Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

02.10
RASEBORG: Marthas skördefest Raseborg: Välkommen med på en gemensam måltid i marthaanda på Svartå slott.
03.10
Helsingfors: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
03.10
MALAX-KORSNÄS MI: EKOSTÄDNING Ekologirådgivaren Anita Storm visar knep som gör städningen miljövänligare och roligare!
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
07.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
09.10
Vasa: DEN FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN Kom och fira den finlandssvenska matkulturdagen med after work på Bock's i Vasa.
11.10
HELSINGFORS - Minimalism och zero waste Kom med och inspireras av filosofin kring minimalism och zero waste och få tips för en hållbarare tillvaro.
13.10
Houtskär: Svampkurs Kom med på svampfärd med Marthaförbundets svamprådgivare!
13.10
Houtskär: Matkulturdagen på Hyppeis Värdshus Välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen tillsammans med Houtskärs marthaförening i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.
15.10
Helsingfors: Sylta & safta Vi tar tillvara på höstens skörd och använder olika metoder föra att konservera äpplen, päron, lingon och tranbär.

 

Senaste nytt

Uttalande: Vardagstryggheten i Norden

Nordens Kvinnoförbund (NKF) antog vid sin sommarkonferens den 17–18 augusti ett uttalande om vikten av att främja en trygg och hållbar vardag.

Vid NKF:s sommarkonferens i Mariehamn antogs följande uttalande: 

Den rekordvarma sommaren har satt extra fokus på klimatfrågan. Framtidsprognoserna visar också att vi går mot en permanent temperaturökning med påtagliga konsekvenser för miljön och näringsproduktionen för såväl människor som djur. Detta häftiga väderomslag, med bland annat svårsläckta bränder i det egna hemlandet och/eller grannländerna som följd, för oss till oanade klimatkatastrofer om vi inte minskar våra utsläpp av växthusgaser. När bränderna har slocknat återgår livet kanske till det normala igen, men vår trygghetskänsla har fått sig en allvarlig törn.  

De nordiska länderna präglas av en stark demokratisk tradition. Vi är många som tänker lika i flera viktiga och avgörande frågor när det gäller tryggheten i vardagen. Våra samhällen delar värden som jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet. Oavsett politisk hemvist är vi överens om att en ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar livsstil samt en ren närmiljö utgör själva grunden för en trygg vardag. NKF vill bidra till en hållbar utveckling av samhället. Men vi förväntar oss också att våra nordiska regeringar ska vara aktiva, både som nationella och internationella pådrivare i klimat- och livsföringsfrågor. 

Vi är alla en del av lösningen. Var och en av oss kan med praktiska handlingar och smarta val i vardagen motivera varandra att hålla i gång och målmedvetet arbeta för en bättre värld och vardag. Vi får inte ge upp, utan måste fortsätta arbetet att trygga välfärden för kommande generationer. 

NKF:s representanter är ense om vikten av trygghet och tillit i vår vardag, och att den nordiska modellen är en stark grund. Att arbeta tillsammans för bestämda mål och värderingar är en verksamhetsmodell som vi har förespråkat i snart 100 år. 

Mariehamn 17.8.2018

NORDENS KVINNOFÖRBUND (NKF)

17.08.2018 kl. 16:15

Nordens Kvinnoförbund håller sommarkonferens i Mariehamn 17–18.8

Den 17–18 augusti möts omkring hundra kvinnor i Mariehamn då Nordens Kvinnoförbund (NKF) ordnar sin årligen återkommande sommarkonferens. Arrangör för årets konferens är Finlands svenska Marthaförbund och temat för konferensen är ”Trygg vardag”.

Under dagarna i Mariehamn samlas finländska (Marthaförbundet, Marttaliitto), svenska (Riksförbundet Hem och samhälle), norska (Norges Kvinne- og familieforbund) samt isländska (Kvenfélagasamband Íslands) kvinnor för att ta del av ett mångsidigt konferensprogram som lyfter frågor om den nordiska tryggheten.

Programmet på fredagen bjuder på ett festtal av det åländska lantrådet Katrin Sjögren som talar under rubriken Trygghet och tillit – det nordiska guldet, en paneldiskussion under ledning av den åländska parlamenatrikern Britt Lundberg samt ett anförande av Peter Svensson, utbildare i våldsprevention med fokus på män, där han presenterar det svenska konceptet Huskurage, en brottsförebyggande metod för att förhindra familjerelaterat våld.

Under lördagen besöker de nordiska gästerna bland annat Kastelholm och Bomarsund samt avnjuter en festmiddag i Smakbyn.

Hela programmet finns här

Nordens Kvinnoförbund är en takorganisation för Finlands svenska Marthaförbund, Marttaliitto, Riksförbundet Hem och samhälle i Sverige, Kvenfélagasambands Islands på Island och Norges Kvinne- og familieforbund. Nordens Kvinnoförbund grundades år 1919 och gick tidigare under namnet Nordens Husmorsförbund. Förbundet har som uppgift hålla gemensamma kurser och ta initiativ i olika samhällsfrågor.

Mera information ger Annika Jansson, Marthaförbundets verksamhetsledare, tfn 050 302 3363.

Pressmeddelande 13.8.2018

13.08.2018 kl. 08:02

Sommarens naturkosmetik

Daggkåpa i ansiktsvattnet, nässlor i hårsköljet och rölleka i badet. Plocka vilda växter för sommarens naturliga skönhetskurer.

Ansiktsvatten med daggkåpa
Plocka färsk daggkåpa. Rensa och skölj. Placera i en skål. Häll över kokande vatten. Låt dra tills vätskan svalnat, minst 20 minuter. Tillsätt en tiondel äppelcidervinäger, den ger bättre hållbarhet och är också bra för huden. Häll upp på en mörk glasflaska och förvara i kylskåp. Hållbarheten är ungefär en vecka i kylskåp, så gör en liten mängd åt gången. Daggkåpan sägs ha antirynk-egenskaper. 



Ansiktsvatten med rölleka
Plocka röllekans blommor och blad. Rensa och skölj. Placera i en skål. Häll över kokande vatten. Låt dra tills vätskan svalnat, minst 20 minuter. Tillsätt en tiondel äppelcidervinäger, den ger bättre hållbarhet och är också bra för huden. Häll upp på mörk glasflaska och förvara i kylskåp. Vattnet sägs vara bra för fet, oren hy, speciellt ung hy med acneproblem. Ansiktsvattnet har en hållbarhet på ungefär en vecka i kylskåp, så gör en liten mängd åt gången. 

Sommarbad
Plocka rejält med daggkåpa, rölleka, ringblomma och nässla. Koka upp och låt dra en stund. Sila och blanda ner i badvattnet. Välgörande för kropp och sinne.

Tvätta håret med nässelvatten
Plocka och koka upp nässlor, låt vattnet svalna en aning. Skölj smutsigt hår med nässelvatten och gnugga.

Nässelmask
Blanda torkad nässla med vatten, kaolinlera och havrekli. Masken har djuprengörande egenskaper.



Förbered dig inför vintern
Plocka nässla, nässelfrö, åkerfräken, daggkåpa och björkblad. Torka dem och mixa med exempelvis stavmixer till ett välgörande grönpulver. Plocka fram till hösten och vintern och blanda med smoothie, gröt eller bröddeg.

29.06.2018 kl. 12:00

Grilla smarth i sommar!

Hur tänder du grillen? Vilken grillkol köper du? Vad lägger du på grillen? Små val i vardagen påverkar dina utsläpp av koldioxid. Här delar vi med oss av miljövänliga tips och smarriga recept för ett mer hållbart och godare grillande.

Grillsäsongen är här! Nu ska grillen fram, grillkol inhandlas och råvaror anskaffas. Marthaförbundets ekologiska rådgivare har tagit fram några handfasta tips för hur du grillar mer miljövänligt och hållbart i sommar.

Strunta i engångsgrillen
Undvik engångsgrillen – den innehåller bland annat paraffin som är en fossil oljeprodukt. Det går åt stora mängder naturresurser för att tillverka aluminiumfolie. Om du ändå använder engångsgrill – se till att den hamnar i metallåtervinningen.

Slopa tändvätskan
Använd gärna andra metoder än tändvätska när du tänder kolgrillen. Tändvätska som görs av paraffin är en fossil oljeprodukt och vid förbränningen bildas koldioxid som påverkar klimatet. Välj i stället tändpapper, tändkuber eller tändrör.

Gasol eller grillkol?
Gasol är en fossil petroleumprodukt som när den förbränns avger koldioxid som påverkar klimatet mer än grillkol. Välj gärna FSC-märkt grillkol, det garanterar att skogen är bättre skött med avseende på miljön. Icke miljömärkt grillkol kan komma från ohållbar och illegal skogsavverkning i länder med avskogningsproblem och kan innehålla skadliga kemiska tillsatser som kreosot, svavel samt tungmetaller.

Mat från närområdet
Grilla närproducerade grönsaker och finländskt kött, det minskar koldioxidutsläppen. Vill du vara riktigt klimatsmart kan du ta reda på de producenter i ditt närområde som har direktförsäljning. 


Lilla grillguiden


Undvik

  • Gasolgrill
  • Tändvätska
  • Engångsgrill
  • Engångsbestick och tallrikar


Satsa på

  • FSC-märkt grillkol
  • Kolgrill
  • Tändpapper, tändkuber, tändrör, eltändare
  • Inhemskt kött, korv och grönsaker

Smarriga grillrecept hittar du på recept.martha.fi

28.06.2018 kl. 10:28

Redo för grillmiddag

Nu är det dags för långa meditativa stunder vid grillen och tid för experiment i köket.

Fjärran från vardagens snabba middagslösningar bjuder krävande recept på både en kreativ utmaning, lärorik process och, förhoppningsvis, en minnesvärd och smaklig stund runt matbordet. Här är en meny för de där semesterdagarna när det finns lite extra tid och lust i köket.


Fräsch gurksoppa
 


Bbq-vingar av blomkål
 


Couscous med smak från Marocko
 


Ölrumpekyckling (beer can chicken)



Randig glass


25.06.2018 kl. 11:03

Så gör du en semesterbudget!

Sommar och semester innebär ofta fler utgifter än under vanlig vardag. Att planera, diskutera och budgetera är lösningen för att hålla koll på kassaflödet även i semestertider.

I vardagen fungerar en budget som vägvisare och navigator då du står inför olika konsumtionsval. För många ökar utgifterna under semestern, alltså kan det löna sig att göra en separat budget för sommarmånaderna. Det lönar sig också att fundera på hur du finansierar din sommar. Kom ihåg att det som betalas på kredit också måste betalas tillbaka med räntor och serviceavgifter.

Med följande tips bygger du upp en semesterbudget. Då du lägger tid på att planera, blir det också mera tid över för att njuta av den lediga tiden och koppla av.


Hur stor är semesterkassan?
Börja med att kartlägga hur mycket du har att röra dig med under semestern. Enligt Nordeas undersökning är finländares genomsnittliga semesterbudget för inkommande sommar 1 300 europer hushåll, det vill säga 65 euro per semesterdag. Det här är ett genomsnitt, och det är viktigt att alla utgår från den egna ekonomiska situationen. Någon spenderar mera, en annan mindre. Huvudsaken är att du inte lever över dina tillgångar och inte överskattar de tillgängliga resurserna och inte underskattar dina utgifter.

Med vilka medel finansiera du semestern?
Vissa sparar ihop till en semesterkassa. Någon annan får semesterpeng och en tredje använder löneinkomsterna. Om man granskar statistiken från i år, planerar endast under 10 procent av finländare att finansiera sin sommar åtminstone delvis med lånade pengar. Om vi inte planerar och gör upp en semesterbudget ökar risken att vi använder mera pengar än vi ursprungligen tänkt, vilket kan öka frestelsen att ta lån för resten av semestern.

Innan du väljer att betala med kredit, lönar det sig att fundera på hur det känns att öppna kreditkortsfakturan då den dimper ner genom postluckan en regnig septemberdag. Dagen för betalning kommer förr eller senare.

Vad vill du göra under semestern?
Då du vet vilka resurser du har att röra dig med är det dags att fundera på hur du vill använda dina pengar. Gör en lista på saker som du vill göra, och en uppskattning på vad det skulle kosta. När du ser helheten kan det vara lättare att avgöra vad som känns mest lockande, och vad som passar din plånbok bäst.

Exempel: Om du vill resa utomlands kan det löna sig att ta reda på vilken prisnivå som råder på den ort du planerar att resa till. Det gör det lättare att uppskatta hur mycket pengar du kommer att använda på plats och ställe, och gör planeringsarbetet lättare.

Tänk också på att allting inte behöver kosta för att vara roligt och avkopplande. Hur låter det med en cykeltur till grannstaden med kompisarna? Extra roligt blir det om ni tillsammans planerar och tillreder en matsäck som ni kan ta med på utflykten.

Diskutera med personer du kommer att spendera semestern med
Vid situationer där ni är flera inblandade i semesterfirandet, kan det vara bra att föra en diskussion innan ni inleder planeringsarbetet. Vilka förväntningar har var och en på semester? Vilken budget har ni att röra er med?

I en större grupp kan det finnas personer som har olika ekonomiska förutsättningar. Det lönar sig inte att skuldsätta sig och finansiera sin andel av semester på kredit för att leva upp till andras förväntningar. Våga säga till om du upplever att kostnaderna blir för höga.

Gör en lägescheck i mitten av semestern
Trots att det är semester, och det kan kännas jobbigt att dra fram ett budgetblad och kvitton, kan det vara på sin plats att göra en lägescheck. Hur mycket har det gått åt av pengarna du budgeterat för semestern och hur mycket har du till förfogande för slutet av semestern? Då du gör en lägescheck, undviker du överskridna budgeter och otrevliga överraskningar.

21.06.2018 kl. 08:00

Ingen elektronik i sovrummet!

Hur ofta vädrar du täcken och kuddar? Och hänger elektroniken med in i sovrummet? I det senaste avsnittet av Marthapodden uppmuntrar ekologirådgivare Anita Storm till mer vädring och mindre elektronik i sovrummet.


För en ren och hälsosam luft i sovrummet lönar det sig att se över materialvalen och städa och vädra ofta. 

  • Vilka material är sängen gjord av? Om möjligt välj en säng i naturmaterial och med märkningar som Öko-tex eller GOTS. 
  • Vad är lakanen gjorda av? Linne är ett hållbart alternativ.
  • Varm elektronik avger oönskade partiklar. Undvik att ha med elektronik, så som telefon och dator, i sovrummet. 
  • Ta in växter som renar luften i sovrummet, så som svärmorstunga.  
  • Städa med jämna mellanrum och vädra ofta!
08.06.2018 kl. 07:34

Våga giftfritt! 

Att minska på onödiga kemikalier och gifter i vardagen är inget som går på en dag. Men med medvetna steg och någon ny vana per månad är du på god väg. Vi ger dig tipsen för att komma igång med kemikaliebantningen redan i dag.

Maten, städningen, hudvården, sovrummet och garderoben –det här är områden där vi ofta omger oss med en onödigt stor mängd kemikalier. Läs vidare för handfasta råd om hur du börjar kemikaliebanta. 

Maten

  • Gör mat från grunden – då vet du vad den innehåller. 
  • Välj inhemskt, lokalt eller ekologiskt när du handlar mat. 
  • Plastbanta köksutrustningen. 

Lyssna på poddavsnittet av Marthapodden där vi gör en djupdyningen i köksskåpen och byter ut bland annat plastslevar mot träslevar. 
 


Städning

  • Det behövs inte mycket mera än mikrofiberduk och vatten för att det ska bli rent och fint. 
  • Skippa klorin och andra starka städmedel. 
  • Dosera rätt. 

I det här avsnittet av Marthapodden ger vi konkreta tips på hur du städar med bland annat citron och ättika. 

 

Hudvård

  • Välj ekocertifierat och naturkosmetik. I dag finns det ett brett utbud. 
  • Välj eteriska oljor istället för parfym, som kan innehålla upp till 600 olika ingredienser.
  • Gör din egen naturkosmetik. 

I receptbanken hittar du flera recept på naturkosmetik, till exempel ansiktsvatten med daggkåpa


Sova

  • Ut med elektroniken ur sovrummet!
  • Städa ofta. Och vädra dagligen. 
  • Välj naturliga material, så som påslakan och dynvar i linne. 


Garderoben

  • Välj skonsamma tvättmedel. 
  • Vad innehåller egentligen dina plagg? Ta reda på!
  • Undvik ytbehandlade plagg.  

I det här avsnittet av Marthapodden tar vi en titt i garderoben och diskuterar vad våra plagg egentligen är tillverkade av. 
 

 

Marthaförbundet verksamhetsledare Annika Jansson testar på att leva giftfritt - läs om processen här.

 

 

03.06.2018 kl. 19:47

Illustrerad kokbok för hela familjen delas ut till de barn som är födda år 2015 i Svenskfinland

Med anledning av att Brita Maria Renlunds stiftelse i år firar sitt 100-årsjubileum har en illustrerad kokbok för hela familjen skapats i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.

Boken ska inspirera småbarnsfamiljer till gemensam matlagning och måltid. 

–  Boken är tänkt som inspiration i matvardagen för familjer, men också som ett hjälpmedel för att involvera hela familjen i måltiden. Att låta barnen vara med vid tillredningen av maten och bekanta sig med och smaka på råvaror innan måltiden brukar vara en bra metod för att väcka barnens intresse för maten som serveras, säger Sofia Grynngärds, projektledare för projektet Tack för maten! på Marthaförbundet. 

Kokboken sänds gratis ut till svensk- och tvåspråkiga barn som är födda år 2015 under vecka 23, som en gåva med anledning av stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes jubileum.  

– Det är en glädje för oss i stiftelsen att hedra vår grundare Karl Herman Renlunds minne genom att dela ut en kokbok för barn i gott samarbete med Marthaförbundet. Vi hoppas att många barn och familjer har glädje av boken, säger Gun Sandberg-Wallin, vd för stiftelsen. 

Boken på 52 sidor innehåller 25 recept fördelade i kategorierna vardagsmat, fredagsmys, helgfrukost och utflykt. Recepten i boken utgår från Marthaförbundets matvision med fokus på inhemska och säsongsanpassade råvaror och mycket vegetabilier. Recepten har testats av familjer och kan varieras enligt säsong, specialdieter och smak. Boken finns ej till salu, men delas ut i samband med Marthaförbundets kurser riktade till barn och barnfamiljer. För bokens illustrationer och form står Erik Lindroos och Magnus Lindström

På frågor svarar:
Sofia Grynngärds, projektledare Tack för maten!, Marthaförbundet, 050 517 2958, sofia(at)martha.fi 
Gun Sandberg-Wallin, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr, 0500 481 025, gun.sandberg-wallin(at)bmr.fi
För högupplöst bildmaterial och recept ur boken, kontakta Marthaförbundet informatör Karin Lindroos, 050 361 6081, karin(at)martha.fi

31.05.2018 kl. 16:40

Att gå emot sig själv

För ungefär ett år sedan hittade jag mig själv hopkrupen i fosterställning på golvet i kollektivet där jag bodde.

Jag skulle precis åka till Barcelona för att hälsa på min pojkvän, men fick avboka resan – precis som jag fick göra med mina arbetsturer, boxningsträningar, sociala tillställningar och planer överlag under de följande månaderna. Jag hade svårt både för att äta, sova, träffa människor eller ens ta en promenad. Jag gick från att vara social, aktiv och öppen till att ligga i sängen – apatisk och oförmögen att hänga med i vare sig filmer, böcker eller vanliga diskussioner. Jag kände mig fullständigt avskärmad från min omvärld – ingenting berörde mig riktigt längre – och inte ens det som jag tidigare njutit av gav mig någon glädje. Jag var skräckslagen för att det skulle förbli så, för att jag skulle bli kvar i det som kändes som ett bottenlöst hål.

Duktiga flickor

Jag hade drabbats av utmattningsdepression, det som i dag kallas ”den nya folksjukdomen”. För några år sedan gick stress och utmattning om skelett- och muskelsjukdomar som huvudorsak till sjukskrivningarna i Sverige; de fysiska arbetsskadorna har blivit psykiska (Vetandets värld, SR 04/2018). Tre fjärdedelar av dem som drabbas är kvinnor, och jag är inte förvånad. Utöver den ökande arbetspressen som gäller både män och kvinnor, sköter kvinnorna fortfarande största delen av det oavlönade hushållsarbetet, även i Norden. Studier visar också att den ökade jämställdheten sedan andra världskriget har tagit sig uttryck i att kvinnorna i allt högre grad har gjort anspråk på ”männens” domäner, medan männen i mycket lägre grad gjort anspråk på ”kvinnornas”. Kvinnor gör mer, medan män gör lika mycket som förr. Att fler kvinnor än män drabbas tror jag också handlar om att flickor uppfostrats till att vara duktiga och pojkar har uppfostrats till att vara sig själva. Den prestationsbaserade självkänslan pressar oss till utmattningens gräns, och många blir utmattade innan de ens blivit vuxna. 

I Sverige har problemet bland annat uppmärksammats i SVT-serien We can't do it, där både kända och mindre kända kvinnor berättar om sin utmattning. Clara Lidström som ligger bakom bloggen UnderbaraClara – en av Sveriges mest lästa livsstilsbloggar – visar en mindre underbar sida av sig själv i den nya boken Hjälp jag är utmattad, som hon skrivit tillsammans med journalisten Erica Dahlgren. Skådespelaren Mia Skäringer, känd från Solsidan, berättade öppet om sin utbrändhet och kritiserade kraven som ställs på kvinnor: ”Hon ska lämna, jobba, hämta, handla, lyssna, diska, trösta, bära, föda, städa, förstå, tvätta, älska, laga mat, skratta, resa, vara smal, snygg, se lite kåt ut och betala alla räkningar.” 

På rätt sätt

Det är viktigt och bra att man talar mer om utbrändhet i dag än för några år sedan, men det är också viktigt att man talar på rätt sätt. Myten ”för att brinna ut måste man ha brunnit” dominerar fortfarande synen på utbrändhet – det vill säga att det bara är de brinnande eldsjälarna som drabbas. ”Supermänniskorna” som år efter år har levt med fullspäckade kalendrar, dubbla jobb och tredubbla förtroendeuppdrag, barn, blogg och bikramyoga, innan de slutligen kraschar. Jag tror att det är fel. Jag tror att utbrändhet i grunden handlar om att under en alltför lång tid gå emot sig själv och sina egna värderingar. Också de som har lugna och mindre krävande jobb, men som inte trivs, kan drabbas. Man kan bli trött även om man inte är duktigast, bäst och aktivast.

Det jag verkligen uppskattar i Sverige är aktivismen på nätet. På Facebook finns grupper som Skrivgäris och Stressgäris – forum för skrivande versus utmattade kvinnor som vill dela sina erfarenheter och stötta varandra. Här delas skamkänslor som möts av igenkänning, här ställer man oroliga frågor som besvaras med stärkande ord och hjärtan.

I vår prestationsinriktade kultur är det få saker som vi avskyr lika mycket som svaghet, och sårbarhet är för oss lika med svaghet. Därför upprätthåller vi ihärdigt fasader inför varandra, både i de sociala medierna och i kafferummet bland kollegerna. Fasaden om parförhållandet som alltid är passionerat, huset som alltid är städat, vännerna som alltid hör av sig och arbetet som alltid känns utvecklande och lagom utmanande. Men jag vill tro att det är tvärtom, att det är i vår sårbarhet som vi möts på riktigt. Jag vill tro att vi förändrar världen när vi berättar om våra jobbiga erfarenheter för varandra. Och jag vill tro att vi någon gång ska lära oss att det inte är svaghet att dra gränser för oss själva och för vad vi orkar med – det är styrka. 

Text: Heidi Hakala

30.05.2018 kl. 09:54

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt