Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

02.10
RASEBORG: Marthas skördefest Raseborg: Välkommen med på en gemensam måltid i marthaanda på Svartå slott.
03.10
Helsingfors: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
03.10
MALAX-KORSNÄS MI: EKOSTÄDNING Ekologirådgivaren Anita Storm visar knep som gör städningen miljövänligare och roligare!
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
07.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
09.10
Vasa: DEN FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN Kom och fira den finlandssvenska matkulturdagen med after work på Bock's i Vasa.
11.10
HELSINGFORS - Minimalism och zero waste Kom med och inspireras av filosofin kring minimalism och zero waste och få tips för en hållbarare tillvaro.
13.10
Houtskär: Svampkurs Kom med på svampfärd med Marthaförbundets svamprådgivare!
13.10
Houtskär: Matkulturdagen på Hyppeis Värdshus Välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen tillsammans med Houtskärs marthaförening i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.
15.10
Helsingfors: Sylta & safta Vi tar tillvara på höstens skörd och använder olika metoder föra att konservera äpplen, päron, lingon och tranbär.

 

Senaste nytt

Ny t.f. ekonomirådgivare 

Politices magister Marina Nygård, 33, vikarierar förbundets ordinarie ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar som är moderskapsledig fram till första augusti nästa år. 

Till Marinas arbetsuppgifter hör bland annat att dela ekonomikunskap i sociala medier samt i medlemstidningen Martha och att fungera som sakkunnig i olika medier. Därtill föreläser hon i frågor om privatekonomi. 

– Marthorna kan kontakta mig om de önskar att jag kommer och föreläser om ekonomifrågor i kretsen eller föreningen. Det kan handla om kvinnors, familjens, eller varför inte, en hållbar ekonomi. 

Marina sökte sig till Marthaförbundet dels för att hon delar förbundets värderingar, dels för att det kändes lockande att få arbeta med ekonomifrågor på svenska. 

– Jag blev väldigt glad när jag fick höra att jag hade fått tjänsten. Nu får jag arbeta med det som jag verkligen brinner för; att öka intresset för ekonomi bland kvinnor och unga. 

Marina är uppvuxen i Pedersöre och bor sedan två år tillbaka i Grankulla. Hon delar bostad med sambon Mikko och katten Gina. Tidigare har hon arbetat bland annat som TE-sakkunnig vid informations- och rådgivningskontoret Navigatorn, generalsekreterare vid Svenska Handelshögskolans Studentkår och lärare i italienska vid Arbetarinstitutet i Esbo. 

Hennes hjärta klappar för körsång, långa lata helgfrukostar och människor som står upp för sina åsikter. Hon ogillar, ärtsoppa, trångsynthet och känslan av klimatångest. 


Ekonomirådgivare Marina Nygård når du på telefon 043 820 0073 eller per e-post: marina.nygard@martha.fi.

20.09.2018 kl. 10:45

Ny organisationskoordinator 

Pedagogie kandidat Jessica Åhman, 42, är ny organisationskoordinator på Marthaförbundet.

Till Åhmans arbetsuppgifter hör bland annat medlemsvård, organisationsutveckling samt planering och genomförande av olika evenemang. 

Senast har Jessica fungerat som organisationsplanerare vid Vasanejdens Föreningar, en takorganisation för föreningar inom social- och hälsovårdsområdet. Dessförinnan arbetade hon bland annat vid Yle som produktionskoordinator och hann med allt från barnprogram till direktsändningar i teve inom diverse olika genrer. 

Jessica bor i Solf, Korsholm, tillsammans med sin sambo och sina två barn. Hon uppskattar umgänge med både glädje och djup, skärgård, jordgubbar och sin hänggunga på terrassen. Hon undviker saker som egentligen bara är gjorda för att gå sönder samt skyr orättvisor och usla system som pesten. 

Vad tänkte du när du fick tjänsten som organisationskoordinator på förbundet? 

– Jag blev jätteglad och huvudet fylldes av frågor, tankar och idéer. Jag ser verkligen fram emot att få arbeta på Marthaförbundet, lära mig massor nytt och kunna tillföra något till verksamheten! 


Har du frågor om föreningsliv eller kring organisationsutvecklingen, eller behöver du nya uppslag och inspiration för verksamheten? Ta kontakt med organisationskoordinator Jessica Åhman per e-post: jessica.ahman@martha.fi eller på telefon 044 280 6609.

20.09.2018 kl. 10:40

Tillsammans mot nya mål

Bästa martha, vad väcker orden utveckling och förändring för spontana tankar hos dig?

Den mest naturliga reaktionen hos cirka 20 procent av oss är NEJ, varför? Jag vill inte, allt är bra som det är. Ungefär 60 procent skruvar på sig och vill gärna höra mera och diskutera. Den sista 20 procenten utgörs av människor som ser möjligheter och potential i förändringar. De ropar tjohej! och undrar när de får börja arbeta mot de nya målen.

Vi människor är alla olika. För några av oss går det snabbt att ta till sig nya tankar och utvecklingsförslag, andra vill fundera lite längre och diskutera med kolleger och vänner. Är det här en bra idé, vad betyder det för mig? Rädslan för att göra bort sig finns hos de flesta av oss: Tänk om de beslut vi fattar nu inte blir bra, utan snarare försämrar det vi byggt upp redan i 119 år? Kan vi trovärdigt motivera fördelarna med våra förändringsbeslut?

Osäkerheten om framtiden finns överallt i dag – vi måste bejaka den och våga tänka i nya banor. Vi vet inte alltid vad olika beslut kommer att leda till, men om vi aldrig vågar pröva på nytt kan vi inte heller utveckla och förändra. Det gäller allt här i livet. Att våga är att vinna. Vågar du?

Inom Marthaförbundet har en diskussion om förbundets framtid och struktur pågått sedan 2009. Hittills har man inte hittat den rätta riktningen. Jag hoppas att ditt och mitt Marthaförbund, som nästa år fyller 120 år, ska vara modigt nog att fatta de rätta besluten som för vår verksamhet framåt, moderniserar vår struktur och lever upp till den treåriga strategi som godkändes vid höstmötet 2016: ”År 2019 har vi förändrat vår organisation så att struktur, verksamhet och beslutsfattande motsvarar krav och behov i framtidens samhälle.”

Marthaförbundet är en föregångare i många hänseenden, speciellt med tanke på vår verksamhet. Vi är ofta steget före och trendsättare. Nu är tiden mogen för strukturen och beslutsfattandet i organisationen att också motsvara det framtida samhällets krav och behov.

Jag hoppas att du vill vara med och bygga framtidens Marthaförbund och göra en verklig skillnad! 

Annika Jansson,
verksamhetsledare

20.09.2018 kl. 06:49

Så håller vi rumsrent hemma

‒ Skadliga kemikalier kan finnas i de mest vardagliga varor som möbler, byggmaterial och matförpackningar, säger Ila Nordman som vill inspirera människor till att leva hälsosammare och miljövänligare.

‒ Jag tycker att obehandlat trä, bambu, jute och linne är vackert. Det är enklare att inreda med trygga naturmaterial när man samtidigt tycker att de är snygga, säger Ila Nordman med ett skratt.

Nordman är föreläsare och influencer bakom bloggen Morotsliv där hon skriver om hälsa och hållbarhet.

‒ Vi lever i ett samhälle som är oerhört trend- och konsumtionsfixerat, och folk spenderar jättemycket pengar på hem och inredning. Jag säger inte att jag själv skulle vara immun mot trender, men slit-och-släng-livsstilen är varken hälsosam eller miljövänlig.

Leta på loppis

Nordman flyttade i våras till Stockholm från Pörtom i Österbotten. Till den nya lägenheten hade hon med sig ett lass gamla möbler från Finland. När hon behövde en ny balkongmatta letade hon först på loppmarknader.

‒ Behöver man någonting nytt ska man satsa på naturmaterial, med så lite kemikalier som möjligt. Det gäller både möbler och kläder. Leta först på loppmarknader eller tillverka själv. Extra bra är det om man hittar produkter som är ekologiska eller miljömärkta, säger Nordman.

Ila Nordman föreläser ofta om kemikalier i hemmet och hur man kan minimera användningen av skadliga kemikalier i vardagen. I många fall finns det allergiframkallande, cancerframkallande och hormonstörande ämnen i den vanliga inomhusmiljön.

‒ Hemmet är den miljö som vi kan påverka allra mest. Dessutom tillbringar vi väldigt mycket tid i hemmet, minst halva dygnet, ofta mer, och därför lönar det sig att satsa på att kemikaliebanta just hemma, påpekar Nordman.

Hon nämner till exempel högfluorerade ämnen som kan finnas i nonstick-beläggningen på stekpannan, bisfenoler som kan finnas i kvitton och konservburkar, ftalater som används som mjukgörare i plast samt bromerade flamskyddsmedel som kan finnas i skumgummi, textilier och hemelektronik.

I långa tider

Många skadliga kemikalier är i dag förbjudna inom EU, men finns fortfarande kvar i importerade varor och i äldre föremål i hemmen. En del ämnen är tillåtna upp till vissa gränsvärden, medan andra inte alls är reglerade.

‒ Det är ofta fråga om väldigt låga halter, men de kan göra skada när vi utsätts för dem under en lång tid, säger Nordman.

I dag talas det mycket om den så kallade cocktaileffekten, det vill säga hur olika kemikalier samverkar i produkter, naturen eller våra kroppar.

‒ När kemikalier testas, testas de en och en. Problemet är att vi inte utsätts för kemikalier en och en. Bara under din morgontoalett utsätts du för kanske upp till 300 olika kemikalier, under frukosten tillkommer ytterligare en hel hop, och så fortsätter det hela dagen. Det är väldigt svårt att undersöka hur kemikalier påverkar varandra när de kombineras, och därför anser jag att det säkraste vi kan göra är att minimera användningen av dem, säger Nordman.

Plastbanta i köket

Börja i köket, föreslår Nordman. Plast och värme hör inte ihop. Många av de plastkärl och -redskap som används i matlagningen avger kemikalier när de värms upp. Riskerna är inte lika stora när det gäller hantering av livsmedel i rumstemperatur eller kyla.

‒ Jag tycker att köket är det viktigaste rummet när det gäller att rensa bort plast. All plast är inte farlig, men det kan vara klokt att se över köksredskapen i plast som värms upp.
Det finns många väldigt bra alternativ till plast, säger Nordman och nämner rostfritt stål, bambu, porslin, glas eller trä.

‒ När träsleven väl har gjort sitt är det bara att bränna upp den, eller lägga den i sandlådan, så att barnen kan leka med den, säger hon.

Våga också göra dig av med nonstickpannan av teflon, uppmanar Nordman.

‒ En gjutjärnspanna är säkrare, och den blir bara bättre ju äldre den blir. Dessutom håller samma panna i generationer.

Känslighet för kemikalier

När man väl kommit i gång, kan man fortsätta i barnkammaren, säger Nordman. Barn är mycket mer känsliga för kemikalier än vuxna.

‒ Plocka bort leksaker som luktar mycket plast, de innehåller troligen ftalater. Välj i stället ekologiska eller miljömärkta leksaker, eller åtminstone leksaker producerade inom EU. Den som vill kan också gå på kurs och tillverka egna leksaker i trä eller sy dockor.

När man skaffar ny säng och sängtillbehör kan det vara klokt att välja en ekologisk madrass, och välja sängkläder i naturmaterial, framhåller Nordman.

‒ Jag tycker att man helst ska undvika skumgummi. Gamla skumgummimadrasser kan ha alla möjliga konstigheter i sig.

Detsamma gäller kuddar och täcken med syntetmaterial som stoppning. Vi ligger ju och andas i kudden varje natt.

Nordman framhåller att det är viktigt att vi som konsumenter ifrågasätter och tar reda på om vad det är som säljs till oss i butiken.

‒ Man kan ju tycka att det är myndigheternas ansvar att se till att det säljs trygga produkter. Problemet är att lagstiftningen går väldigt långsamt framåt och nya kemikalier tillkommer hela tiden. EU:s nya kemikalieförordning är okej, men den behöver också hela tiden uppdateras.

‒ Vi kan påverka med våra köpval. Sätter vi pengar på kvalitet, tillverkas det mera kvalitet. Sätter vi pengar på billigt skräp, tillverkas det mera billigt skräp, säger Nordman.

Städningen då?

‒ När man ser på reklamen för rengöringsmedel tror man att det ska behöva finnas ett ämne för varje fläck, material och rum. Att de orkar! skrattar Ila Nordman.

Egentligen behövs bara tre saker för att ekostäda, förklarar hon, nämligen matsoda för sura fläckar, ättika för basiska fläckar och om man vill kalka av vattenkokaren eller duschväggen, samt tallsåpa eller ett ekologiskt diskmedel som löser fett.

‒ Mina kläder tvättar jag med tvättnötter och på fläckarna använder jag galltvål som är den överlägset bästa fläckborttagaren. Vill jag ha väldoft, droppar jag lite eterisk olja i sköljmedelsfacket.

‒ När du nästa gång går in i en butik och kommer till hyllan med färgglada flaskor med rengöringsmedel, gå förbi den! Det är en hylla till vilken vi egentligen inte någonsin behöver gå, säger Nordman. 

Text: Pamela Friström


Ila tipsar!

  • Börja kemikaliebanta med positiva känslor. Starta med det som känns mest intressant och inspirerande för dig.
  • När du köper nytt, tänk naturmaterial.
  • Satsa på grönväxter. De hjälper till att rena luften från kemikalier och fungerar som luftfuktare. Har du inte gröna fingrar kan du välja till exempel svärmorstunga eller någon annan växt med vaxartade blad som tål att glömmas bort emellanåt.
  • Hitta en fungerande lösning för hur du tvättar dina kläder. Tänk på att tvätt- och sköljmedlet blir kvar i de klädesplagg som du bär närmast kroppen. Tvättnötter är ett bra alternativ ‒ slopa sköljmedlet.
19.09.2018 kl. 09:05

Det måste bli lätt att välja rätt

Livet är en lång rad val. Varje morgon stiger vi upp och väljer mellan olika kläder, mellan att ta cykeln eller bilen till jobbet, vilken lunch vi ska äta.

I år är det också valår i Sverige. Den viktigaste frågan för väljarna är – näst efter vård, invandring och skola – miljö och klimat. Det visar en Novus-undersökning från maj, och den frågan har bara blivit viktigare under sommaren som gått.

Sverige har präglats av extremhetta, landsomfattande skogsbränder och torka. Svenskarna älskar visserligen alltid att småprata om vädret, men aldrig har så många pratat så mycket om vädret som i sommar. ”Underbart”, har varit den vanligaste kommentaren om det soliga vädret och temperaturen som legat på trettio en stor del av sommaren. Ofta har meningen ändå fortsatt med orden ”men det här är inte normalt”.

Miljö- och klimatfrågan är inte längre en abstraktion som vi kan välja att bry oss om eller inte. The empire strikes back, heter Star Wars-filmen från 1980. Om vi inte förändrar vår livsstil kommer vi snart att ha en verklighet som kunde gå under filmtiteln The planet strikes back. Siffror från WWF visar att vi lever som om vi har tillgång till 4,2 jordklot. 

Vilka är ”vi”?

När man säger ”vi” måste man ändå titta på vilka ”vi” det är man menar. ”Vi” är framför allt männen och den rika västvärlden, enligt Gerd Johnsson-Latham, som i flera decennier arbetat med jämställdhets- och hållbarhetsfrågor i det svenska regeringskansliet. Män har ett betydligt större klimatavtryck än kvinnor, visar hennes studie från 2007. Män kör mer bil, äter mer kött och flyger mer – och planerar dessutom för den här livsstilen, eftersom de är i majoritet bland de beslutsfattare som sköter stadsplanering och infrastruktur. Kvinnor i samma position tenderar att ge tåg- och kollektivtrafiken mer stöd i form av skattemedel, medan männen stöder flyg- och biltrafiken. Ökad jämställdhet gynnar alltså inte bara kvinnorna, utan också klimatet. 

Generellt sett tycker jag ändå att klimatkampen i alltför hög grad fokuserar på individen – om det så gäller män, kvinnor eller något däremellan. Jag stannar på marken, hette en kampanj i våras där flera mer eller mindre kända svenskar tog avstånd från flygresor och lovade att välja tåg före flyg och inrikes- före utrikesresor. Sådana här initiativ är såklart viktiga och individen spelar en roll, men politiken och näringslivet spelar en större roll. Det är viktigt att alla tar sitt ansvar, men det är viktigast att politikerna och de globala företagen tar sitt ansvar. Det hjälper inte att några individer väljer att inte flyga om beslutsfattarna fortsätter utveckla inrikesflygtrafiken, som i Sverige. Det hjälper inte att några personer väljer tåg, om man fortsätter bygga motorvägar som främst gynnar privatbilister. 

Det måste vara lätt att välja rätt. Det borde alltid vara billigare att välja tåg i stället för flyg. Det borde alltid gå att välja goda och näringsrika vegetariska rätter på restaurangerna. Det borde alltid finnas trygga cykelvägar och ett välfungerande buss- och tunnelbanenät. Man kan inte kräva att individen tar ansvar om man inte lagstiftar så att det blir lätt att leva hållbart. Människor är inte villiga att ge ifrån sig sina privilegier (se bara på männen i det patriarkala samhället) och detsamma gäller bekvämlighet. För att vi ska välja att leva mer miljövänligt måste vi erbjudas bekväma lösningar, och så ser det inte ut i dag. 

Ö av plast

Ett exempel är plasten. Jag var femton när jag för första gången hörde om den enorma ö av plast – stor som delstaten Texas – som flöt omkring i Stilla havet. Ön består av plast som slängts på marken och flutit ut i havet, och som där blir en dödsfälla för många djur. Men trots att vi länge känt till problemet, är det först i dag som EU-kommissionen vill förbjuda plastprodukter såsom tops, bestick, tallrikar och sugrör. Och det var så sent som förra året som butiker måste börja ta betalt för plastpåsar. 

Det är svårt att leva ett plast- och kemikaliefritt liv så länge som vi inte ges något alternativ. Jag skulle gärna ta med mig glasburkar och handla i förpackningsfria butiker där all mat säljs i lösvikt, om sådana fanns. I Malmö finns en – Sveriges första – men den ligger långt borta och är dyr. Jag skulle gärna handla mer naturligt schampo, deodorant och parfym – om sådana var lättare att hitta. 

Nästa gång jag går in i en matbutik där varje enskild paprika är förpackad i plast, kommer jag att ställa krav. Jag kommer att göra min plikt som konsument och be om ett mer hållbart utbud, med hotet att jag annars handlar någon annanstans. Jag önskar bara att de där ”någon annanstans” fanns lite varstans.  

Text: Heidi Hakala

19.09.2018 kl. 08:56

Hjälp oss utveckla martha.fi

Är du intresserad av att hjälpa oss med utvecklingen av sajten martha.fi?

Vi söker nu ett tiotal personer, marthor såväl som övriga, som är bekanta med martha.fi sedan tidigare. Maila karin@martha.fi om du är intresserad av att bistå med tankar kring sidan, så återkommer vi med frågor vi gärna diskuterar med dig.

13.09.2018 kl. 18:01

Spillveckan uppmärksammar matsvinnet

Händer det att den överblivna köttsoppan står i kylskåpet en vecka tills den blir dålig och måste slängas? Eller glöms maten bort i det överfulla kylskåpet? Kanske ingen vill äta ändbitarna av brödet och de kastas per automatik? Så går det tyvärr för de flesta finländska hushåll.

Just nu pågår Spillveckan/Hävikkiviikko. Kampanjen lyfter fram hur vi alla, såväl hemhushåll, som restauranger och butiker, kan minska matsvinnet.

Cirka 120–160 miljoner kg ätbar mat blir svinn årligen. Det motsvarar 22–30 kg per person. Om vi räknar med svinnet från restauranger, skolor och industrin stiger siffran till över 400 miljoner kilo. Men hushållen är de största bovarna och står för cirka 30 procent av allt matsvinn i Finland.

Den enorma miljöpåfrestningen ett bortkastat livsmedel orsakar är onödig och kan med lite planering undvikas.

Några handfasta tips för att minska på matsvinn:

  1. Inventera före du köper. Kolla skafferiet och kylskåpet innan du köper nytt. Planera.
  2. Använd dina sinnen för att avgöra om maten fortfarande är ätbar. Bäst före datumet är inte hela sanningen, pröva dej fram.
  3. Använd hela råvaran. Mycket kött går till spillo eftersom vi helst vill ha de stora filébitarna. Traditionellt har hela råvaran använts, och det som blir över har kokats till buljong. Ekologiskt och ekonomiskt.
  4. Var kreativ! Svinnet kan vara en verklig källa till inspiration och det finns massor med restrecept i receptbanken. Våga pröva på något nytt! 
  5. Sätt inte pengarna i komposten! Oftast kan hela råvaran användas, även blast och stomme av grönsaker som broccoli och blomkål går att ätas.

Under åren 2015–2016 pågick Marthaförbundets projekt  Svinnkampen / Hävikinkaatajat. Svinnkampen synliggjorde matsvinnet i hemhushållen och lyfte fram enkla åtgärder var och en kan göra för en mer hållbar matkonsumtion. Projektet lever vidare inom all verksamhet på Marthaförbundet. Matsvinnet diskuteras inom kursverksamheten och i Marthaköket tas alla råvaror till vara. Svinnkampen lever och behövs! Se Svinnkampens slutrapport här!

 

 

13.09.2018 kl. 17:15

Tidskriften Astra får Fredrika Runeberg-stipendiet

Tidskriften Astra får årets Fredrika Runeberg-stipendium för det omfattande och gedigna arbetet med kampanjen #dammenbrister, och i förlängningen alla de kvinnor som modigt delade sina vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp.

Kampanjen #dammenbrister bröt tystnaden och gav röst åt tusentals finlandssvenska kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp.

I Finland var #dammenbrister först med att, som en del av metoo-rörelsen, ge röst åt tusentals kvinnor som tidigare inte vågat berätta, eller som berättat men inte blivit lyssnade på eller trodda. På kort tid undertecknade över 6 000 finlandssvenska kvinnor i alla åldrar det offentliga uppropet. Kravet är nolltolerans mot sexuella övergrepp och respekt för kvinnors kroppsliga integritet ”i studiesammanhang, på jobbet, i skolan, på krogen, i föreningar, i församlingar, i klubbar, i kollektivtrafiken, i vården, i idrottssammanhang och i hemmen”.

Hela 949 vittnesmål om sexuellt ofredande, övergrepp, utnyttjande och våld samlades in. Varje enskild berättelse redigerades före publicering så att såväl offer som förövare står anonyma. Ur mosaiken av vittnesmål framträder mönster av destruktiva strukturer och kränkande umgängeskultur som drabbat och drabbar otaliga kvinnor och även män, med ibland livslånga trauman som följd. #dammenbrister bidrog på ett avgörande sätt till att bryta tystnaden, ge drabbade mod att berätta, förflytta skammen från offren till förövarna, och blottlägga det lidande som orsakas. Detta ger ökad medvetenhet om och ökad beredskap att motverka och ingripa mot sexuella trakasserier och övergrepp i vårt samhälle.

Fredrika Runeberg-stipendiet 2018 tas emot av Ylva Perera, Ida Kronholm, Jenna Emtö, Vilhelmina Öhman och Nina Nyman, eldsjälarna bakom kampanjen #dammenbrister.

Fyra av årets fem mottagare av Fredrika Runeberg-stipendiet 2018 – eldsjälarna bakom kampanjen #dammenbrister: Nina Nyman, Jenna Emtö, Vilhelmina Öhman och Ylva Perera. Ida Kronholm kunde inte närvara vid fotograferingen. Foto: Rabbe Sandelin/SFV 

Fakta om ...

Fredrika Runeberg-stipendiet

Fredrika Runebergs stipendiefond inom ramen för Svenska kulturfonden grundades 1986 på initiativ av fil.dr Karin Allardt-Ekelund, som var den främsta kännaren av Fredrika Runebergs livsverk. Fondens syfte är att ”hugfästa minnet av Fredrika Runebergs gärning och stimulera till den speciella samhällsmoderlighet som var utmärkande för henne”. Fredrika Runeberg-stipendiet utdelas årligen på Fredrikas födelsedag den 2 september till förtjänta personer som arbetar i hennes anda. Stipendiesumman år 2018 är tiotusen euro.

Fredrika Runeberg-stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté som består av representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner.

Samtiden kände Fredrika Runeberg (1807–1879) främst som nationalskalden Johan Ludvig Runebergs hustru, och som gästfri värdinna. Hon drev ett stort hushåll med tjänstefolk, och födde åtta barn. Fredrika Runeberg hörde emellertid även till de mest bildade kvinnorna på sin tid; hon var författarinna, och en av landets första kvinnliga tidningsredaktörer. I sina skrifter tog hon aktivt ställning för den ogifta kvinnans myndighetsrätt och kvinnors rätt till skolgång, utbildning och arbete.

Pressmeddelande 2.9.2018

02.09.2018 kl. 10:15

Klädbytardagen den 17 november

Arrangera en klädbytardag och sätt oanvända plagg i rotation.

Vill er förening, krets eller ert distrikt arrangera en klädbytardag den 17 november? Vi har tre förslag på hur ni kan gå tillväga.

L-modellen: Ordna en klädbytardag öppen för allmänheten den 17.11. Erbjud deltagare en föreläsning eller workshop kring redo, klädkonsumtion eller textillära. Vi kan tipsa om föreläsare! Här finns tips på vad man kan göra av avlagda textilier och jeans.  
M-modellen: Ordna en klädbytardag öppen för allmänheten.
S-modellen: Ordna en klädbytardag inom den egna kretsen eller föreningen, eller varför inte bjuda in grannföreningen/kretsen?

 

SÅ HÄR GÖR NI (DEADLINE 31 OKTOBER)

  • Bestäm var klädbytardagen skall ordnas och vilken tid.
  • Fundera på vilken nisch klädbytardagen har! Finns där kläder, accessoarer och hemtextilier för alla, eller fokuserar ni exempelvis endast på barnkläder? 
  • Ordna gärna en föreläsning, programpunkt eller workshop med fokus på återbruk och reparation av kläder.
  • Meddela Ida Haapamäki (ida.haapamaki@martha.fi) om att ni ordnar en klädbytardag och vem som är kontaktperson. Om ni vill kan vi skapa marknadsförinsmaterial för ert evenemang i form av affischer och banners. Om ni önskar postar vi även broschyren Garderoben så att ni kan dela ut den till deltagare under dagen. Därtill marknadsför vi alla klädbytardagar via Marthaförbundets kanaler och skickar ut ett pressmeddelande där vi listar alla evenemang.

Sedan 2013 arrangerar Marthaförbundet årligen Den nationella klädbytardagen, i år den 17.11. Målet med dagen är att genom klädbyten runt om i landet, arrangerade av marthaföreningar, -kretsar och -distrikt, sätta kläder i rotation, och samtidigt uppmärksamma problemet med textilavfall. Dagen instiftades i samband med projektet Garderoben

23.08.2018 kl. 11:36

Social tillit främjar ekonomisk tillväxt

"Norden är en region som är känd för sina demokratiska samhällen, jämställdheten, den låga nivån av korruption och framför allt trygghet och tillit", sade Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt då hon öppnade Nordens Kvinnoförbunds (NKF) sommarkonferens i Mariehamn.

Hur NKF kan värna om tryggheten i de nordiska samhällena och stärka det nordiska samarbetet blev huvudpunkterna i det öppningstal som Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt höll på sommarkonferensen. Talet i sin helhet lyder som följande:

"Ärade lantråd, ordförande och deltagare i årets NKF-konferens. När vi detta år har en trygg vardag som tema, känns det extra bra att konferensen arrangeras här på Fredens öar – Åland.

Vi samlas för att stärka vår nordiska gemenskap och för att utbyta lokala och regionala perspektiv. Vi är samlade för att diskutera tryggheten och hur vi kan bibehålla den i våra respektive länder. Norden är en region som är känd för sina demokratiska samhällen, jämställdheten, den låga nivån av korruption och framför allt trygghet och tillit. Detta ska vi tillsammans värna om och inom våra förbund jobba för även i framtiden.

All tillgänglig forskning visar att de nordiska samhällena kännetecknas av höga nivåer av social tillit. Nivåerna är inte bara höga i sig, de särskiljer Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige från resten av världen, inga andra länder kommer upp till samma nivåer.

Samhällsekonomin gynnas på flera sätt av hög social tillit. Ett samhälle med hög social tillit präglas i mindre grad av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. I ekonomiska termer talar man särskilt om att social tillit minskar transaktionskostnader i ekonomin, alltså kostnader förbundna med att försäkra sig om att avtal efterlevs. Beräkningar tyder på att en ökning av den sociala tilliten med tio procentenheter kan förväntas ge en ökning på uppemot en halv procentenhet av den ekonomiska tillväxten i ett land. 

Forskningen har vidare konstaterat effekter av social tillit vid sidan om de samhällsekonomiska. Överlag är människor med hög grad av tillit mer benägna att uppfatta att de har större kontroll över sitt liv och bättre livschanser. Tillit har också kommit att betraktas som en viktig beståndsdel i främjandet av engagemang i samhället, samtidigt som den reducerar kriminalitet och ökar den individuella lyckan.

Det är just större kontroll över sitt liv och bättre livschanser som är några av de områden som mitt eget förbund, Finlands svenska Marthaförbund, arbetar med. Vi är en utbildningsorganisation som arbetar för en bättre värld en vardag i taget. Vi delar kunskap, dels till våra medlemmar, dels till samhället i stort. En viktig målgrupp är de socialt utsatta i samhället.

Nordens Kvinnoförbund firar sitt 100-årsjubileum nästa år och det är dags att blicka framåt och fundera över hur vi vill utveckla förbundet så att det kommer att finnas som ett livskraftigt förbund också hundra år till.

Utmaningarna är många och vi ser att vi minskar i antal. Den röda lampan blinkar redan och vi måste noggrant fundera på vilka alternativa vägar vi har att gå. Dessa frågor ligger mig nära hjärtat, eftersom mitt eget förbund, Finlands svenska Marthaförbund, även befinner sig mitt inne i en organisationsutvecklingsprocess. Vi firar 120-årsjubileum nästa år och funderar för tillfället på hur vi kan utveckla vårt förbund, leva i tiden och under de kommande hundra åren vara ett attraktivt förbund och en samhällspåverkare. Jag brukar säga att en organisation som inte utvecklas avvecklas.

Det omkringliggande samhället förändras hela tiden, och om NKF vill finnas som ett livskraftigt förbund måste vi anpassa oss och utvecklas i samma takt som vår omvärld.

Jag vill gärna se att vi hittar nya samarbetsparter i Danmark, så att även de skulle finnas representerade bland oss här idag. För att utvecklas borde vi kanske också välkomna fler förbund från våra respektive länder som arbetar för samma värderingar som vi med i vår verksamhet.

Vi måste ta hjälp av den digitala utvecklingen och öka vår synlighet. Kanske en egen hemsida inför 100-årsjubileet skulle vara ett steg på vägen?

Vi har en stor utmaning framför oss, men jag tror på styrkan i det nordiska samarbetet. Tillsammans kan vi skapa nytt, dela kunskap och låta oss inspireras av varandra. Jag tror på den nordiska kvinnokraften.

Jag önskar er alla en givande och lärorik seminariedag!

Välkommen, tervetuloa, velkommen (DK och N), velkomin (I)!"

18.08.2018 kl. 16:21

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt