Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

26.01
Marthaförbundet på Educa Vi är på plats på Educa. Kom och bekanta er med det material och den verksamhet vi erbjuder och beställ till din skola.
27.01
Marthaförbundet på Educa Vi är på plats på Educa. Kom och bekanta er med det material och den verksamhet vi erbjuder och beställ till din skola.
29.01
Kvinnor i fredsarbete ”Om vi vill ha hållbar fred i världen måste kvinnorna involveras i fredsarbetet.”
12.02
Luonnonkosmetiikka / Naturkosmetik Luonnonkosmetiikka/naturkosmetik, tvåspråkig kurs i samarbete med Kristianstads medborgarinstitut. En kortkurs med fokus på hudvård utan skadliga kemikalier.
20.02
Naturen som skafferi Föreläsning med ekologirådgivare Anita Storm. Arrangör är Malax Pensionärsförening.
27.02
Familjekompet i Ekenäs Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
06.03
Familjekompet i Ekenäs Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
09.03
Prova på retreat Är du nyfiken på retreat eller i behov av en paus mitt i vardagsvimlet? Packa med dig tandborste plus yllesockor och pröva på att dela tystnad tillsammans med andra! 
13.03
Familjekompet i Ekenäs Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
24.04
Fiskhanteringskurs Fiskhanteringskurs i samarbete med Kristianstads medborgarinstitut

 

Senaste nytt

Nu firar vi en hållbar jul

De av flesta oss ser fram emot julen med glädje och förväntan. Vi drömmer om att vara långlediga och umgås i glatt sällskap med mat och dryck i fokus. Men hur väl stämmer denna glansbild överens med hur verkligheten ser ut?

Enligt reklamen ska man konsumera stora mängder under julen, matbordet ska digna av läckerheter och alla ska vara friska, glada och njuta av varandras sällskap. Men vår tid och energi samt våra pengar kanske inte räcker till, och besvikelsen kan bli stor när vi märker att våra förhoppningar inte slår in.

Många har den perfekta hemmafrun från 50-talet som förebild under julen. Julbordet ska digna av hemgjorda läckerheter som tar dagar i anspråk att tillreda och kräver en stor arbetsinsats. Det ska vara putsat in i minsta vrå, och vi ska ha nya gardinuppsättningar, girlanger, ljusserier och så vidare, dessutom ska det sista ännu fixas på jobbet innan julledigheten.

Allt detta skulle vara lättare att leva upp till under de ljusa sommarmånaderna, när vi är piggare och ofta har mer kraft och energi, men julen infaller under den mörkaste av alla årstider, då många är tröttare än vanligt och behöver mera vila än under andra årstider.

Redaktionens bästa jultips blir därför: Fokusera hellre på det som är väsentligt för dig, utgående från dina krafter och de möjligheter som du har, och strunta i att försöka leva upp till andras förväntningar. I checklistan här nedan kan du läsa om vad du bör fundera igenom innan du börjar planera för ett mera hållbart julfirande. En riktigt god och grön jul önskar vi dig! 

Text: Anita Storm

MARTHAGUIDEN TILL EN GRÖNARE JUL

  • Gilla läget – gästerna kommer inte för att inspektera ditt finputsade kök eller hem, utan för att träffa dig.
  • Tänk igenom menyn: Hur många blir vi, hur mycket mat per person behövs det och vad kan vi göra av resterna (goda tips finns till exempel på Marthaförbundets hemsida)? Tillred mat som räcker till de gäster som har anmält att de kommer, inte för ett helt kompani, och fundera på hur du senare kan använda resterna i andra maträtter.
  •  Ge presenter som uppmuntrar till gemensamma stunder och upplevelser, delad glädje är dubbel glädje. Brädspel, frågesporter eller att besöka utflyktsmål tillsammans, till exempel naturstigar eller museer där man kan utbyta erfarenheter, gör att alla känner sig delaktiga på något sätt, eftersom alla har ett uppdrag.
  •  Julen handlar om att dela och ge, men det behöver inte vara ekonomiskt betungade presenter, det kan vara upplevelser eller tjänster av olika slag. Vi har olika saker som vi är bra på. Någon är bra på att använda motorsåg, medan andra är hejare på att tvätta fönster, se mottagarens behov och ge bekräftelse genom att ge. Fundera på vad ni kunde göra tillsammans: teater, vandring med kaffekokning i naturen eller kanske ni kan börja motionera tillsammans, simma, gå stavgång? Gör ett trevligt presentkort där du på ett bra sätt meddelar vad du står till förfogande med.
  •  Paketering av julklappar: Hitta ett sätt att minska på julpapperet – måste allt vara inslaget?
  •  Julklappsanalys: Hur ska gåvan sorteras när den tas ur bruk? Fundera ett steg längre och på hurudant avfall produkten kommer att ge upphov till samt hur lång livstid produkten har. Välj en hållbarare produkt. Hur mycket emballage, förpackningsmaterial med mera omsluter produkten? Ur miljöhänseende är en träleksak att föredra framom en plastleksak.
  • Ska ni resa bort? Ta tåget om det finns förbindelser.

JULMATEN:

  • Satsa på lokala produkter gjorda med kärlek och omtanke, det är ingen skillnad om det är dina egenhändigt producerade eller någon lokal förenings eller företagares.
  • Köp lokala hemgjorda lådor och delikatesser till ditt julbord om inte du själv har tid att stå vid spisen.
  • Koka korngrynsgröt i stället för risgrynsgröt. 
  • Välj inhemska fiskar framom utländska. Gäddan är en fin julfisk, liksom även laken, ät strömming och strömmingsinläggningar.
  • Skinkan: Välj inhemsk skinka, gråsaltad, och se till att det inte finns nitriter i köttet. Fundera på skinkans storlek och vad du ska göra av en hel skinka. Köp alternativ till skinkan om du redan från början vet att den inte går åt.
  • Tänk på hur långt matvarorna har transporterats för att nå just ditt julbord – anta utmaningen att minska antalet transporter.

JULGRANEN:

  • Välj en vanlig finländsk gran framom en plastgran av PVC eller en importerad ädelgran, och köp den helst utan emballage, det är bättre för miljön.

LJUSEN:

  • Vi konsumerar stora mängder ljus under julen, de flesta är tillverkade av paraffin, det vill säga en restprodukt som uppkommer vid produktion av olja och bensin – vilket gör att vi bidrar till växthuseffekten när vi bränner dem. Välj därför miljömärkta ljus och se till att ljusen är tillverkade av stearin gjort på animaliska och vegetabiliska fetter, vilka är biologiskt nedbrytbara. Vid förbränning av ljus uppkommer små partiklar som vi andas in, glöm därför inte att vädra under julhelgen. Tänk även på att återvinna ljuskopparna från värmeljusen, kontrollera med ditt avfallsbolag var de vill att man lämnar metallkopparna.
07.12.2017 kl. 12:40

Marthaförbundets höstmöte 2017

Sen bilderna från Marthaförbundets höstmöte på Busholmen i Helsingfors.


I år arrangerades Marthaförbundets höstmöte i Victoriakvarteret på Busholmen i Helsingfors, där Marthaförbundets kontor finns. Ett gäng glada marthor från Sydösterbottens marthadistrikt fotograferades utanför entrén. 

 

De flesta ur personalen var på plats för att träffa marthor och berätta om aktuell verksamhet. På bilden kursledare Jenni Haapala, hushållsrådgivare Solveig Backström och ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar. 



På plats var också Elise Hindström som är Ungmarthas verksamhetsledare, Mia Kamila, Ungmarthas ordförande och Petra Högnäs, Marthaförbundets utvecklingschef. 


Ordförande Andrea Hasselblatt och verksamhetsledare Frida Nylund. Mötet hölls i Victoriasalen där Viirus pjäs Mästaren och Margarita just nu spelas. Grävskopan i bakgrunden är en del av scenografin. 


Marthor minglade innan mötet körde igång. Här Margita, Inga och Maj-Britt från Karis. 


Marthor från Östra Nylands marthadistrikt. 


Helsingforsmarthorna Katarina, Agneta och Marie-Louise. 



Jenny och Cecilia från Marthakretsen Ingåknutarna. 


Mötet inleddes traditionsenligt med marthasången. 





Martina Harms-Aalto, hedersmedlem i Marthaförbundet. 




Centralstyrelsemedlem Camilla Holmström. 






Helsingforsmarthorna Alexandra och Annika. 
 



Under mötet avtackades Frida Nylund, som i början av 2018 lämnar posten som verksamhetsledare. 
 





Tack alla marthor som deltog i mötet! Vi ses igen på våren den 5 maj i Åbo. 

 

04.12.2017 kl. 11:48

Livet efter #köpfrinovember

Hur gick #köpfrinovember? Blev du översköljd av reklam? Fick du kämpa med ditt habegär eller tycker du att mängden reklam gick till överdrift och skapade en motsatt effekt, att du inte ville köpa något alls?

Vi är alla individer och har ett personligt förhållningssätt till pengar och konsumtion. Det finns de som upplever att Köpfri november var lätt som en plätt, och de som upplevt månaden som en kamp mot begär.

Oberoende av utgångspunkt är det bra att fundera på hurdana konsumenter vi är. Att reflektera över vår konsumtion gör det lättare att identifiera mönster, men också att bryta dem.

Tanken med Köpfri november är inte att vi skall minska eller sluta konsumera för en månad, för att sedan fortsätta i samma takt som tidigare. Fundera i stället på varför du konsumerar och hur din konsumtion påverkar dig och din omgivning, hur kan du minska på din konsumtion på långt sikt? Ställ dig följande sex frågor nästa gång habegäret slår till. 


1. Behov eller begär?

Fråga dig själv om ditt habegär grundar sig på ett behov eller just ett begär. Håller du i den nyaste modellen av smarttelefonen för att du faktiskt behöver den, eller för att du känner att det skulle vara roligt med en ny telefon? Om du behöver en ny telefon för att den gamla telefonen gått sönder kanske en billigare eller äldre modell kan tillfredsställa dina behov? Var kritisk mot dina habegär, utmana dem och tvinga dig att argumentera mot dem.

2. Kvalitet?

Kommer vinterskorna du ser på i nätaffären att lämpa sig för den nordiska vintern med snö och slask? Tror du att de kommer att hålla dina fötter varma och torra längre än halva vintersäsongen? Granska material och fundera på användningsändamål. Då du känner till olika material, har ett klart användningsändamål och vårdar skorna, är det också större sannolikhet att de håller och vi behöver inte genast köpa nya.

3. Vem stöder jag med mitt köp?

Efterfrågan föder utbud: ju mer vi köper, desto mera produceras. Man kan se köpbeslutet som en röst som vi lägger på företaget som producerar varan, då vi stimulerar efterfrågan och produktionen. Var hamnar de 20 euro som vi betalar för fuskläderrocken på den Kinesiska webbaffären? Hurdan typ av arbetskraft stöder vi? Hurdana är arbetsförhållandena? Då vi stöder inhemska producenter stimulerar vi de inhemska företagens efterfrågan, skapar arbetsplatser och vet att företaget måste följa den finska lagstiftningen.

4. Har jag redan något motsvarande?

Många har en svag punkt som sätter igång habegäret. Det kan vara skor, elektronik eller idrottsutrustning. Du har kanske blivit ett proffs på att argumentera för att du behöver ett tredje par joggingskor? Försök se objektivt på situationen: Har du något liknande från tidigare?

5. Kan jag låna?

Festligheter för ofta med sig den stora frågan: vad ska jag ha på mig. Vi vill känna oss fina, och löser problemet genom att handla en ny klänning. Då detta upprepas inför varje fest hänger det slutligen en rad med klänningar i garderoben som väntar på att bli använda. Vi gör av med pengar, men fyller också våra förvaringsutrymmen med plagg som inte används. Lösningen på att spara både pengar, naturresurser och förvaringsutrymme är att låna. Vi behöver nödvändigtvis inte äga allt vi använder, speciellt då det kommer till saker som vi använder sällan.

6. Är det lättjan som styr?

Att handla på loppis kanske känns lockande, men i slutändan kanske vi ändå tar den lätta vägen och klickar in på nätaffären för att söka en ny vinterhacka. Utbudet är tydligt kategoriserat och det är enkelt att hitta vad man söker. Att handla på loppis är raka motsatsen. Man vet aldrig vad man hittar, utbudet kan variera från dag till dag, och det finns ingen garanti på att du under första rundan hittar något som faller dig i smaken och dessutom är i din storlek. Att fynda på loppis kräver ofta mera tid och engagemang, men kan i längden vara belönande: möjligheterna att skapa en personlig stil är oändliga. Kanske du också uppskattar rocken mera om det krävt lite engagemang att hitta den?


 

01.12.2017 kl. 07:00

Marthaförbundet stöder uppropet #dammenbrister 

Vi lovar härmed fortsätta det våldsförebyggande arbetet i all vår verksamhet.

– En trygg vardag borde vara en grundrättighet för alla, säger förbundsordförande Andrea Hasselblatt.

Marthaförbundet stöder uppropet #dammenbrister som undertecknats av över 6 000 kvinnor och lovar härmed fortsätta det våldsförebyggande arbetet i all vår verksamhet. Uppropet visar att allt för många kvinnor utsätts för våld och sexuella trakasserier i vardagen. Kvinnorna i Svenskfinland har talat.
Läs mera om uppropet #dammenbrister på www.astra.fi/dammenbrister.

30.11.2017 kl. 08:33

Årets Ungmarthainspiratör heter Elin Sandholm

Ungmarthas styrelse utsåg på fredag formgivaren Elin Sandholm till årets Ungmarthainspiratör 2017.
Elin Sandholm fick årets utmärkelse för sitt inspirerande engagemang för en bättre värld. Med sina hållbara värderingar och sitt arbete för en hållbar livsstil fungerar hon som en god förebild för unga.
 
– Elin Sandholm har ett brinnande intresse för kläddesign och kvalitet. Hon inspirerar och delar med sig av sin kunskap om en hållbar textilkonsumtion på ett sporrande sätt samt uppmuntrar till eftertanke. Målet är att hjälpa andra att konsumera mindre och bättre samt bygga upp en garderob som de älskar, vilket på sikt gynnar miljön. Går man till klädaffären efter att ha hört Elin föreläsa, köper man ingenting utan att först kontrollera material och skötselråd på det plagg man har valt. Vi uppskattar Elins engagemang för en bättre värld, en vardag i taget, står det i motiveringen till utmärkelsen.

Läs mer om hållbar textilkonsumtion på Elin Sandholms blogg Kläder & kvalitet
 
25.11.2017 kl. 11:57

Marthakolumnen: Kvinnor som du och jag

När kvinnor kommer hem efter arbetet stiger deras puls. Finns det middagsmat i kylskåpet? Ligger vi återigen efter med disken och tvätten? När ska vi hinna dammsuga den här veckan?

För vissa kvinnor stiger pulsen avsevärt mycket mer och frågorna som snurrar i huvudet är betydligt mer skrämmande: Kommer han att vara arg? Har jag gjort något fel? Återigen? Orkar han vänta tills barnen har somnat, eller ackompanjeras slagen av deras skrik och gråt? Välkommen till Finland 2017.

Nej, jämställdheten har inte kommit längre i vårt land heller. Vi har inte mycket att vara stolta över när det gäller våldsbrott mot kvinnor. När FN tidigare i år gav Finland rekommendationer gällande mänskliga rättigheter, handlade många av dem om att förebygga våld mot kvinnor. Enligt statistiken är vårt land ett av Europas mest våldsamma länder för kvinnor, och det egna hemmet är den farligaste platsen för en kvinna. När hon blir utsatt för våld är den skyldiga oftast en man som hon känner väl. En äkta make. En sambo. En pojkvän. En ex-make.

"Jag skulle aldrig någonsin stanna kvar." Vi är säkert många som har tänkt den tanken, och den är lätt att tänka när den går hand i hand med den fasta övertygelsen att min man aldrig någonsin skulle slå. Vi som inte behöver vara rädda för den man som vi somnar in bredvid på kvällen, kan inte föreställa oss det helvete som våra slagna systrar går igenom. Och en gång kunde inte heller de föreställa sig det. Ingen somnar rädd första eller andra kvällen. Att han som är världens finaste plötsligt också är världens farligaste, är förmodligen en av orsakerna till att det är så svårt att se det som för alla andra är helt uppenbart.

Sanningen är förstås den att ingen av oss vet hur vi själva reagerar den dagen då slagen ekar mellan våra lägenhetsväggar. Den dagen då skräcken flyttar in i våra barns ögon. Det finns ingen typisk kvinna som blir slagen, och det finns ingen typisk kvinna som stannar kvar. Det är kvinnor som du och jag som blir slagna, och det är kvinnor som du och jag som stannar kvar.

Bilden av att hon finns – det typiska offret som inte inser sitt eget bästa – är livsfarlig. Inte minst eftersom den bilden får utsatta kvinnor att skämmas och tiga. I höst har #metoo-kampanjen visat hur skammen har fått kvinnor att tiga, trots att skammen aldrig någonsin varit deras att bära.

Jag tror på systerskapet som en motkraft mot tystnaden. Jag tror att vi i dag ska bygga relationer som klarar av att livet kollapsar i morgon. Jag tror på relationer som gör att vi vågar berätta om det svåraste av allt, och på relationer som gör att vi vågar hjälpa, trots att vi inte riktigt vet vad vi ska göra.

För det finns ingen typisk kvinna som blir slagen, men det finns en typisk kvinna som flyr slagen: hon som vågar lita på att det finns ett nätverk som tar emot henne och bär henne vidare. Och det finns en typisk kvinna som bygger sådana nätverk. Kvinnor som vill hjälpa varandra. Kvinnor som du. Kvinnor som jag.

Amanda Audas-Kass
Bloggare, modersmålslärare & författare 

 

Lördagen den 25 november 2017 uppmärksammas den internationella FN-dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. 

25.11.2017 kl. 08:20

Presidentparet uppmärksammar babyar som föds på självständighetsdagen

Finlands president Sauli Niinistö och hans fru Jenni Haukio vill gratulera varje baby som föds den 6 december 2017, därför får babyarna ett babypaket av Marthaförbundet. I paketet finns bland annat sockor, vantar och en mössa stickade av frivilliga marthor.

Babypaketen är ett samarbete mellan de finsk- och svenskspråkiga marthorna som ett led i Finlands jubileumsår.

– Vi marthor är glada för att vårt hantverkskunnande får glädja babyar som föds på självständighetsdagen. Samarbetet har varit givande, och det känns bra att med dessa paket kunna glädja de nya familjerna och önska dem en fortsatt god vardag, säger Tanja Rautanen från Kässämartat, som också har koordinerat projektet nationellt.

Med babypaketen vill vi önska alla familjer med en nyfödd baby en glad vardag. På svenskt håll är det marthakretsen Elvan i Helsingfors, med ordföranden Riitta Sittnikow i spetsen, som har förverkligat projektet.

Marthorna arbetar för att alla hem och familjer ska ha tillräckliga resurser att främja en hållbar vardag.

– En fungerande vardag tillhör alla, säger Frida Nylund, Marthaförbundets verksamhetsledare. Vi delar vardagskunskap om matlagning, hemvård, ekonomi och en hållbar livsstil. Barnfamiljerna är en viktig målgrupp för oss och genom vår verksamhet kan vi erbjuda dem stöd och råd i en förändrad familjesituation. Babypaketet är vår gåva till Finlands framtid.

Tilläggsinformation:

  • Marthaförbundets verksamhetsledare Frida Nylund, 040 715 1579, frida.nylund@martha.fi
  • Ordförande för Uudenmaan Marttapiirin käsityömartta Tanja Rantanen, 044 992 4499, tanja.rantanen@martat.fi
  • Marttaliittos generalsekreterare, Marianne Heikkilä, 050 375 1195, marianne.heikkila@martat.fi

Pressmeddelandet från republikens president

24.11.2017 kl. 16:41

3 tankeställare på Black Friday

Trots att vi konsumerar mera än någonsin, uppmanas vi att konsumera ännu mera. November har tack vare shoppingdagar som Singles day, Black Friday och Cyber Monday fått en konsumtionshetsstämpel. ”Köp, köp, köp!” uppmanar företagen, och vi köper. Men till vilket pris?

Hur konsumerar vi?

Finländarnas konsumtion har ökat under det senaste året, men våra inkomster ökar inte i samma takt. Den ökade konsumtionen har lett till att vi sparar mindre, och tar lån för att täcka utgifterna för konsumtionen. Om trenden fortsätter kommer vi att leva över våra ekonomiska tillgångar och bli överskuldsatta. Vi måste se över våra konsumtionsvanor.


Visste du att ...
Betalkort och mobiltelefonen har blivit allt vanligare betalmedel för finländare. Utländsk forskning visar att valet av betalmedel påverkar både hur mycket vi handlar, men också hur vi värderar det vi köpt. Då vi betalar med kontanter anser forskarna att vi känner en slags smärta, vilket gör att vi handlar mindre, och värdesätter det vi köpt högre. Att betala med betalkort orsakar inte samma smärta, vilket gör att vi handlar mera, men också att värderar det vi köpt lägre. 


Textilier som skapades i onödan

I Finland konsumeras 70 000 ton kläder och textiler per år. Det här innebär cirka 13 kilogram per finländare. Av detta hamnar över 50 procent på soptippen då vi inte vet hur vi skall göra oss av med kläder som vi inte använder. I slutändan behöver vi inte allt det vi handlar.


Visste du att …
Den ekologiska skuldens dag uppmärksammas på den dag på året då vi förbrukat vad som varit årets kvot för förbrukning av naturresurser. År 1971 inföll dagen i slutet på december, medan årets kvot blev full redan 2 augusti. Så länge vi väljer att överkonsumera kommer det att finnas en efterfrågan och produktion som äter upp våra naturresurser.


Efterfrågan skapar arbetsplatser, men för vem?

Näthandeln har gett konsumenterna en ny möjlighet att handla och ökat utbudet då det går lätt att beställa varor från utlandet och dessutom få varorna levererade till hemadressen. Finländarna handlar för 4,6 miljarder euro på nätet, och av det går över 40 procent till utländska nätaffärer. Mest är det kvinnokläder, kosmetik och assecoarer som vi köper från de utländska nätaffärerna.


Visste du att …
Man hör ofta människor försvara konsumtionen med att säga att de stöder samhället genom att öka företagens efterfrågan. Men tyvärr stöder vi inte företagen i Finland med att handla från utländska nätaffärer. Dessutom äter det av våra naturresurser att skicka kläder från andra sidan jorden, som vi i värsta fall returnerar. Då vi väljer inhemskt ökar vi efterfrågan, skapar arbetsplatser och minskar på koldioxidavtrycket.


Källor

  • Statistikcentralen, tillgänglig på:
    http://stat.fi/til/sekn/2017/01/sekn_2017_01_2017-06-22_tie_001_sv.html
  • Finlands miljöcentral, tillgänglig på:
    http://www.syke.fi/hankkeet/texjate
  • ​Finsk Handel/Kaupan liitto, tillgänglig på: http://kauppa.fi/ajankohtaista/tiedotteet/digikuluttaja_ostaa_innokkaasti_verkosta_myoes_ulkomailta_26099
  • ​Den ekologiska skuldens dag, tillgänglig på:
    http://www.overshootday.org/newsroom/past-earth-overshoot-days/
  • Raghubir P. & Srivastava J., 2008. Monopoly Money: The Effect of Payment Coupling and Form on Spending Behavior. Journal of Experimental Psychology, vol. 14, no. 3, sidorna: 213-225.
  • ​Shah A., Eisenkraft N., Bettman J., Chartrand T., 2016. “Paper or Plastic?”: How We Pay Influences Post-Transaction Connection. Journal of Consumer Research, vol. 42, sidorna: 688-708.
24.11.2017 kl. 09:23

Fortbildning för dagis och eftis

Boka in en fortbildning med projektet Tack för maten! och lär er mera om att skapa matglädje på daghem och eftisar!

Under fortbildningen får deltagarna konkreta metoder för att väcka en sund och nyfiken inställning till mat. Saperemetoden handlar om att upptäcka och utforska mat med alla sinnen. Metoden har visat sig väcka intresset för bland annat grönsaker samtidigt som den också ger mod att våga smaka på mat.

Tillfället är uppdelat i en föreläsning och praktiska övningar som lätt kan implementeras i verksamhet för barn på daghem och eftisar. Eftisledare får också inspiration till mellanmålen.

Antal deltagare: 15–25 personer
Tid: cirka 3 h
För vem: daghemspersonal, eftisledare eller andra grupper som arbetar med barn i åldern 3–8 år.
Fortbildare: Ann-Louise Ahrenberg och Sofia Grynngärds från Marthaförbundets projekt Tack för maten!
Kostnad: beställaren står för utrymmet

Ta kontakt med oss om du vill veta mera!

Sofia Grynngärds
Projektledare
050 517 2958
sofia (at) martha.fi

Ann-Louise Ahrenberg
Projektkoordinator
050 388 0848
ann-louise (at) martha.fi

tackformaten.fi

22.11.2017 kl. 13:34

Julstök i Marthaköket!

En stor dos julstämning, hemgjorda klappar och live rådgivning mitt i julstöket. Välkommen till Marthaköket!

Välkommen till Marthaköket den 12 december kl. 15–19. Materialkostnad: 5 euro. Vi bjuder på glögg och lite tilltugg.

 

På plats kan du: 

  • Dekorera pepparkakor med hem- gjord kristyr. 
  • Fylla en glasburk med kakingredienser, perfekt som gå bort-present i jul. Obs! Ta med dig en glasburk hemifrån.
  • Göra ditt eget julté! 
  • Göra din egen kroppsskrubb med juliga dofter. 
  • Julpyssla med Ungmartha. Passa på att göra fina etiketter och kort till dina hemgjorda julklappar. 

Marthaförbundets hushållsrådgivare är på plats och erbjuder live rådgivning!

Anmäl dig via formuläret här!

22.11.2017 kl. 13:16

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt