar. För några år sedan intervjuade jag köksmästare Björn Helsing som jobbade med Marthaförbundets projekt Operation skolmat. Han tyckte att det var skrämmande att många barn i dag tycker mer om smaken av halvfabrikat än om ”äkta” mat för att de inte vant sig vid den. ”Visst kan man äta färdigmat någon gång, men fem dagar i veckan under fyrtio skolveckor om året?”, sade han. 

I Sverige är man bra på hållbarhet och miljötänk. I höstas löste en skola i Sollentuna problemet med matsvinn genom att helt enkelt köpa in tallrikar av mindre storlek till skolmatsalen. Mindre tallrikar, mindre svinn – resonerade man – och eleverna slängde 30 procent mindre mat. De som var hungriga tog en portion till i stället för att genast lasta tallriken full och sedan slänga. På Jämshögs skola i Olofströms kommun belönade man barnen med glass de dagar matsvinnet var lågt. Man gick från att ha slängt sju kilo ätbar mat per dag till att slänga fyra kilo per månad. Sveriges bästa skolkock 2013 – Vibeke Frisk – började tillreda skolmat så att grönsaker, kött och såser serverades separat. Det gjorde att eleverna själva kunde välja vad de ville ha och då åt nästan alla elever av skolmaten. Stora framsteg kräver inte alltid stora insatser.

FN:s globala hållbarhetsmål för 2030 är att halvera matsvinnet. Det gäller inte bara skolorna, utan oss alla. Vi kan börja där vi står – jag är rädd för att min egen skräpkorg inte skulle klara testet. 

Text: Heidi Hakala

Skribenten är journalist och debuterande författare bosatt i Malmö. Hon läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist som inte lärt sig att dygnet har bara 24 timmar. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

10.04.2018 kl. 10:16

Samtal är bra för en jämställd ekonomi

Ekonomisk jämställdhet i en parrelation uppstår inte av sig själv. Det viktiga är att tala, tala, tala med sin partner. Det säger Karin Palmén och Michaela von Hellens, två unga kvinnor med olika livssituation.

Pengar brukar vara en aktuell fråga i de flesta förhållanden. Oberoende av livssituation handlar det om att prioritera, planera och budgetera: Vad väljer man att lägga pengar på och vad väljer man att låta bli att köpa eller göra? För att ekonomin i ett förhållande ska fungera, är det viktigt att man inte är rädd att ta upp frågorna med sin partner.

– Vi pratar jättemycket om ekonomi med min man. Det viktiga är att inse att ekonomisk jämställdhet inte kommer av sig själv, säger Karin Palmén.

Familjen har två barn och ekonomin har blivit en allt viktigare fråga i och med barnen. Enligt Palmén är det viktigt att alla par reflekterar över ekonomin och strävar efter att göra det så jämställt som möjligt enligt omständigheterna.

Dela på bördan

I familjen Palmén är det Karin som stannat hemma med barnen. Medan hennes mans karriär går framåt står hennes stilla. Det är inte bara karriären, utan också pensionen som påverkas. Därför poängterar hon att det är otroligt viktigt att den förälder som förvärvsarbetar betalar in en kompensation för den förlorade pensionen.

– Den som är hemma är inte ledig och det arbetet bör kompenseras. Det är viktigt att dela på den ekonomiska bördan.

Hon och hennes man har löst det genom fonder för att jämna ut pensionen, men också genom att han betalar en större andel av bostadslånet medan hon är hemma – fastän båda äger lika mycket av bostaden. Hon understryker ändå att det handlar om en klassfråga och något alla inte har möjlighet till.

– Vi är ett privilegierat par.

Så tidigt som möjligt

Fastän ekonomifrågor brukar framhävas när barn kommer med i ekvationen är det smart att börja prata om ekonomi med en ny partner redan i ett tidigt skede. För Michaela von Hellens har det varit viktigt att direkt ta upp pengar och ekonomi i sitt nya förhållande.

– Vi bor ännu på skilda håll, men nittio procent av tiden är vi hos någondera och planerar att flytta ihop. Vår grundläggande regel är att vi delar jämnt på det tråkiga, säger von Hellens.

Med tråkiga utgifter avser hon bland annat bensin, p-piller och mat. Matkostnaderna brukar paret dela jämnt så gott det går enligt devisen att det jämnar ut sig i längden. Det finns ändå en viss ekonomisk ojämställdhet i förhållandet – von Hellens pojkvän tjänar mer pengar än hon som fortfarande studerar och bara jobbar deltid.

– Därför blir det oftare han som bjuder på bio eller middag om vi äter ute.

För henne är det ekonomiska oberoendet ändå centralt, och om paret flyttar ihop blir den gemensamma ekonomin knivigare. Hennes pojkvän har bland annat erbjudit sig att betala mer för hyran, eftersom kostnaderna är högre än von Hellens nuvarande hyra.

– Men det känns obekvämt att den ena betalar mer för boendet.

Mer medvetet

Men hur ska man få ekonomin att gå runt – framför allt med barn? För familjen Palmén har till exempel resor blivit bortprioriterade samtidigt som de försöker minska på utgifterna genom att undvika slentrianshopping och i stället konsumera mer medvetet.

– Vi veckohandlar och veckoplanerar. Just nu bygger vi upp en sex veckors matplan. Det blir billigare och mindre mat-svinn så, säger Karin Palmén.

Det är ändå stor skillnad på var och hur man köper maten. Karin Palmén jämförde kostnaden av att beställa hem mat från Citymarket med att veckohandla på Lidl.

– Det var en prisskillnad på 40–50 euro per vecka.

Också i ett förhållande utan barn är ekonomin ständigt närvarande – speciellt om inkomstnivåerna är olika. Michaela von Hellens planerar en resa med sin pojkvän och säger att de diskuterat resans ekonomi på förhand. 

– Budgeten för resan anpassar vi enligt min ekonomi, säger hon.

Om det däremot är så att hennes pojkvän vill ha med henne på till exempel en musikfestival tycker hon att det är okej att han betalar, eftersom hon följer med på något som intresserar honom, men som hon inte själv kanske skulle ha råd med.

Svagt system

Karin Palmén påminner ändå om att också personer med de bästa intentioner kan vara tvungna att fatta beslut som inte är helt jämställda eller som inte motsvarar drömscenariot. Själv skulle hon gärna ha återvänt till arbetet så att hennes man hade kunnat vara vårdledig – men av olika orsaker blev det ändå hon som stannade hemma.

– Ångesten över en paus i karriären är stor. Kommer jag för evigt att lida av det här? Det här kan hända vem som helst när systemet är så svagt.

Därför efterlyser hon bland annat ett större samhälleligt ansvar för att skapa en mer jämställd ekonomi för alla.

– Vi behöver en familjeledighetsreform, till exempel 6 + 6 + 6-modellen. Det är också viktigt att förkorta hemvårdsstödet, säger Palmén.

Framtida barn

För Michaela von Hellens känns också eventuella framtida barn som en ytterligare komplicerande pusselbit till ekonomin. Både hon och hennes pojkvän har yrken där arbetet till stor del kommer att vara projektbaserat.

– Hur kommer vi att ha råd med föräldraledighet? Vi är båda nästan trettio, så snart måste vi fundera på det här, säger hon.

Det är speciellt beroendet av den andra som hon är rädd för.

– När man är hemma med barn måste den andra ta hand om hela ekonomin. Det känns obekvämt för mig, men kanske det blir naturligare med barn eller ett gemensamt bostadslån.

Att partnern med fast jobb drar det större ekonomiska lasset, ser Karin Palmén som en självklarhet.

– Vi måste jobba emot rådande strukturer.

I föräldragrupper på Facebook har hon märkt att många kvinnor ofta anser att männen så klart ska få göra vad de vill med sina pengar – också i situationer där de inte kompenserar för att mamman stannat hemma med barnen och därför har en sämre ekonomi.

– Individens och parens ansvar är stort. Om man har råd med långtidsinvesteringar måste de tillfalla båda. Arbetet hemma måste respekteras, säger Palmén. 

Text: Michaela von Kügelgen
Foto: Joanna Lindén-Montes

10.04.2018 kl. 09:10

Att ge är att få

Efter bara några veckor på posten som verksamhetsledare kan jag redan känna hur energin och omsorgen för våra medmänniskor pulserar i Marthaförbundet.

Jag har hunnit diskutera med engagerade marthor som verkligen sätter ner sin själ i att göra vardagen lättare för personer som behöver extra stöd. Och som en martha konstaterade: ”Ju mer man ger, desto mer får man tillbaka.”

Givandets och hjälpandets glädje är mycket belönande då man ser att det gör en verklig skillnad. Vårt uppdrag är att lyfta fram det enkla i vardagslivet, glädjen i vardagen och dela med oss av vår kunskap för att främja en hållbar utveckling, såväl ekonomisk, ekologisk som social.

I detta nummer av Martha fokuserar vi på familjens ekonomi och får många goda tips om hur man skapar en jämställd vardagsekonomi. Kunskaper i ekonomi är viktiga att lära ut redan från tidig ålder, och det har ett holländskt projekt tagit fasta på.

Vi har alla en viktig uppgift i att informera om det onda kretslopp som man kan hamna i med snabblån och konsumtionskrediter. Vi ska försöka ge den yngre generationen ekonomifostran, förståelse för pengarnas värde och insikter i vad en ansvarfull konsumtion innebär.

Alla marthor ute i bygderna och Marthaförbundets personal gör varje dag en skillnad och en värdefull insats. Tack för att ni har valt att engagera er i samhället och att vara med i marthagemenskapen!

Jag ser verkligen fram emot att få träffa er i olika marthasammanhang framöver, och önskar er alla en riktigt skön och solig vår! 

Annika Jansson, verksamhetsledare

10.04.2018 kl. 09:07

Pressmeddelande: Lär ut vardagsfärdigheter till unga i påsk!

Den tvåspråkiga frivillighetskampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018 utmanar vuxna att under påskhelgen lära ut vardagsfärdigheter till unga.

Kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018 har kommit bra i gång. Antalet utlärda vardagsfärdigheter som har rapporterats in via räknaren på kampanjens hemsida www.jojagkan.fi uppgår i dagsläget till fler än tusen. Många av färdigheterna handlar om matlagning, bakning, städning och handarbete. Dessa kunskaper hjälper unga att klara vardagen.

Rådgivningsorganisationerna gläds över att unga vågar be om hjälp också i ekonomiska frågor. Att kunna sköta den egna ekonomin är en förutsättning för ett självständigt liv. Den ökande mängden betalningsanmärkningar visar att det inte är en självklarhet att en ung person har kontroll över sin ekonomi, därför är det viktigt att unga personer får stöd i frågor som gäller pengar. Vi önskar att frågan om pengar och avtal ska synas i #pystyn2018 #jojagkan2018-kampanjen.

Fyra ledande finländska rådgivningsorganisationer startade tillsammans kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018, vars mål är att lära unga personer praktiska färdigheter i vardagen. Målet är att förmedla minst 10 000 vardagsfärdigheter under kampanjtiden 15.1–31.10.2018.

Genom kampanjen vill organisationerna locka vuxna att lära unga de färdigheter som behövs för en fungerande vardag, till exempel bakning, matlagning, städning, snickeri, renovering, handarbete eller ekonomisk kontroll.

Kampanjen vill också lyfta fram hushållssysslorna som nödvändiga färdigheter samt höja uppskattningen för såväl hushållsarbete som handarbete och hantverk.

Att delta i kampanjen är enkelt. Man kan registrera den kunskap man har lärt ut på följande sätt:

  • via internet på adresserna: www.jojagkan.fi, www.pystyn.fi
  • via e-post: jojagkan (at) martat.fi, pystyn (at) martat.fi
  • via sms till numret 050 339 0494
  • via blanketter i tidskrifterna Martha och Martat.

Det går att följa med antalet utlärda färdigheter i realtid på kampanjens hemsida.

På frågor svarar:

  • Annika Jansson, verksamhetsledare, Marthaförbundet, 050 302 3363, annika.jansson (at) martha.fi
  • Hanna Viita, projektkoordinator, Marttaliitto, 050 339 0494, hanna.viita (at) martat.fi
Kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018 är en del av av Undervisnings- och kulturministeriets projekt Tehtävä Z Uppdrag. Projektet är ett samarbete mellan fyra rådgivningsorganisationer: Finlands svenska Marthaförbund rf, Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito rf, ProAgria Södra Finland rf och Marttaliitto ry, som koordinerar projektet.
28.03.2018 kl. 09:04

Lyckas med ditt sparande!

Att komma igång med ett regelbundet sparande kan för många kännas svårt. Hur mycket ska man egentligen spara? Och vad är egentligen sparmålet? Ekonomirådgivare Wägar ger tips på vägen mot ett regelbundet sparande.

Varför börja spara?
Att spara lönar sig, det har många av oss hört sen barn. Men för att motivera sig själv kan det löna sig att fundera på varför det lönar sig och hur sparandet kan påverka livet. Om sparandet känns meningsfullt ökar sannolikheten att lyckas, vilket gör det lättare att fortsätta spara. Dessutom är det bra att fundera på vilken typ av sparande som passar dig och ditt sparmål. Minns att pengar ger möjligheter, men också trygghet. Fråga dig själv vad du vill med ditt liv.

  • Vill du åka på en resa?
  • ​Köpa bostad?
  • ​Förbereda dig för pensionen?
  • ​Vara förberedd förr att diskmaskinen går sönder?

Eller kanske något helt annat. Endast du kan svara på frågor som berör ditt liv och dina drömmar.

Känns det svårt att börja?
Du är inte ensam. Det är inte ovanligt att man hör att det är svårt att inleda själva sparandet. Kanske du inte vet hur du ska börja, eller så har du länge tänkt att du borde börja, men märker att du månad efter månad skjuter på det. För att komma igång kan det vara bra att fundera på varför du upplevt det så svårt att börja spara. Då du vet vad dina utmaningar är kan det vara lättare att åtgärda dem. Om du upplever det svårt på grund av bristande kunskap, sök fram litteratur på biblioteket eller nätet för att lära dig. Ta det som en utmaning att komma igång med sparandet innan kommande lönedag! Marthas snabbguide till sparande hittar du här.

Tips! Oberoende av hur du väljer att börja spara, eller vad du väljer att spara till, krävs det ofta att vi ändrar på våra konsumtionsvanor. Du måste kunna lösgöra pengar från din konsumtion. Därför är det bra att fundera på hur din månadsbudget ser ut och hur du spenderar dina pengar. Mera om budgetering och konsumtion kan du läsa här.


Kom igång och gör sparandet till en naturlig del av vardagen!

Kartlägg inkomster och utgifter, gör en budget och se hur mycket det är realistiskt att spara. På samma sätt som vår budget måste sparplanen vara realistisk för att den ska hålla i längden. I bästa fall är sparandet än naturlig del av budgeten och vardagen, en summa som du månatligen lägger undan för att uppnå dina mål. Ingen kan säga hur mycket du ska eller kan spara, det är du som vet vilka förutsättningar du har. Kom ihåg att vara ärlig mot dig själv. Intala dig inte att det inte finns möjligheter till att spara innan du kritiskt granskat dina utgifter.

Gör sparandet till en vana. Då sparandet är en inbyggd handling i vår ekonomihantering och planering sker det obemärkt och påverkar inte vår vardag. Det är bra att börja med små belopp som sedan kan ökas med tiden om våra inkomster ökar. Minns att beloppet inte är det som avgör, huvudsaken är att du kommer igång. Dessutom blir små inbesparingar större summor med tiden.

Exempel:
1 euro/dag
7 euro/vecka
30 euro/månad
365 euro/år

Dela upp ditt sparande
Känns 60 euro som en stor summa att lägga undan månatligen? Hur skulle det i stället kännas att spara 2 euro per dag? Ibland kan det vara lättare för oss att tänka på sparandet utgående från mindre belopp, då kanske det också blir lättare att se inbesparingsmöjligheterna i vardagen.

  • Kan 2 euro sparas in i mataffären genom att granska vad du handlar, göra upp veckomenyer eller konsekvent handla med inköpslista? Mat är oftast hushållets andra största utgift efter boende, fundera hur du kunde hitta sparmöjligheter inom denna utgift.
  • Konkurrensutsätt dina avtal. Genom att granska dina försäkringar och elavtal kan du spara en hel del på årsnivå.
  • Granska dina abonnemang. Lyssnar du på musik, ljudböcker och ser på filmer så mycket att det lönar sig att lägga 30 euro månatligen? Har något abonnemang varit oanvänt en längre tid, kanske det lönar sig att avsluta prenumerationen.
  • Kan lunchen på restaurang ersättas med en matlåda?

Spara på lönedagen
Lägg undan pengarna som du öronmärkt för sparande på lönedagen, eller samma dag som du betalar räkningar. Det blir klarare att se hur mycket du har till förfogande för resten av månadens konsumtion, och sparandet blir verkligen av.

Lägg upp ett mål som motiverar dig
Var förberedd på att det kan komma stunder då du blir lockad till att använda en del av de sparade pengarna. Då detta händer är det bäst att ha en klar målbild för varför du sparar, och vad det är som väntar då sparandet är slut. Då vi har ett sparmål som verkligen motiverar oss, är det ofta lättare att låta sparpengarna vara. 

15.03.2018 kl. 08:00

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt