Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

11.08
MALAX: Smarthfiskdag Lär dig mera om fiske och outnyttjade fiskarter på Kvarkens båtmuseum. Du får pröva på olika aktiviteter kopplade till fisk och fiske.
16.08
MARIEHAMN: NKF-sommarkonferens Välkommen på Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens i Mariehamn.
21.08
HELSINGFORS: Smarthfisk Vi rensar, filear och tillreder en smaklig buffé med mört, id, braxen, nors och gädda.
09.09
Malax-Korsnäs MI:Plockning, torkning, fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Malax-Korsnäs MI.
10.09
Malax-Korsnäs MI:Plockning, torkning, fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Malax-Korsnäs MI.
12.09
Helsingfors: Vad blir det för mat? Vad blir det för mat? Den frågan är löst! 
17.09
Korsholms vuxeninstitut: Torkning & fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Korsholms vuxeninstitut.
18.09
Korsholms vuxeninstitut: Torkning & fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Korsholms vuxeninstitut.
03.10
HELSINGFORS: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.

 

Senaste nytt

Sommarens naturkosmetik

Daggkåpa i ansiktsvattnet, nässlor i hårsköljet och rölleka i badet. Plocka vilda växter för sommarens naturliga skönhetskurer.

Ansiktsvatten med daggkåpa
Plocka färsk daggkåpa. Rensa och skölj. Placera i en skål. Häll över kokande vatten. Låt dra tills vätskan svalnat, minst 20 minuter. Tillsätt en tiondel äppelcidervinäger, den ger bättre hållbarhet och är också bra för huden. Häll upp på en mörk glasflaska och förvara i kylskåp. Hållbarheten är ungefär en vecka i kylskåp, så gör en liten mängd åt gången. Daggkåpan sägs ha antirynk-egenskaper. 



Ansiktsvatten med rölleka
Plocka röllekans blommor och blad. Rensa och skölj. Placera i en skål. Häll över kokande vatten. Låt dra tills vätskan svalnat, minst 20 minuter. Tillsätt en tiondel äppelcidervinäger, den ger bättre hållbarhet och är också bra för huden. Häll upp på mörk glasflaska och förvara i kylskåp. Vattnet sägs vara bra för fet, oren hy, speciellt ung hy med acneproblem. Ansiktsvattnet har en hållbarhet på ungefär en vecka i kylskåp, så gör en liten mängd åt gången. 

Sommarbad
Plocka rejält med daggkåpa, rölleka, ringblomma och nässla. Koka upp och låt dra en stund. Sila och blanda ner i badvattnet. Välgörande för kropp och sinne.

Tvätta håret med nässelvatten
Plocka och koka upp nässlor, låt vattnet svalna en aning. Skölj smutsigt hår med nässelvatten och gnugga.

Nässelmask
Blanda torkad nässla med vatten, kaolinlera och havrekli. Masken har djuprengörande egenskaper.



Förbered dig inför vintern
Plocka nässla, nässelfrö, åkerfräken, daggkåpa och björkblad. Torka dem och mixa med exempelvis stavmixer till ett välgörande grönpulver. Plocka fram till hösten och vintern och blanda med smoothie, gröt eller bröddeg.

29.06.2018 kl. 12:00

Grilla smarth i sommar!

Hur tänder du grillen? Vilken grillkol köper du? Vad lägger du på grillen? Små val i vardagen påverkar dina utsläpp av koldioxid. Här delar vi med oss av miljövänliga tips och smarriga recept för ett mer hållbart och godare grillande.

Grillsäsongen är här! Nu ska grillen fram, grillkol inhandlas och råvaror anskaffas. Marthaförbundets ekologiska rådgivare har tagit fram några handfasta tips för hur du grillar mer miljövänligt och hållbart i sommar.

Strunta i engångsgrillen
Undvik engångsgrillen – den innehåller bland annat paraffin som är en fossil oljeprodukt. Det går åt stora mängder naturresurser för att tillverka aluminiumfolie. Om du ändå använder engångsgrill – se till att den hamnar i metallåtervinningen.

Slopa tändvätskan
Använd gärna andra metoder än tändvätska när du tänder kolgrillen. Tändvätska som görs av paraffin är en fossil oljeprodukt och vid förbränningen bildas koldioxid som påverkar klimatet. Välj i stället tändpapper, tändkuber eller tändrör.

Gasol eller grillkol?
Gasol är en fossil petroleumprodukt som när den förbränns avger koldioxid som påverkar klimatet mer än grillkol. Välj gärna FSC-märkt grillkol, det garanterar att skogen är bättre skött med avseende på miljön. Icke miljömärkt grillkol kan komma från ohållbar och illegal skogsavverkning i länder med avskogningsproblem och kan innehålla skadliga kemiska tillsatser som kreosot, svavel samt tungmetaller.

Mat från närområdet
Grilla närproducerade grönsaker och finländskt kött, det minskar koldioxidutsläppen. Vill du vara riktigt klimatsmart kan du ta reda på de producenter i ditt närområde som har direktförsäljning. 


Lilla grillguiden


Undvik

  • Gasolgrill
  • Tändvätska
  • Engångsgrill
  • Engångsbestick och tallrikar


Satsa på

  • FSC-märkt grillkol
  • Kolgrill
  • Tändpapper, tändkuber, tändrör, eltändare
  • Inhemskt kött, korv och grönsaker

Smarriga grillrecept hittar du på recept.martha.fi

28.06.2018 kl. 10:28

Redo för grillmiddag

Nu är det dags för långa meditativa stunder vid grillen och tid för experiment i köket.

Fjärran från vardagens snabba middagslösningar bjuder krävande recept på både en kreativ utmaning, lärorik process och, förhoppningsvis, en minnesvärd och smaklig stund runt matbordet. Här är en meny för de där semesterdagarna när det finns lite extra tid och lust i köket.


Fräsch gurksoppa
 


Bbq-vingar av blomkål
 


Couscous med smak från Marocko
 


Ölrumpekyckling (beer can chicken)



Randig glass


25.06.2018 kl. 11:03

Så gör du en semesterbudget!

Sommar och semester innebär ofta fler utgifter än under vanlig vardag. Att planera, diskutera och budgetera är lösningen för att hålla koll på kassaflödet även i semestertider.

I vardagen fungerar en budget som vägvisare och navigator då du står inför olika konsumtionsval. För många ökar utgifterna under semestern, alltså kan det löna sig att göra en separat budget för sommarmånaderna. Det lönar sig också att fundera på hur du finansierar din sommar. Kom ihåg att det som betalas på kredit också måste betalas tillbaka med räntor och serviceavgifter.

Med följande tips bygger du upp en semesterbudget. Då du lägger tid på att planera, blir det också mera tid över för att njuta av den lediga tiden och koppla av.


Hur stor är semesterkassan?
Börja med att kartlägga hur mycket du har att röra dig med under semestern. Enligt Nordeas undersökning är finländares genomsnittliga semesterbudget för inkommande sommar 1 300 europer hushåll, det vill säga 65 euro per semesterdag. Det här är ett genomsnitt, och det är viktigt att alla utgår från den egna ekonomiska situationen. Någon spenderar mera, en annan mindre. Huvudsaken är att du inte lever över dina tillgångar och inte överskattar de tillgängliga resurserna och inte underskattar dina utgifter.

Med vilka medel finansiera du semestern?
Vissa sparar ihop till en semesterkassa. Någon annan får semesterpeng och en tredje använder löneinkomsterna. Om man granskar statistiken från i år, planerar endast under 10 procent av finländare att finansiera sin sommar åtminstone delvis med lånade pengar. Om vi inte planerar och gör upp en semesterbudget ökar risken att vi använder mera pengar än vi ursprungligen tänkt, vilket kan öka frestelsen att ta lån för resten av semestern.

Innan du väljer att betala med kredit, lönar det sig att fundera på hur det känns att öppna kreditkortsfakturan då den dimper ner genom postluckan en regnig septemberdag. Dagen för betalning kommer förr eller senare.

Vad vill du göra under semestern?
Då du vet vilka resurser du har att röra dig med är det dags att fundera på hur du vill använda dina pengar. Gör en lista på saker som du vill göra, och en uppskattning på vad det skulle kosta. När du ser helheten kan det vara lättare att avgöra vad som känns mest lockande, och vad som passar din plånbok bäst.

Exempel: Om du vill resa utomlands kan det löna sig att ta reda på vilken prisnivå som råder på den ort du planerar att resa till. Det gör det lättare att uppskatta hur mycket pengar du kommer att använda på plats och ställe, och gör planeringsarbetet lättare.

Tänk också på att allting inte behöver kosta för att vara roligt och avkopplande. Hur låter det med en cykeltur till grannstaden med kompisarna? Extra roligt blir det om ni tillsammans planerar och tillreder en matsäck som ni kan ta med på utflykten.

Diskutera med personer du kommer att spendera semestern med
Vid situationer där ni är flera inblandade i semesterfirandet, kan det vara bra att föra en diskussion innan ni inleder planeringsarbetet. Vilka förväntningar har var och en på semester? Vilken budget har ni att röra er med?

I en större grupp kan det finnas personer som har olika ekonomiska förutsättningar. Det lönar sig inte att skuldsätta sig och finansiera sin andel av semester på kredit för att leva upp till andras förväntningar. Våga säga till om du upplever att kostnaderna blir för höga.

Gör en lägescheck i mitten av semestern
Trots att det är semester, och det kan kännas jobbigt att dra fram ett budgetblad och kvitton, kan det vara på sin plats att göra en lägescheck. Hur mycket har det gått åt av pengarna du budgeterat för semestern och hur mycket har du till förfogande för slutet av semestern? Då du gör en lägescheck, undviker du överskridna budgeter och otrevliga överraskningar.

21.06.2018 kl. 08:00

Ingen elektronik i sovrummet!

Hur ofta vädrar du täcken och kuddar? Och hänger elektroniken med in i sovrummet? I det senaste avsnittet av Marthapodden uppmuntrar ekologirådgivare Anita Storm till mer vädring och mindre elektronik i sovrummet.


För en ren och hälsosam luft i sovrummet lönar det sig att se över materialvalen och städa och vädra ofta. 

  • Vilka material är sängen gjord av? Om möjligt välj en säng i naturmaterial och med märkningar som Öko-tex eller GOTS. 
  • Vad är lakanen gjorda av? Linne är ett hållbart alternativ.
  • Varm elektronik avger oönskade partiklar. Undvik att ha med elektronik, så som telefon och dator, i sovrummet. 
  • Ta in växter som renar luften i sovrummet, så som svärmorstunga.  
  • Städa med jämna mellanrum och vädra ofta!
08.06.2018 kl. 07:34

Våga giftfritt! 

Att minska på onödiga kemikalier och gifter i vardagen är inget som går på en dag. Men med medvetna steg och någon ny vana per månad är du på god väg. Vi ger dig tipsen för att komma igång med kemikaliebantningen redan i dag.

Maten, städningen, hudvården, sovrummet och garderoben –det här är områden där vi ofta omger oss med en onödigt stor mängd kemikalier. Läs vidare för handfasta råd om hur du börjar kemikaliebanta. 

Maten

  • Gör mat från grunden – då vet du vad den innehåller. 
  • Välj inhemskt, lokalt eller ekologiskt när du handlar mat. 
  • Plastbanta köksutrustningen. 

Lyssna på poddavsnittet av Marthapodden där vi gör en djupdyningen i köksskåpen och byter ut bland annat plastslevar mot träslevar. 
 


Städning

  • Det behövs inte mycket mera än mikrofiberduk och vatten för att det ska bli rent och fint. 
  • Skippa klorin och andra starka städmedel. 
  • Dosera rätt. 

I det här avsnittet av Marthapodden ger vi konkreta tips på hur du städar med bland annat citron och ättika. 

 

Hudvård

  • Välj ekocertifierat och naturkosmetik. I dag finns det ett brett utbud. 
  • Välj eteriska oljor istället för parfym, som kan innehålla upp till 600 olika ingredienser.
  • Gör din egen naturkosmetik. 

I receptbanken hittar du flera recept på naturkosmetik, till exempel ansiktsvatten med daggkåpa


Sova

  • Ut med elektroniken ur sovrummet!
  • Städa ofta. Och vädra dagligen. 
  • Välj naturliga material, så som påslakan och dynvar i linne. 


Garderoben

  • Välj skonsamma tvättmedel. 
  • Vad innehåller egentligen dina plagg? Ta reda på!
  • Undvik ytbehandlade plagg.  

I det här avsnittet av Marthapodden tar vi en titt i garderoben och diskuterar vad våra plagg egentligen är tillverkade av. 
 

 

Marthaförbundet verksamhetsledare Annika Jansson testar på att leva giftfritt - läs om processen här.

 

 

03.06.2018 kl. 19:47

Illustrerad kokbok för hela familjen delas ut till de barn som är födda år 2015 i Svenskfinland

Med anledning av att Brita Maria Renlunds stiftelse i år firar sitt 100-årsjubileum har en illustrerad kokbok för hela familjen skapats i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.

Boken ska inspirera småbarnsfamiljer till gemensam matlagning och måltid. 

–  Boken är tänkt som inspiration i matvardagen för familjer, men också som ett hjälpmedel för att involvera hela familjen i måltiden. Att låta barnen vara med vid tillredningen av maten och bekanta sig med och smaka på råvaror innan måltiden brukar vara en bra metod för att väcka barnens intresse för maten som serveras, säger Sofia Grynngärds, projektledare för projektet Tack för maten! på Marthaförbundet. 

Kokboken sänds gratis ut till svensk- och tvåspråkiga barn som är födda år 2015 under vecka 23, som en gåva med anledning av stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes jubileum.  

– Det är en glädje för oss i stiftelsen att hedra vår grundare Karl Herman Renlunds minne genom att dela ut en kokbok för barn i gott samarbete med Marthaförbundet. Vi hoppas att många barn och familjer har glädje av boken, säger Gun Sandberg-Wallin, vd för stiftelsen. 

Boken på 52 sidor innehåller 25 recept fördelade i kategorierna vardagsmat, fredagsmys, helgfrukost och utflykt. Recepten i boken utgår från Marthaförbundets matvision med fokus på inhemska och säsongsanpassade råvaror och mycket vegetabilier. Recepten har testats av familjer och kan varieras enligt säsong, specialdieter och smak. Boken finns ej till salu, men delas ut i samband med Marthaförbundets kurser riktade till barn och barnfamiljer. För bokens illustrationer och form står Erik Lindroos och Magnus Lindström

På frågor svarar:
Sofia Grynngärds, projektledare Tack för maten!, Marthaförbundet, 050 517 2958, sofia(at)martha.fi 
Gun Sandberg-Wallin, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr, 0500 481 025, gun.sandberg-wallin(at)bmr.fi
För högupplöst bildmaterial och recept ur boken, kontakta Marthaförbundet informatör Karin Lindroos, 050 361 6081, karin(at)martha.fi

31.05.2018 kl. 16:40

Att gå emot sig själv

För ungefär ett år sedan hittade jag mig själv hopkrupen i fosterställning på golvet i kollektivet där jag bodde.

Jag skulle precis åka till Barcelona för att hälsa på min pojkvän, men fick avboka resan – precis som jag fick göra med mina arbetsturer, boxningsträningar, sociala tillställningar och planer överlag under de följande månaderna. Jag hade svårt både för att äta, sova, träffa människor eller ens ta en promenad. Jag gick från att vara social, aktiv och öppen till att ligga i sängen – apatisk och oförmögen att hänga med i vare sig filmer, böcker eller vanliga diskussioner. Jag kände mig fullständigt avskärmad från min omvärld – ingenting berörde mig riktigt längre – och inte ens det som jag tidigare njutit av gav mig någon glädje. Jag var skräckslagen för att det skulle förbli så, för att jag skulle bli kvar i det som kändes som ett bottenlöst hål.

Duktiga flickor

Jag hade drabbats av utmattningsdepression, det som i dag kallas ”den nya folksjukdomen”. För några år sedan gick stress och utmattning om skelett- och muskelsjukdomar som huvudorsak till sjukskrivningarna i Sverige; de fysiska arbetsskadorna har blivit psykiska (Vetandets värld, SR 04/2018). Tre fjärdedelar av dem som drabbas är kvinnor, och jag är inte förvånad. Utöver den ökande arbetspressen som gäller både män och kvinnor, sköter kvinnorna fortfarande största delen av det oavlönade hushållsarbetet, även i Norden. Studier visar också att den ökade jämställdheten sedan andra världskriget har tagit sig uttryck i att kvinnorna i allt högre grad har gjort anspråk på ”männens” domäner, medan männen i mycket lägre grad gjort anspråk på ”kvinnornas”. Kvinnor gör mer, medan män gör lika mycket som förr. Att fler kvinnor än män drabbas tror jag också handlar om att flickor uppfostrats till att vara duktiga och pojkar har uppfostrats till att vara sig själva. Den prestationsbaserade självkänslan pressar oss till utmattningens gräns, och många blir utmattade innan de ens blivit vuxna. 

I Sverige har problemet bland annat uppmärksammats i SVT-serien We can't do it, där både kända och mindre kända kvinnor berättar om sin utmattning. Clara Lidström som ligger bakom bloggen UnderbaraClara – en av Sveriges mest lästa livsstilsbloggar – visar en mindre underbar sida av sig själv i den nya boken Hjälp jag är utmattad, som hon skrivit tillsammans med journalisten Erica Dahlgren. Skådespelaren Mia Skäringer, känd från Solsidan, berättade öppet om sin utbrändhet och kritiserade kraven som ställs på kvinnor: ”Hon ska lämna, jobba, hämta, handla, lyssna, diska, trösta, bära, föda, städa, förstå, tvätta, älska, laga mat, skratta, resa, vara smal, snygg, se lite kåt ut och betala alla räkningar.” 

På rätt sätt

Det är viktigt och bra att man talar mer om utbrändhet i dag än för några år sedan, men det är också viktigt att man talar på rätt sätt. Myten ”för att brinna ut måste man ha brunnit” dominerar fortfarande synen på utbrändhet – det vill säga att det bara är de brinnande eldsjälarna som drabbas. ”Supermänniskorna” som år efter år har levt med fullspäckade kalendrar, dubbla jobb och tredubbla förtroendeuppdrag, barn, blogg och bikramyoga, innan de slutligen kraschar. Jag tror att det är fel. Jag tror att utbrändhet i grunden handlar om att under en alltför lång tid gå emot sig själv och sina egna värderingar. Också de som har lugna och mindre krävande jobb, men som inte trivs, kan drabbas. Man kan bli trött även om man inte är duktigast, bäst och aktivast.

Det jag verkligen uppskattar i Sverige är aktivismen på nätet. På Facebook finns grupper som Skrivgäris och Stressgäris – forum för skrivande versus utmattade kvinnor som vill dela sina erfarenheter och stötta varandra. Här delas skamkänslor som möts av igenkänning, här ställer man oroliga frågor som besvaras med stärkande ord och hjärtan.

I vår prestationsinriktade kultur är det få saker som vi avskyr lika mycket som svaghet, och sårbarhet är för oss lika med svaghet. Därför upprätthåller vi ihärdigt fasader inför varandra, både i de sociala medierna och i kafferummet bland kollegerna. Fasaden om parförhållandet som alltid är passionerat, huset som alltid är städat, vännerna som alltid hör av sig och arbetet som alltid känns utvecklande och lagom utmanande. Men jag vill tro att det är tvärtom, att det är i vår sårbarhet som vi möts på riktigt. Jag vill tro att vi förändrar världen när vi berättar om våra jobbiga erfarenheter för varandra. Och jag vill tro att vi någon gång ska lära oss att det inte är svaghet att dra gränser för oss själva och för vad vi orkar med – det är styrka. 

Text: Heidi Hakala

30.05.2018 kl. 09:54

Maja drömmer om ett gott liv med mindre pengar

Efter ett stressigt stadsliv valde textilkonstnären Maja Sundblom och hennes sambo Tommy Bergström att slå sig ner i lugnet i den åländska skärgården. Ambitionen var att gå ner i arbetstid, odla mat i lagom stor skala och att avsätta tid för egna kreativa projekt.

– Jag är absolut ingen övermänniska som drömmer om att bli helt och hållet självförsörjande. Jag vill bara inte att hela mitt liv ska gå åt till ett heltidsjobb – här kan vi skapa ett annat liv, säger Maja Sundblom.

Det finns en historia om en fiskare som hade arbetat färdig för dagen och lugnt satt och njöt av eftermiddagssolen då en framgångsrik affärsman passerade. Affärsmannen undrade varför fiskaren satt och latade sig och inte arbetade. Han gav tips på hur man kunde öka fångsten, tjäna mer pengar, investera i en hel flotta, sälja företaget och bli väldigt rik. Fiskaren undrade varför. Affärsmannen svarade att efter det kunde man varva ner och njuta av livet, varpå fiskaren konstaterade att det är precis det han redan gör.

Njutningsfull vardag

Maja Sundblom öppnar dörren till kallfarstun i sitt hus Jämnplana på Föglö i den åländska skärgården. Innan hon och sambon Tommy flyttade in sommaren 2017 hade huset stått tomt i närmare tio år. I byggnaden finns tonvis av den där skamfilade charmen som triggar drömmar hos romantikern och får realisten att rygga tillbaka. Maja är realist, men backar inte. Hon är uppväxt granngårds och för henne är farfars kusins gamla hus nyckeln till ett liv där man faktiskt kan njuta av eftermiddagssolen och inte ständigt måste jaga efter mer pengar.

– Tommy är musiker och jag är konstnär, som kulturarbetare har vi inga ambitioner att tjäna mycket pengar. Här kan vi bygga upp ett hem där vi har råd att bo, där vi kan ha låga utgifter och ägna oss åt det som vi tycker är rolig. Vi klarar oss på väldigt lite om vi måste, säger Maja.

Hon jämför sig med sina konstnärskollegor som bor i små lägenheter i stadsmiljö, hyr ateljéer för att kunna arbeta och lägger mycket tid på förvärvsarbete för att få ekonomin att gå runt.

– Här har vi stora utrymmen, jag har min ateljé hemma och kan arbeta när jag vill.

Stadens snabba rytm

För ett par år sedan bodde paret i Göteborg, där Maja gick en masterutbildning vid Högskolan för design och konsthantverk. Vid ett besök hemma hos föräldrarna råkade de träffa sonen till farfars kusin och frågade lite på skoj vad han ville ha för det så gott som övergivna huset. Göteborg var väl okej, men någon stadsmänniska hade Maja redan konstaterat att hon aldrig blir.

– Jag hade funderat på det och kommit fram till att en stad är en egen organism som lever, andas och fungerar vare sig jag finns där eller inte. Man hoppar in i flödet och lever i det. På landet måste man vara sin egen maskin. Gör jag ingenting, händer det heller ingenting. Det gillar jag.

I staden saknade Maja också ”sitt eget ute”, som hon uttrycker det.

– För mig känns det onaturligt att stapla människor ovanpå varandra i lägenheter. Man tar på sig ytterkläder, låser sin dörr och sedan är man inte längre hemma.

Beslutet att köpa Jämnplana var ändå inte alls så självklart. Maja och Tommy pendlade mellan ”vi lägger ner hela projektet” och ”vi längtar oss galna efter det”. Och inte var huset särskilt samarbetsvilligt heller. När paret väl hade skrivit kontrakt, avslutat sin utbildning och flyttat in, kollapsade avloppet.

– Det var stressigt ett tag. Men i dag har vi äntligen landat, ett halv år senare, och det känns verkligen bra att bo här, konstaterar Maja.

Grönt och gott

Boken Rätt ur jorden: handbok i självhushållning ligger på bordet framför henne, fylld av gula post-it-lappar som bokmärken, och på förstutrappan står spaden redo i väntan på tjällossning. Här ska det anläggas en örtagård.

– Ambitionen att odla finns, men jag kan egentligen ingenting. Jag är absolut ingen härligt lantlig övermänniska som drömmer om att bli självförsörjande och vända åkrar för hand. Jag vill hålla ambitionerna på lagom nivå, använda de hjälpmedel som finns, börja i liten skala och odla goda grönsaker. I år blir det pumpa, brytbönor och grönkål, tror jag.

Att bo på en skärgårdsö, bortom det allra hetsigaste varuflödet, kan vara väldigt stimulerande för en kreativ människa, säger Maja. Det kan handla om något så enkelt som att baka sitt eget bröd av det man har hemma, i stället för att åka till butiken och handla. Eller om något så tankeutmanande som att konstruera en dubbelsäng av två enkelsängar när möbelvaruhusen är för dyra och ligger för långt borta.

Fina fynd

Maja kallar sig för skrotsamlare. Hon har hittat många skatter i uthusen på gården, hemma hos föräldrarna och hos andra som tömmer sina förråd och slänger saker.

– Jag har aldrig varit en person som har njutit av att gå på stan och prova byxor, men när jag gör ett riktigt bra fynd känns det härligt. Som världens kap.

Om det är någonting som är negativt med att bo lite vid sidan av, så är det att det sociala livet kan bli lidande.

– Det hade förstås varit fint om mina kompisar bodde närmare, eller om det fanns fler i vår ålder i närheten. Jag har inget stort socialt behov, men här är det svårt att spontant hänga med någon. Inte så att jag egentligen känner mig ensam, det tar sig snarare uttryck i att jag kan bli lätt utmattad när jag väl ska umgås med många människor.

Lagom är bäst

Enligt Maja är det egentligen inte ett särskilt drastiskt val hon har gjort, eftersom hon är uppväxt i skärgården. Hon har ingen romantiserad bild av det lantliga livet och tänker välja sina strider, i mån av möjlighet.

– Om vi bara har råd, så har jag inga problem med att anlita någon som gör delar av renoveringen åt oss. Jag kan förstås lära mig allt om rör och sedan allt om fasadmålning och så vidare, men om jag i stället lägger ut jobben på entreprenad, har jag mer energi över till annat.

Hon hoppas att paret ur ett femårsperspektiv fortfarande trivs med att bo på landet och inte har kört slut på sig själva med olika husprojekt.

– Jag är ganska bra på att förtränga saker. I ett gammalt hus är det lätt att se problem vart man än vänder sig, så det gäller att fokusera på det man håller på med.

För tillfället arbetar Maja med två olika ungdomsprojekt. Hon trivs, men hoppas att så småningom kunna dra ner på lönearbetet och fokusera mer på textilkonsten.

– Kanske är jag oförskämt privilegierad att ens kunna tänka så, men jag har otroligt svårt att förstå att heltidsarbete fortfarande är en norm. Jag vill inte ha det så. Priset vi betalar är att vi har mindre pengar att röra oss med, men det är det värt. 

Text: Anna Karlsson
Foto: Lina Antman

Maja tipsar!

 

  • Handla oftare second hand, inte enbart kläder: – Det enda nya i vårt hus är en soffa. Vi har fått diskmaskin, kylskåp och säng nästan helt gratis. Någon kanske tycker att det är obehagligt att sova i någon annan människas gamla säng, men för mig är det otroligt bortskämt. Man får städa ur och komma över det, helt enkelt.
  • Lita på att du kan, även om du inte är proffs: – Jag gick pilgrimsleden på cirka 80 mil i Spanien, trots att jag är otränad och ganska lat. Jag fick ett bättre självförtroende och försöker ta det med mig när jag ska börja odla, fastän jag inte har tidigare erfarenheter av växtodling. Jag klarar det!
  • Hitta lusten och kreativiteten i att göra med händerna: – I stället för i att köpa saker, använd dina händer och gör saker själv.  
30.05.2018 kl. 09:39

Gröna drömmar

Sommaren är äntligen här och vi är många som längtar efter att kunna sätta fingrarna i jorden och odla egna grönsaker. Som kanske till och med drömmer om att bli självförsörjande.

Oberoende av om det gäller en balkong eller ett litet trädgårdsland, så är halva nöjet att planera inför kommande odlingssäsong. Att torra frön som stoppas ner i jorden kan förvandlas till tomater, bönor och spenat med hjälp av sol och vatten är ett rent mirakel.

Intresset för självhushållning växer. Många vill lära sig leva på mindre och veta vad de sätter i sig. Allt fler vill äta närodlat för klimatets skull.

Vi blir också fler och fler som tycker att det inte är klokt att flyga in bönor från Afrika. Att det varken behövs eller är hållbart. Att vi har råd att välja bort.

Nu är det inne att odla urbant – världen över. Stadsbor hittar nya otroliga ställen att odla på, allt från takträdgårdar till tunnlar under jorden. Nya bostadsområden växer upp med gemensamma platser för odling av växter och grönsaker. I Danmark finns det skolor där eleverna odlar sin egen mat på skolgården.

Oberoende av var och hur, så skapar det egna odlandet en större förståelse för jorden och miljön. Därför hoppas jag att även du ska bli inspirerad att köra ner handen i myllan och odla för framtiden. Ha en riktigt skön och grön sommar! 

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

30.05.2018 kl. 09:35

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt