Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

05.09
HELSINGFORS: Inspiration i matvardagen
06.09
GRANKULLA: Inspiration i matvardagen
09.09
Malax-Korsnäs MI:Plockning, torkning, fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Malax-Korsnäs MI.
10.09
Malax-Korsnäs MI:Plockning, torkning, fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Malax-Korsnäs MI.
12.09
Helsingfors: Vad blir det för mat? Vad blir det för mat? Den frågan är löst! 
17.09
Korsholms vuxeninstitut: Torkning & fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Korsholms vuxeninstitut.
18.09
Korsholms vuxeninstitut: Torkning & fermentering Torkning av örter och rötter samt bär i teori och praktik tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm. I samarbete med Korsholms vuxeninstitut.
03.10
HELSINGFORS: Svampar – artkännedom & matlagning Lär dig mer om våra inhemska svampar inför höstens skogsfärder. Tillsammans tillreder vi en stor buffé med svamprätter och äter tillsammans.
06.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.
07.10
Fiskars: Marthaförbundet på Slow Food Festival Gör en utflykt till Fiskars och njut av skördeprodukter och Fiskars bruks miljö. Marthaförbundet är på plats.

 

Senaste nytt

Social tillit främjar ekonomisk tillväxt

"Norden är en region som är känd för sina demokratiska samhällen, jämställdheten, den låga nivån av korruption och framför allt trygghet och tillit", sade Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt då hon öppnade Nordens Kvinnoförbunds (NKF) sommarkonferens i Mariehamn.

Hur NKF kan värna om tryggheten i de nordiska samhällena och stärka det nordiska samarbetet blev huvudpunkterna i det öppningstal som Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt höll på sommarkonferensen. Talet i sin helhet lyder som följande:

"Ärade lantråd, ordförande och deltagare i årets NKF-konferens. När vi detta år har en trygg vardag som tema, känns det extra bra att konferensen arrangeras här på Fredens öar – Åland.

Vi samlas för att stärka vår nordiska gemenskap och för att utbyta lokala och regionala perspektiv. Vi är samlade för att diskutera tryggheten och hur vi kan bibehålla den i våra respektive länder. Norden är en region som är känd för sina demokratiska samhällen, jämställdheten, den låga nivån av korruption och framför allt trygghet och tillit. Detta ska vi tillsammans värna om och inom våra förbund jobba för även i framtiden.

All tillgänglig forskning visar att de nordiska samhällena kännetecknas av höga nivåer av social tillit. Nivåerna är inte bara höga i sig, de särskiljer Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige från resten av världen, inga andra länder kommer upp till samma nivåer.

Samhällsekonomin gynnas på flera sätt av hög social tillit. Ett samhälle med hög social tillit präglas i mindre grad av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. I ekonomiska termer talar man särskilt om att social tillit minskar transaktionskostnader i ekonomin, alltså kostnader förbundna med att försäkra sig om att avtal efterlevs. Beräkningar tyder på att en ökning av den sociala tilliten med tio procentenheter kan förväntas ge en ökning på uppemot en halv procentenhet av den ekonomiska tillväxten i ett land. 

Forskningen har vidare konstaterat effekter av social tillit vid sidan om de samhällsekonomiska. Överlag är människor med hög grad av tillit mer benägna att uppfatta att de har större kontroll över sitt liv och bättre livschanser. Tillit har också kommit att betraktas som en viktig beståndsdel i främjandet av engagemang i samhället, samtidigt som den reducerar kriminalitet och ökar den individuella lyckan.

Det är just större kontroll över sitt liv och bättre livschanser som är några av de områden som mitt eget förbund, Finlands svenska Marthaförbund, arbetar med. Vi är en utbildningsorganisation som arbetar för en bättre värld en vardag i taget. Vi delar kunskap, dels till våra medlemmar, dels till samhället i stort. En viktig målgrupp är de socialt utsatta i samhället.

Nordens Kvinnoförbund firar sitt 100-årsjubileum nästa år och det är dags att blicka framåt och fundera över hur vi vill utveckla förbundet så att det kommer att finnas som ett livskraftigt förbund också hundra år till.

Utmaningarna är många och vi ser att vi minskar i antal. Den röda lampan blinkar redan och vi måste noggrant fundera på vilka alternativa vägar vi har att gå. Dessa frågor ligger mig nära hjärtat, eftersom mitt eget förbund, Finlands svenska Marthaförbund, även befinner sig mitt inne i en organisationsutvecklingsprocess. Vi firar 120-årsjubileum nästa år och funderar för tillfället på hur vi kan utveckla vårt förbund, leva i tiden och under de kommande hundra åren vara ett attraktivt förbund och en samhällspåverkare. Jag brukar säga att en organisation som inte utvecklas avvecklas.

Det omkringliggande samhället förändras hela tiden, och om NKF vill finnas som ett livskraftigt förbund måste vi anpassa oss och utvecklas i samma takt som vår omvärld.

Jag vill gärna se att vi hittar nya samarbetsparter i Danmark, så att även de skulle finnas representerade bland oss här idag. För att utvecklas borde vi kanske också välkomna fler förbund från våra respektive länder som arbetar för samma värderingar som vi med i vår verksamhet.

Vi måste ta hjälp av den digitala utvecklingen och öka vår synlighet. Kanske en egen hemsida inför 100-årsjubileet skulle vara ett steg på vägen?

Vi har en stor utmaning framför oss, men jag tror på styrkan i det nordiska samarbetet. Tillsammans kan vi skapa nytt, dela kunskap och låta oss inspireras av varandra. Jag tror på den nordiska kvinnokraften.

Jag önskar er alla en givande och lärorik seminariedag!

Välkommen, tervetuloa, velkommen (DK och N), velkomin (I)!"

18.08.2018 kl. 16:21

Uttalande: Vardagstryggheten i Norden

Nordens Kvinnoförbund (NKF) antog vid sin sommarkonferens den 17–18 augusti ett uttalande om vikten av att främja en trygg och hållbar vardag.

Vid NKF:s sommarkonferens i Mariehamn antogs följande uttalande: 

Den rekordvarma sommaren har satt extra fokus på klimatfrågan. Framtidsprognoserna visar också att vi går mot en permanent temperaturökning med påtagliga konsekvenser för miljön och näringsproduktionen för såväl människor som djur. Detta häftiga väderomslag, med bland annat svårsläckta bränder i det egna hemlandet och/eller grannländerna som följd, för oss till oanade klimatkatastrofer om vi inte minskar våra utsläpp av växthusgaser. När bränderna har slocknat återgår livet kanske till det normala igen, men vår trygghetskänsla har fått sig en allvarlig törn.  

De nordiska länderna präglas av en stark demokratisk tradition. Vi är många som tänker lika i flera viktiga och avgörande frågor när det gäller tryggheten i vardagen. Våra samhällen delar värden som jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet. Oavsett politisk hemvist är vi överens om att en ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar livsstil samt en ren närmiljö utgör själva grunden för en trygg vardag. NKF vill bidra till en hållbar utveckling av samhället. Men vi förväntar oss också att våra nordiska regeringar ska vara aktiva, både som nationella och internationella pådrivare i klimat- och livsföringsfrågor. 

Vi är alla en del av lösningen. Var och en av oss kan med praktiska handlingar och smarta val i vardagen motivera varandra att hålla i gång och målmedvetet arbeta för en bättre värld och vardag. Vi får inte ge upp, utan måste fortsätta arbetet att trygga välfärden för kommande generationer. 

NKF:s representanter är ense om vikten av trygghet och tillit i vår vardag, och att den nordiska modellen är en stark grund. Att arbeta tillsammans för bestämda mål och värderingar är en verksamhetsmodell som vi har förespråkat i snart 100 år. 

Mariehamn 17.8.2018

NORDENS KVINNOFÖRBUND (NKF)

17.08.2018 kl. 16:15

Nordens Kvinnoförbund håller sommarkonferens i Mariehamn 17–18.8

Den 17–18 augusti möts omkring hundra kvinnor i Mariehamn då Nordens Kvinnoförbund (NKF) ordnar sin årligen återkommande sommarkonferens. Arrangör för årets konferens är Finlands svenska Marthaförbund och temat för konferensen är ”Trygg vardag”.

Under dagarna i Mariehamn samlas finländska (Marthaförbundet, Marttaliitto), svenska (Riksförbundet Hem och samhälle), norska (Norges Kvinne- og familieforbund) samt isländska (Kvenfélagasamband Íslands) kvinnor för att ta del av ett mångsidigt konferensprogram som lyfter frågor om den nordiska tryggheten.

Programmet på fredagen bjuder på ett festtal av det åländska lantrådet Katrin Sjögren som talar under rubriken Trygghet och tillit – det nordiska guldet, en paneldiskussion under ledning av den åländska parlamenatrikern Britt Lundberg samt ett anförande av Peter Svensson, utbildare i våldsprevention med fokus på män, där han presenterar det svenska konceptet Huskurage, en brottsförebyggande metod för att förhindra familjerelaterat våld.

Under lördagen besöker de nordiska gästerna bland annat Kastelholm och Bomarsund samt avnjuter en festmiddag i Smakbyn.

Hela programmet finns här

Nordens Kvinnoförbund är en takorganisation för Finlands svenska Marthaförbund, Marttaliitto, Riksförbundet Hem och samhälle i Sverige, Kvenfélagasambands Islands på Island och Norges Kvinne- og familieforbund. Nordens Kvinnoförbund grundades år 1919 och gick tidigare under namnet Nordens Husmorsförbund. Förbundet har som uppgift hålla gemensamma kurser och ta initiativ i olika samhällsfrågor.

Mera information ger Annika Jansson, Marthaförbundets verksamhetsledare, tfn 050 302 3363.

Pressmeddelande 13.8.2018

13.08.2018 kl. 08:02

Sommarens naturkosmetik

Daggkåpa i ansiktsvattnet, nässlor i hårsköljet och rölleka i badet. Plocka vilda växter för sommarens naturliga skönhetskurer.

Ansiktsvatten med daggkåpa
Plocka färsk daggkåpa. Rensa och skölj. Placera i en skål. Häll över kokande vatten. Låt dra tills vätskan svalnat, minst 20 minuter. Tillsätt en tiondel äppelcidervinäger, den ger bättre hållbarhet och är också bra för huden. Häll upp på en mörk glasflaska och förvara i kylskåp. Hållbarheten är ungefär en vecka i kylskåp, så gör en liten mängd åt gången. Daggkåpan sägs ha antirynk-egenskaper. 



Ansiktsvatten med rölleka
Plocka röllekans blommor och blad. Rensa och skölj. Placera i en skål. Häll över kokande vatten. Låt dra tills vätskan svalnat, minst 20 minuter. Tillsätt en tiondel äppelcidervinäger, den ger bättre hållbarhet och är också bra för huden. Häll upp på mörk glasflaska och förvara i kylskåp. Vattnet sägs vara bra för fet, oren hy, speciellt ung hy med acneproblem. Ansiktsvattnet har en hållbarhet på ungefär en vecka i kylskåp, så gör en liten mängd åt gången. 

Sommarbad
Plocka rejält med daggkåpa, rölleka, ringblomma och nässla. Koka upp och låt dra en stund. Sila och blanda ner i badvattnet. Välgörande för kropp och sinne.

Tvätta håret med nässelvatten
Plocka och koka upp nässlor, låt vattnet svalna en aning. Skölj smutsigt hår med nässelvatten och gnugga.

Nässelmask
Blanda torkad nässla med vatten, kaolinlera och havrekli. Masken har djuprengörande egenskaper.



Förbered dig inför vintern
Plocka nässla, nässelfrö, åkerfräken, daggkåpa och björkblad. Torka dem och mixa med exempelvis stavmixer till ett välgörande grönpulver. Plocka fram till hösten och vintern och blanda med smoothie, gröt eller bröddeg.

29.06.2018 kl. 12:00

Grilla smarth i sommar!

Hur tänder du grillen? Vilken grillkol köper du? Vad lägger du på grillen? Små val i vardagen påverkar dina utsläpp av koldioxid. Här delar vi med oss av miljövänliga tips och smarriga recept för ett mer hållbart och godare grillande.

Grillsäsongen är här! Nu ska grillen fram, grillkol inhandlas och råvaror anskaffas. Marthaförbundets ekologiska rådgivare har tagit fram några handfasta tips för hur du grillar mer miljövänligt och hållbart i sommar.

Strunta i engångsgrillen
Undvik engångsgrillen – den innehåller bland annat paraffin som är en fossil oljeprodukt. Det går åt stora mängder naturresurser för att tillverka aluminiumfolie. Om du ändå använder engångsgrill – se till att den hamnar i metallåtervinningen.

Slopa tändvätskan
Använd gärna andra metoder än tändvätska när du tänder kolgrillen. Tändvätska som görs av paraffin är en fossil oljeprodukt och vid förbränningen bildas koldioxid som påverkar klimatet. Välj i stället tändpapper, tändkuber eller tändrör.

Gasol eller grillkol?
Gasol är en fossil petroleumprodukt som när den förbränns avger koldioxid som påverkar klimatet mer än grillkol. Välj gärna FSC-märkt grillkol, det garanterar att skogen är bättre skött med avseende på miljön. Icke miljömärkt grillkol kan komma från ohållbar och illegal skogsavverkning i länder med avskogningsproblem och kan innehålla skadliga kemiska tillsatser som kreosot, svavel samt tungmetaller.

Mat från närområdet
Grilla närproducerade grönsaker och finländskt kött, det minskar koldioxidutsläppen. Vill du vara riktigt klimatsmart kan du ta reda på de producenter i ditt närområde som har direktförsäljning. 


Lilla grillguiden


Undvik

  • Gasolgrill
  • Tändvätska
  • Engångsgrill
  • Engångsbestick och tallrikar


Satsa på

  • FSC-märkt grillkol
  • Kolgrill
  • Tändpapper, tändkuber, tändrör, eltändare
  • Inhemskt kött, korv och grönsaker

Smarriga grillrecept hittar du på recept.martha.fi

28.06.2018 kl. 10:28

Redo för grillmiddag

Nu är det dags för långa meditativa stunder vid grillen och tid för experiment i köket.

Fjärran från vardagens snabba middagslösningar bjuder krävande recept på både en kreativ utmaning, lärorik process och, förhoppningsvis, en minnesvärd och smaklig stund runt matbordet. Här är en meny för de där semesterdagarna när det finns lite extra tid och lust i köket.


Fräsch gurksoppa
 


Bbq-vingar av blomkål
 


Couscous med smak från Marocko
 


Ölrumpekyckling (beer can chicken)



Randig glass


25.06.2018 kl. 11:03

Så gör du en semesterbudget!

Sommar och semester innebär ofta fler utgifter än under vanlig vardag. Att planera, diskutera och budgetera är lösningen för att hålla koll på kassaflödet även i semestertider.

I vardagen fungerar en budget som vägvisare och navigator då du står inför olika konsumtionsval. För många ökar utgifterna under semestern, alltså kan det löna sig att göra en separat budget för sommarmånaderna. Det lönar sig också att fundera på hur du finansierar din sommar. Kom ihåg att det som betalas på kredit också måste betalas tillbaka med räntor och serviceavgifter.

Med följande tips bygger du upp en semesterbudget. Då du lägger tid på att planera, blir det också mera tid över för att njuta av den lediga tiden och koppla av.


Hur stor är semesterkassan?
Börja med att kartlägga hur mycket du har att röra dig med under semestern. Enligt Nordeas undersökning är finländares genomsnittliga semesterbudget för inkommande sommar 1 300 europer hushåll, det vill säga 65 euro per semesterdag. Det här är ett genomsnitt, och det är viktigt att alla utgår från den egna ekonomiska situationen. Någon spenderar mera, en annan mindre. Huvudsaken är att du inte lever över dina tillgångar och inte överskattar de tillgängliga resurserna och inte underskattar dina utgifter.

Med vilka medel finansiera du semestern?
Vissa sparar ihop till en semesterkassa. Någon annan får semesterpeng och en tredje använder löneinkomsterna. Om man granskar statistiken från i år, planerar endast under 10 procent av finländare att finansiera sin sommar åtminstone delvis med lånade pengar. Om vi inte planerar och gör upp en semesterbudget ökar risken att vi använder mera pengar än vi ursprungligen tänkt, vilket kan öka frestelsen att ta lån för resten av semestern.

Innan du väljer att betala med kredit, lönar det sig att fundera på hur det känns att öppna kreditkortsfakturan då den dimper ner genom postluckan en regnig septemberdag. Dagen för betalning kommer förr eller senare.

Vad vill du göra under semestern?
Då du vet vilka resurser du har att röra dig med är det dags att fundera på hur du vill använda dina pengar. Gör en lista på saker som du vill göra, och en uppskattning på vad det skulle kosta. När du ser helheten kan det vara lättare att avgöra vad som känns mest lockande, och vad som passar din plånbok bäst.

Exempel: Om du vill resa utomlands kan det löna sig att ta reda på vilken prisnivå som råder på den ort du planerar att resa till. Det gör det lättare att uppskatta hur mycket pengar du kommer att använda på plats och ställe, och gör planeringsarbetet lättare.

Tänk också på att allting inte behöver kosta för att vara roligt och avkopplande. Hur låter det med en cykeltur till grannstaden med kompisarna? Extra roligt blir det om ni tillsammans planerar och tillreder en matsäck som ni kan ta med på utflykten.

Diskutera med personer du kommer att spendera semestern med
Vid situationer där ni är flera inblandade i semesterfirandet, kan det vara bra att föra en diskussion innan ni inleder planeringsarbetet. Vilka förväntningar har var och en på semester? Vilken budget har ni att röra er med?

I en större grupp kan det finnas personer som har olika ekonomiska förutsättningar. Det lönar sig inte att skuldsätta sig och finansiera sin andel av semester på kredit för att leva upp till andras förväntningar. Våga säga till om du upplever att kostnaderna blir för höga.

Gör en lägescheck i mitten av semestern
Trots att det är semester, och det kan kännas jobbigt att dra fram ett budgetblad och kvitton, kan det vara på sin plats att göra en lägescheck. Hur mycket har det gått åt av pengarna du budgeterat för semestern och hur mycket har du till förfogande för slutet av semestern? Då du gör en lägescheck, undviker du överskridna budgeter och otrevliga överraskningar.

21.06.2018 kl. 08:00

Ingen elektronik i sovrummet!

Hur ofta vädrar du täcken och kuddar? Och hänger elektroniken med in i sovrummet? I det senaste avsnittet av Marthapodden uppmuntrar ekologirådgivare Anita Storm till mer vädring och mindre elektronik i sovrummet.


För en ren och hälsosam luft i sovrummet lönar det sig att se över materialvalen och städa och vädra ofta. 

  • Vilka material är sängen gjord av? Om möjligt välj en säng i naturmaterial och med märkningar som Öko-tex eller GOTS. 
  • Vad är lakanen gjorda av? Linne är ett hållbart alternativ.
  • Varm elektronik avger oönskade partiklar. Undvik att ha med elektronik, så som telefon och dator, i sovrummet. 
  • Ta in växter som renar luften i sovrummet, så som svärmorstunga.  
  • Städa med jämna mellanrum och vädra ofta!
08.06.2018 kl. 07:34

Våga giftfritt! 

Att minska på onödiga kemikalier och gifter i vardagen är inget som går på en dag. Men med medvetna steg och någon ny vana per månad är du på god väg. Vi ger dig tipsen för att komma igång med kemikaliebantningen redan i dag.

Maten, städningen, hudvården, sovrummet och garderoben –det här är områden där vi ofta omger oss med en onödigt stor mängd kemikalier. Läs vidare för handfasta råd om hur du börjar kemikaliebanta. 

Maten

  • Gör mat från grunden – då vet du vad den innehåller. 
  • Välj inhemskt, lokalt eller ekologiskt när du handlar mat. 
  • Plastbanta köksutrustningen. 

Lyssna på poddavsnittet av Marthapodden där vi gör en djupdyningen i köksskåpen och byter ut bland annat plastslevar mot träslevar. 
 


Städning

  • Det behövs inte mycket mera än mikrofiberduk och vatten för att det ska bli rent och fint. 
  • Skippa klorin och andra starka städmedel. 
  • Dosera rätt. 

I det här avsnittet av Marthapodden ger vi konkreta tips på hur du städar med bland annat citron och ättika. 

 

Hudvård

  • Välj ekocertifierat och naturkosmetik. I dag finns det ett brett utbud. 
  • Välj eteriska oljor istället för parfym, som kan innehålla upp till 600 olika ingredienser.
  • Gör din egen naturkosmetik. 

I receptbanken hittar du flera recept på naturkosmetik, till exempel ansiktsvatten med daggkåpa


Sova

  • Ut med elektroniken ur sovrummet!
  • Städa ofta. Och vädra dagligen. 
  • Välj naturliga material, så som påslakan och dynvar i linne. 


Garderoben

  • Välj skonsamma tvättmedel. 
  • Vad innehåller egentligen dina plagg? Ta reda på!
  • Undvik ytbehandlade plagg.  

I det här avsnittet av Marthapodden tar vi en titt i garderoben och diskuterar vad våra plagg egentligen är tillverkade av. 
 

 

Marthaförbundet verksamhetsledare Annika Jansson testar på att leva giftfritt - läs om processen här.

 

 

03.06.2018 kl. 19:47

Illustrerad kokbok för hela familjen delas ut till de barn som är födda år 2015 i Svenskfinland

Med anledning av att Brita Maria Renlunds stiftelse i år firar sitt 100-årsjubileum har en illustrerad kokbok för hela familjen skapats i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.

Boken ska inspirera småbarnsfamiljer till gemensam matlagning och måltid. 

–  Boken är tänkt som inspiration i matvardagen för familjer, men också som ett hjälpmedel för att involvera hela familjen i måltiden. Att låta barnen vara med vid tillredningen av maten och bekanta sig med och smaka på råvaror innan måltiden brukar vara en bra metod för att väcka barnens intresse för maten som serveras, säger Sofia Grynngärds, projektledare för projektet Tack för maten! på Marthaförbundet. 

Kokboken sänds gratis ut till svensk- och tvåspråkiga barn som är födda år 2015 under vecka 23, som en gåva med anledning av stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes jubileum.  

– Det är en glädje för oss i stiftelsen att hedra vår grundare Karl Herman Renlunds minne genom att dela ut en kokbok för barn i gott samarbete med Marthaförbundet. Vi hoppas att många barn och familjer har glädje av boken, säger Gun Sandberg-Wallin, vd för stiftelsen. 

Boken på 52 sidor innehåller 25 recept fördelade i kategorierna vardagsmat, fredagsmys, helgfrukost och utflykt. Recepten i boken utgår från Marthaförbundets matvision med fokus på inhemska och säsongsanpassade råvaror och mycket vegetabilier. Recepten har testats av familjer och kan varieras enligt säsong, specialdieter och smak. Boken finns ej till salu, men delas ut i samband med Marthaförbundets kurser riktade till barn och barnfamiljer. För bokens illustrationer och form står Erik Lindroos och Magnus Lindström

På frågor svarar:
Sofia Grynngärds, projektledare Tack för maten!, Marthaförbundet, 050 517 2958, sofia(at)martha.fi 
Gun Sandberg-Wallin, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr, 0500 481 025, gun.sandberg-wallin(at)bmr.fi
För högupplöst bildmaterial och recept ur boken, kontakta Marthaförbundet informatör Karin Lindroos, 050 361 6081, karin(at)martha.fi

31.05.2018 kl. 16:40

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt