Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

02.10
RASEBORG: Marthas skördefest Raseborg: Välkommen med på en gemensam måltid i marthaanda på Svartå slott.
03.10
Helsingfors: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
03.10
MALAX-KORSNÄS MI: EKOSTÄDNING Ekologirådgivaren Anita Storm visar knep som gör städningen miljövänligare och roligare!
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
07.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
09.10
Vasa: DEN FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN Kom och fira den finlandssvenska matkulturdagen med after work på Bock's i Vasa.
11.10
HELSINGFORS - Minimalism och zero waste Kom med och inspireras av filosofin kring minimalism och zero waste och få tips för en hållbarare tillvaro.
13.10
Houtskär: Svampkurs Kom med på svampfärd med Marthaförbundets svamprådgivare!
13.10
Houtskär: Matkulturdagen på Hyppeis Värdshus Välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen tillsammans med Houtskärs marthaförening i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.
15.10
Helsingfors: Sylta & safta Vi tar tillvara på höstens skörd och använder olika metoder föra att konservera äpplen, päron, lingon och tranbär.

 

Senaste nytt

Maja drömmer om ett gott liv med mindre pengar

Efter ett stressigt stadsliv valde textilkonstnären Maja Sundblom och hennes sambo Tommy Bergström att slå sig ner i lugnet i den åländska skärgården. Ambitionen var att gå ner i arbetstid, odla mat i lagom stor skala och att avsätta tid för egna kreativa projekt.

– Jag är absolut ingen övermänniska som drömmer om att bli helt och hållet självförsörjande. Jag vill bara inte att hela mitt liv ska gå åt till ett heltidsjobb – här kan vi skapa ett annat liv, säger Maja Sundblom.

Det finns en historia om en fiskare som hade arbetat färdig för dagen och lugnt satt och njöt av eftermiddagssolen då en framgångsrik affärsman passerade. Affärsmannen undrade varför fiskaren satt och latade sig och inte arbetade. Han gav tips på hur man kunde öka fångsten, tjäna mer pengar, investera i en hel flotta, sälja företaget och bli väldigt rik. Fiskaren undrade varför. Affärsmannen svarade att efter det kunde man varva ner och njuta av livet, varpå fiskaren konstaterade att det är precis det han redan gör.

Njutningsfull vardag

Maja Sundblom öppnar dörren till kallfarstun i sitt hus Jämnplana på Föglö i den åländska skärgården. Innan hon och sambon Tommy flyttade in sommaren 2017 hade huset stått tomt i närmare tio år. I byggnaden finns tonvis av den där skamfilade charmen som triggar drömmar hos romantikern och får realisten att rygga tillbaka. Maja är realist, men backar inte. Hon är uppväxt granngårds och för henne är farfars kusins gamla hus nyckeln till ett liv där man faktiskt kan njuta av eftermiddagssolen och inte ständigt måste jaga efter mer pengar.

– Tommy är musiker och jag är konstnär, som kulturarbetare har vi inga ambitioner att tjäna mycket pengar. Här kan vi bygga upp ett hem där vi har råd att bo, där vi kan ha låga utgifter och ägna oss åt det som vi tycker är rolig. Vi klarar oss på väldigt lite om vi måste, säger Maja.

Hon jämför sig med sina konstnärskollegor som bor i små lägenheter i stadsmiljö, hyr ateljéer för att kunna arbeta och lägger mycket tid på förvärvsarbete för att få ekonomin att gå runt.

– Här har vi stora utrymmen, jag har min ateljé hemma och kan arbeta när jag vill.

Stadens snabba rytm

För ett par år sedan bodde paret i Göteborg, där Maja gick en masterutbildning vid Högskolan för design och konsthantverk. Vid ett besök hemma hos föräldrarna råkade de träffa sonen till farfars kusin och frågade lite på skoj vad han ville ha för det så gott som övergivna huset. Göteborg var väl okej, men någon stadsmänniska hade Maja redan konstaterat att hon aldrig blir.

– Jag hade funderat på det och kommit fram till att en stad är en egen organism som lever, andas och fungerar vare sig jag finns där eller inte. Man hoppar in i flödet och lever i det. På landet måste man vara sin egen maskin. Gör jag ingenting, händer det heller ingenting. Det gillar jag.

I staden saknade Maja också ”sitt eget ute”, som hon uttrycker det.

– För mig känns det onaturligt att stapla människor ovanpå varandra i lägenheter. Man tar på sig ytterkläder, låser sin dörr och sedan är man inte längre hemma.

Beslutet att köpa Jämnplana var ändå inte alls så självklart. Maja och Tommy pendlade mellan ”vi lägger ner hela projektet” och ”vi längtar oss galna efter det”. Och inte var huset särskilt samarbetsvilligt heller. När paret väl hade skrivit kontrakt, avslutat sin utbildning och flyttat in, kollapsade avloppet.

– Det var stressigt ett tag. Men i dag har vi äntligen landat, ett halv år senare, och det känns verkligen bra att bo här, konstaterar Maja.

Grönt och gott

Boken Rätt ur jorden: handbok i självhushållning ligger på bordet framför henne, fylld av gula post-it-lappar som bokmärken, och på förstutrappan står spaden redo i väntan på tjällossning. Här ska det anläggas en örtagård.

– Ambitionen att odla finns, men jag kan egentligen ingenting. Jag är absolut ingen härligt lantlig övermänniska som drömmer om att bli självförsörjande och vända åkrar för hand. Jag vill hålla ambitionerna på lagom nivå, använda de hjälpmedel som finns, börja i liten skala och odla goda grönsaker. I år blir det pumpa, brytbönor och grönkål, tror jag.

Att bo på en skärgårdsö, bortom det allra hetsigaste varuflödet, kan vara väldigt stimulerande för en kreativ människa, säger Maja. Det kan handla om något så enkelt som att baka sitt eget bröd av det man har hemma, i stället för att åka till butiken och handla. Eller om något så tankeutmanande som att konstruera en dubbelsäng av två enkelsängar när möbelvaruhusen är för dyra och ligger för långt borta.

Fina fynd

Maja kallar sig för skrotsamlare. Hon har hittat många skatter i uthusen på gården, hemma hos föräldrarna och hos andra som tömmer sina förråd och slänger saker.

– Jag har aldrig varit en person som har njutit av att gå på stan och prova byxor, men när jag gör ett riktigt bra fynd känns det härligt. Som världens kap.

Om det är någonting som är negativt med att bo lite vid sidan av, så är det att det sociala livet kan bli lidande.

– Det hade förstås varit fint om mina kompisar bodde närmare, eller om det fanns fler i vår ålder i närheten. Jag har inget stort socialt behov, men här är det svårt att spontant hänga med någon. Inte så att jag egentligen känner mig ensam, det tar sig snarare uttryck i att jag kan bli lätt utmattad när jag väl ska umgås med många människor.

Lagom är bäst

Enligt Maja är det egentligen inte ett särskilt drastiskt val hon har gjort, eftersom hon är uppväxt i skärgården. Hon har ingen romantiserad bild av det lantliga livet och tänker välja sina strider, i mån av möjlighet.

– Om vi bara har råd, så har jag inga problem med att anlita någon som gör delar av renoveringen åt oss. Jag kan förstås lära mig allt om rör och sedan allt om fasadmålning och så vidare, men om jag i stället lägger ut jobben på entreprenad, har jag mer energi över till annat.

Hon hoppas att paret ur ett femårsperspektiv fortfarande trivs med att bo på landet och inte har kört slut på sig själva med olika husprojekt.

– Jag är ganska bra på att förtränga saker. I ett gammalt hus är det lätt att se problem vart man än vänder sig, så det gäller att fokusera på det man håller på med.

För tillfället arbetar Maja med två olika ungdomsprojekt. Hon trivs, men hoppas att så småningom kunna dra ner på lönearbetet och fokusera mer på textilkonsten.

– Kanske är jag oförskämt privilegierad att ens kunna tänka så, men jag har otroligt svårt att förstå att heltidsarbete fortfarande är en norm. Jag vill inte ha det så. Priset vi betalar är att vi har mindre pengar att röra oss med, men det är det värt. 

Text: Anna Karlsson
Foto: Lina Antman

Maja tipsar!

 

  • Handla oftare second hand, inte enbart kläder: – Det enda nya i vårt hus är en soffa. Vi har fått diskmaskin, kylskåp och säng nästan helt gratis. Någon kanske tycker att det är obehagligt att sova i någon annan människas gamla säng, men för mig är det otroligt bortskämt. Man får städa ur och komma över det, helt enkelt.
  • Lita på att du kan, även om du inte är proffs: – Jag gick pilgrimsleden på cirka 80 mil i Spanien, trots att jag är otränad och ganska lat. Jag fick ett bättre självförtroende och försöker ta det med mig när jag ska börja odla, fastän jag inte har tidigare erfarenheter av växtodling. Jag klarar det!
  • Hitta lusten och kreativiteten i att göra med händerna: – I stället för i att köpa saker, använd dina händer och gör saker själv.  
30.05.2018 kl. 09:39

Gröna drömmar

Sommaren är äntligen här och vi är många som längtar efter att kunna sätta fingrarna i jorden och odla egna grönsaker. Som kanske till och med drömmer om att bli självförsörjande.

Oberoende av om det gäller en balkong eller ett litet trädgårdsland, så är halva nöjet att planera inför kommande odlingssäsong. Att torra frön som stoppas ner i jorden kan förvandlas till tomater, bönor och spenat med hjälp av sol och vatten är ett rent mirakel.

Intresset för självhushållning växer. Många vill lära sig leva på mindre och veta vad de sätter i sig. Allt fler vill äta närodlat för klimatets skull.

Vi blir också fler och fler som tycker att det inte är klokt att flyga in bönor från Afrika. Att det varken behövs eller är hållbart. Att vi har råd att välja bort.

Nu är det inne att odla urbant – världen över. Stadsbor hittar nya otroliga ställen att odla på, allt från takträdgårdar till tunnlar under jorden. Nya bostadsområden växer upp med gemensamma platser för odling av växter och grönsaker. I Danmark finns det skolor där eleverna odlar sin egen mat på skolgården.

Oberoende av var och hur, så skapar det egna odlandet en större förståelse för jorden och miljön. Därför hoppas jag att även du ska bli inspirerad att köra ner handen i myllan och odla för framtiden. Ha en riktigt skön och grön sommar! 

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

30.05.2018 kl. 09:35

Tvätta fönster steg för steg

Det är högsäsong för fönstertvätt. Passa på att delta i kampanjen #jojagkan2018 och lär en ung i din närhet att tvätta fönster. Om du inte kan vara på plats kan du skicka länken till den här artikeln och bifoga några uppmuntrande ord.

Med rena fönster kommer sommarsolen in och ljusar upp hela hemmet. När du sätter igång är det viktigt med bra och rena redskap för ett fint resultat. Se också till att de redskap du använder vid fönstertvätt inte används för något annat ändamål. Du behöver: 

Fönsterraka
Tre städdukar
Hink
Diskmedel
Eventuellt tidningspapper

1. Fyll hinken med varmt vatten och några droppar diskmedel. 
2. Öppna fönstren, ta bort eventuella tätningar, dekorationer och gardiner.
3. Börja med att med en fuktig städduk torka bort damm och smuts från fönsterbräda, karmar och kanter med vatten. 
4. Vät en annan städduk i diskvattnet, putsa fönstret. Gnugga eventuella fläckar. Du behöver inga specialmedel, diskvattnet räcker bra. Dra horisontellt med rakan och avsluta med långa vertikala drag.
5. Avsluta med att torka torrt med en tredje städduk och låt fönstret torka helt innan du stänger det. 
6. Avslutningsvis kan du polera fönstren med tidningspapper. 


Kampanjen #jojagkan2018 uppmuntrar alla att lära ut vardagsfärdigheter till unga. Dela med dig av vad du lärt ut på jojagkan.fi och delta i utlottningen om fina priser. 

 

23.05.2018 kl. 07:31

TÄVLING: SKRIV EN NY MARTHASÅNG!

Med anledning av sitt 120-årsjubileum år 2019 utlyser Finlands svenska Marthaförbund en sångskrivartävling.

Uppgiften är att skriva både text och musik till en ny Marthasång. Det vinnande bidraget blir alla marthors lystringssång som sjungs gemensamt då marthorna träffas i olika föreningssammanhang. Kompositionen ska fungera som allsång och vara lättsjungen, även utan ackompanjemang. Av sången bör marthakraften, gemenskapen och vardagskunskapen framgå. Musikstycket ska ha en glad och medryckande melodi som får alla att sjunga med. Sången får inte ha framförts offentligt tidigare. Tävlingen är öppen för alla. Det vinnande bidraget belönas med en prissumma på 1 000 euro.

Sänd ditt bidrag med noter och ljudband samt en eventuell videofilm till marthasang (at) martha.fi senast 15.9.2018. Marthaförbundets vice ordförande Camilla Hautala, camilla.hautala (at) gmail.com, svarar på frågor om tävlingen. Utförligare tävlingsregler kan du ladda ner här. Marthaförbundet förbehåller sig rätten till alla inkomna tävlingsbidrag fram till förbundets jubileum då vinnaren offentliggörs.

21.05.2018 kl. 09:37

Nya regler för personuppgifter från och med 25.5.2018

Den finländska personuppgiftslagens bestämmelser om behandling av personuppgifter förnyas.

Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) börjar tillämpas den 25 maj 2018 och gäller inom hela EU. Med den nya förordningen vill man ännu starkare än tidigare betona skyddet för privatliv och lägger stor vikt vid vars och ens rätt att bestämma över sina egna personuppgifter och hur de används.

Marthaförbundet har uppdaterat sin integritetspolicy för hantering av personuppgifter i medlemsregistret. Klicka här för att läsa mer om vad som gäller då den nya dataskyddsförordningen träder i kraft. 

På frågor om medlemsregistret och integritetspolicyn svarar Marika Danielsson, e-post: marika.danielsson (at) martha.fi, tfn 044 735 4971.

21.05.2018 kl. 08:27

Utmärkelser för årets marthagärningar delades ut

Vid Marthaförbundets vårmöte i Åbo på lördagen delades tre utmärkelser ut: årets Lucina, årets eldsjäl och årets samhällsinsats.

Hederstiteln Årets Lucina 2018 tillföll Helsingforsmarthan Rigmor Holm-Leppälä för hennes mångåriga engagemang och värdefulla frivilliginsatser inom Helsingfors svenska Marthaförening samt inom marthakretsarna Smartorna och Bullan. ”Under många år har Holm-Leppälä varit en central bakgrundsgestalt som lugnt och målmedvetet, med beaktande av andras önskemål, har kommit med förslag och idéer för nya verksamhetsformer. Under hennes ledning har bland annat en populär litteraturcirkel startats och ett flertal jubileumsevenemang ordnats. Holm-Leppälä går med själ och hjärta in för sina förtroendeuppdrag. Hon arbetar osjälviskt för föreningens bästa och är mån om att engagera alla för att få det praktiska arbetet att löpa. Holm-Leppälä står för inspiration och engagemang i sann marthaanda”, står det i motiveringen till utmärkelsen.

Christina Grönroos från Sibbo tilldelades utmärkelsen Årets eldsjäl 2018 för sitt inspirerande engagemang i föreningen Marthakransen. I motiveringen heter det bland annat att: ”Christina Grönroos var en av initiativtagarna till Marthakransen och är i dag hjärtat i föreningen. Hon får saker att hända, ser alltid möjligheter och bjuder på sig själv. Genom sin öppna attityd har hon visat att det inte finns några regler för hur man måste vara som martha, man behöver inte vara särskilt duktig, händig eller huslig för att få vara med. Med stor generositet och öppna armar välkomnar hon nya medlemmar till föreningen, där gemenskap och sammanhållning står i fokus. Hon får kvinnor att samlas och trivas, under fria eller mer organiserade former. Grönroos är med sitt smittande engagemang en viktig resurs på såväl förenings- som förbundsnivå.”

Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2018 tillföll Malax Mittemellan Marthaförening för bröstkalendern 101 bröst. Man motiverar utmärkelsen med följande ord: ”I samband med evenemanget 101 bröst gav Malax Mittemellan Marthaförening ut en kalender för att stödja bröstcancerforskningen och uppmärksamma samhällets syn på kvinnokroppen. Det ojämna antalet bröst i namnet syftar på att det finns kvinnor som har drabbats av bröstcancer och därför inte längre har två bröst. Kalendern har fått uppmärksamhet i medierna och även väckt debatt. Genom sitt modiga initiativ har föreningen uttryckt sitt starka stöd för bröstcancerdrabbade kvinnor och öppnat upp för diskussion kring synen på olika kroppsideal i samhället.”

Marthaförbundet utser till årets marthagärning en sådan händelse eller en sådan insats, företrädesvis under det gångna året, som kan ses som speciellt utmärkande för de värden som martharörelsen står för och det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör.

Mera information ger Annika Jansson, verksamhetsledare, tfn 050 302 3363.

Pressmeddelande 5.5.2018

05.05.2018 kl. 21:23

Uttalande: Överskuldsättning och betalningsstörningar i Finland

Finländarna lägger allt mer pengar på konsumtion. Enligt Statistikcentralen ökade hushållens konsumtionsutgifter med drygt 5 procent under perioden 2012–2016. Finländarnas disponibla inkomster har ändå inte ökat i samma takt som utgifterna och många väljer att ta kreditlån för att få ekonomin att gå ihop.

I slutet av år 2017 uppgick hushållens konsumtionskrediter till sammanlagt 15,2 miljarder euro. (Finlands Bank, 2017) Drygt 374 100 personer hade en betalningsstörning, majoriteten av dem var personer i åldern 25 till 34 år. Antalet anmärkningar i registret för betalningsstörningar uppgick till sammanlagt 1 649 400. (Statistikcentralen, 2017)

En person kan ha i genomsnitt uppemot 15 anmärkningar i kreditregistret, vilket många gånger beror på att den skuldsatta har försökt täcka gamla skulder med nya lån. (Suomen Asiakastieto, 2017) Slutresultatet blir att personen har flera skulder hos olika borgenärer.

I dag är det tämligen enkelt att skuldsätta sig med snabblån, delbetalningar, kontolimiter och kreditkort. Fler och fler ser ett lättillgängligt lån som en snabb utväg, utan att ägna bruttokostnaden eller återbetalningen en tanke. Situationen blir inte heller bättre av att marknadsföringen av lån och krediter har blivit allt aggressivare.

Utmaningen ligger inte endast i att vår konsumtion ökar snabbare än våra inkomster, eller i att möjligheterna att få lån har ökat. I Finland råder det en kultur där vi inte öppet talar om pengar, speciellt inte om vi ligger i riskzonen för att drabbas av ekonomiska svårigheter. ”Jag har inte råd” eller ”jag behöver hjälp med att ordna upp min ekonomi”, kan vara ord som är svåra att uttala högt eller att ens medge för sig själv.

Överskuldsättning är en utmaning som inte kan lösas över en natt och som kräver åtgärder på flera olika plan. Marthaförbundet vill framhålla vikten av ekonomifostran och den öppna dialogen kring ekonomiska utmaningar. Tillsammans borde vi arbeta för ett samhälle där det är lätt att tala om ekonomiska problem och be om hjälp. Det förebyggande arbetet borde påbörjas och stöd sättas in långt tidigare, innan den skuldsatta sitter med en eller flera anmärkningar i kreditupplysningsregistret.

Som konsumenter behöver vi kunskap för att kunna sköta vår privatekonomi. Därför borde undervisningen i vardagsekonomi och antalet undervisningstimmar i läroplanen ses över. I dag fastställer inte läroplanen exakt hur många timmar som ska läggas på undervisningen i huslig ekonomi. Det betyder att elever i vissa skolor kan hamna i en klart sämre ställning än övriga elever på grund av att antalet undervisningstimmar i huslig ekonomi hålls på en lägre nivå. Därtill borde diskussionen om ekonomiska problem bli mera konkret och lösningsorienterad.

Marthaförbundet efterlyser nya lösningar för den växande överskuldsättningen. Vi kräver att reklam för snabblån och dylika tjänster ytterligare regleras. Vidare kräver vi att det förebyggande arbetet stärks i skolundervisningen, ekonomirådgivningen och skuldrådgivningen. Det är viktigt att föra ut information om hur man identifierar en situation där man riskerar att hamna i ekonomiskt trångmål samt hur man tar sig ur densamma. Samhället behöver stödja den skuldsatta samt skapa en attitydförändring och det görs bäst genom att dela kunskap, alla tillsammans.

Åbo den 5 maj 2018

Finlands svenska Marthaförbund rf

På frågor svarar:

  • Annika Jansson, verksamhetsledare, annika.jansson (at) martha.fi, 050 302 3363
  • Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare, mia-maja.wagar (at) martha.fi, 043 820 0073  
05.05.2018 kl. 16:04

Tappa björksav!

Björksav är ett riktigt hälsovatten, perfekt som återhämtande dryck eller istället för vatten i exempelvis bakning. Under april och maj kan du tappa sav på egen mark.

Björksav tappas på våren. Traditionsenligt under tiden mellan islossning och mössöron. Med andra ord under april och maj. Du får endast tappa björksav på egen mark, det vill säga på egen gård eller i egen skog, tappningen ingår inte i allemansrätten.

Saven hjälper björken komma igång inför växtperioden, med andra ord växer björken inte lika bra efter tappning, men inte nödvändigtvis märkbart. Om du tappar sav år efter år, se då till att byta träd.

Björksaven har många hälsofördelar. Den består till 98 procent av vatten, och utöver det bland annat xylitol, olika syror, C-vitamin, kalium och andra mineraler och spårämnen. Den är helt enkelt ett hälsosamt vatten, mycket bra som återhämtande efter att du sportat eller utfört tyngre aktiviteter.
 

 

Så här tappaR DU björksav

Du behöver:

  • Borrmaskin med borr som är ungefär lika grov som slangen. 
  • Slang, godkänd för livsmedel/dricksvatten. 
  • Kärl, exempelvis flaskor, hinkar, dunkar. Hinkar med lock är ett bra och hygieniskt alternativ som håller insekter och skräp ute, borra ett hål för slangen i locket.

Håll god hygien genom hela processen. Sterilisera kärl, slang och borr. Då blir hållbarheten på saven bättre.

  • Välj ut en björk på din tomt/i din skog. Den ska vara kring 20–30 cm i diameter i brösthöjd, men kan även vara större. Ju större krona på björken, desto mera sav. Max två hål på ett träd under ett år. Olika träd har olika smak på saven. 


 

  • Borra ett 2–3 cm djupt hål på halvmeters höjd på björkens skuggsida.


 

  • Fäst slangen i hålet. Placera andra ändan av slangen i kärlet.
  • Du kan få upp till 20 lite sav per dygn/björk. Töm kärlen dagligen och sterilisera. När saven är slut i trädet märks det på savens färgen, som inte längre är klar.
  • Täpp igen borrhålet med bivax eller kåda för att förhindra exempelvis röta i trädet.

Använd björksav

Björksaven kan du dricka som sådan, eller använda i matlagning eller bakning. Den går också bra att frysa in. Björksav är en väldigt känslig produkt, så hantera den snabbt och frys in. Som sådan håller den i ungefär fyra dagar i kylskåp.

04.05.2018 kl. 09:55

3 gröna växter för bättre inomhusluft

Dålig luft på kontoret? Luften kan innehålla en mängd skadliga ämnen från elektronik, printrar, damm och kontorsmöbler. En lösning för en bättre inomhusluft är att införskaffa luftrenande gröna växter, som kan lagra oönskade partiklar. 

Alla växter tar upp koldioxid och producerar syre, men några jobbar lite extra. De luftrenande växterna ökar luftfuktigheten, upptar skadliga partiklar och förbättrar inomhusklimatet märkbart, såväl i hemmet, på arbetsplatsen som i klassrummet. 

Här är tre sorter att hålla utkik efter i blomsteraffären. 


CalatHea

Förutom att calathean är ett vackert blickfång har den luftrenande egenskaper. Den trivs bra på fuktiga platser, exempelvis i kök eller badrum, där den kan uppta skadliga partiklar och förbättra luftkvaliteten. 


Svärmorstunga

Svärmorstungan gör sig lika bra på kontoret som i sovrummet. På arbetsplatsen kan den ta upp skadliga partiklar ur luften från plaster, färger, rengöringsmedel eller elektronik, så som en varm mobilladdare. 
 


Guldpalm

Guldpalmen ställs med fördel invid printern på arbetsplatsen. Den upptar de partiklar som avges då printern är i användning, så som trycksvärta, och bidrar på detta sätt till ett bättre inomhusklimat. 

02.05.2018 kl. 15:59

Kolumn: Hur röstar du med dina pengar?

Vår är lika med klädkris för många. Snabba och billiga lösningar finns i närmaste snabbmode-kedja, men är det värt det? Ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar lyfter fram de billiga plaggens mörka baksida.

Under de senaste åren har jag fäst allt mer uppmärksamhet vid hur jag använder mina pengar. Jag planerar mina köp, tar tid för att fundera och tänker på vad priset blir per användningsgång. Jag vill tänka långsiktigt i stället för att handla utgående från tillfälliga habegär. Men det kommer stunder då det här är lättare sagt än gjort. Själv upplever jag våren speciellt utmanande. Samtidigt som solen tittar fram och termometern börjar visa varmare grader, grips jag av en klädkris. Senast förra veckan stod jag inför min garderob och konstaterade det klassiska: Jag har ingenting att ha på mig och att alla andra har en mycket personligare och mer inspirerande stil. Så vad gjorde jag? Hittade mig själv febrilt surfandes på nätet på diverse snabbmode-kedjors hemsidor för att hitta något att snabbt spendera mina pengar på.

Vår hektiska vardag har gjort att vi kräver att bli serverade snabba lösningar. Dessutom får reklamerna och sociala medier oss att tro att vi ständigt måste förnya oss och vara uppdaterade med de senaste trenderna. Klädindustrin förstod konsumenternas begär på 90-talet, och började producera kläder med snabb omsättning till billigt pris för att kunna möta efterfrågan. Ordet snabbmode myntades. I dagens läge märks detta i form av nya snabbmode-kedjor som tar sig in på marknaden och i att antalet plagg i våra garderober konstant ökar. Samtidigt ökar produktionen av kläder och textilier. Tyvärr blir detta också synligt på soptipparna, där hälften av våra kläder slutligen hamnar, eftersom de antigen gått ur mode eller slitits sönder på grund av bristande kvalitet. Summa summarum: vi lever i en slit och släng-kultur.

Men vad händer bakom kulisserna? Vems förtjänst är det att vi västerlänningar får ta del av de nyaste trenderna för en struntsumma?

För att klädjättarna skall kunna pressa ner priserna och möta marknadens efterfrågan, måste produktionskostnaderna minimeras. Produktionen har flyttats till länder som Bangladesh och Indien, där underleverantörerna erbjuder billig arbetskraft. Men det billiga priset som klädföretagen och konsumenten betalar har en dyster baksida. I nyheterna läser vi om barnarbetskraft, omänskliga arbetsförhållanden och arbetstider samt löner som det knappt går att leva på. Allt detta för att du och jag skall kunna byta stil enligt de nyaste trenderna och ha ett utbud i butikerna som byts ut veckovis. I slutändan är det inte vi konsumenter som betalar för att kläderna produceras och transporteras världen över, utan arbetaren. Och i värsta fall gör hen det med sitt liv.

Så vem är det som bär det slutliga ansvaret? Är det underleverantören eller de västerländska klädjättarna? Visserligen bär de ett ansvar för alla hemskheter som sker, men det finns någon som bär det slutliga ansvaret: vi konsumenter.

Efterfrågan föder utbud - så länge som det finns någon som köper kläder från snabbmode-kedjorna, så länge kommer produktionen i de omänskliga förhållandena att fortsätta. Därför är det viktigt att vi alla funderar på ansvaret vi har som konsumenter. Pengarna ger oss en möjlighet att påverka utbudet på marknaden, och den möjligheten måste vi som konsumenter använda. Vi röstar med våra pengar, och när tillräckligt många kräver att få information om processerna bakom klädproduktionen och funderar på vilka konsekvenser vår konsumtion har, kan vi påverka klädindustrin. Klädrevolutionsveckan är en ypperlig tidpunkt att börja fundera på hur just du röstar med dina pengar. Så ställ dig frågan #whomademyclothes innan du drar fram betalkortet. Både din och min röst räknas i detta val.


För den som undrar hur det gick med min klädkris: Efter en stunds nätbutikssurfande hittade jag en potentiell tröja som jag beslöt mig för att gå och prova i en fysisk butik. Jag kom så långt att jag köpte tröjan, men väl hemma slog ångesten till. Ångesten som jag kände över den nya tröjan var djupare än den ångest jag kände över min klädkris. Slutresultatet var att jag nästa dag returnerade tröjan. Med dessa reflektioner i ryggsäcken hoppas jag på att jag har verktygen till att bekämpa habegäret om eller när den slår till nästa vår.

26.04.2018 kl. 15:00

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt