Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

27.02
Familjekompet i Ekenäs Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
28.02
Tips för bättre vardagsekonomi! Ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar ger tips på hur du kan tänka när det gäller din vardagsekonomi och ditt sparande.
01.03
Överlevnadskurs för studerande Skippa nudlarna och tonfisken, nu lagar vi mat som är både billig, god och lättlagad.
06.03
Inspirerande mellanmål och mat med alla sinnen Fortbildning för dig som jobbar med eftermiddagsverksamhet. Fortbildningen är ett samarbete mellan projektet Tack för maten! och Sydkustens landskapsförbund.
06.03
Familjekompet i Ekenäs Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
07.03
Inspirerande mellanmål och mat med alla sinnen Fortbildning för dig som jobbar med eftermiddagsverksamhet. Fortbildningen är ett samarbete mellan projektet Tack för maten! och Sydkustens landskapsförbund.
07.03
Vardagsmat för barnfamiljer Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla i familjen gillar? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
09.03
Prova på retreat – FULLBOKAD! Är du nyfiken på retreat eller i behov av en paus mitt i vardagsvimlet? Packa med dig tandborste plus yllesockor och pröva på att dela tystnad tillsammans med andra! 
13.03
Familjekompet i Ekenäs Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
22.03
Ungas ekonomi & sparande Känner du dig ovan att handskas med din egen ekonomi eller skulle du helt enkelt vilja veta mer om hur man kan tänka ekonomiskt i sin vardag och kanske t.o.m. lägga undan en liten summa varje månad.

 

Senaste nytt

Nytt nummer av Martha!

I årets första nummer av tidskriften Martha drivs vi av förnyelse.

Tidningen har fått en fräsch ny look och vi uppmärksammar människor som vill skapa nytt samt bidra till ett mer hållbart samhälle. Läs om kulturarbetaren och författaren Marcus Stenberg som har gjort sig av med en dålig vana samt skaffat sig en ny och mer beständig, dansaren Sandrina Lindgren som vill skapa nya former för vardagsmotion och utjämningsambassadören Elli Flén som arbetar för att bryta etablerade mönster för det internationella fredsarbetet och inkludera kvinnorna. I tidningen hittar du också en intervju med Helsingforsmarthorna som snart utkommer med sin 120-årshistorik samt en virkbeskrivning på Åbomarthornas fina fruktpåse i äkta återvinningsanda. Och mycket mer! Trevlig läsning!

21.02.2018 kl. 08:06

Kreditkris tvingade Marcus till köpstopp

Att få uppträda på bokmässan i Göteborg var länge Marcus Stenbergs dröm. I fjol gjorde han det, inte med den stora romanen, utan med en självbiografisk historia om pengar. ”Jag har inte råd” handlar om Marcus shoppingfria år, om reklam, kultur och om att må dåligt.

Sista dagen på bokmässan i Göteborg blåser det hårt. Vi springer över gatan mot nöjesparken Liseberg för att ta några bilder. Efter fotograferingen ska den debuterande författaren Marcus Stenberg skynda tillbaka in i mässhallen för att prata om sin bok framför publik. 

Kulturarbetaren Marcus jobbade deltid i en bokaffär, skrev recensioner, formgav bokpärmar, fotograferade och gjorde andra frilansuppdrag, ändå räckte pengarna aldrig till. Det hindrade honom inte från att köpa grejer.

– Jag upprätthöll en livsstil som jag inte hade råd med. Jag reste, shoppade och unnade mig saker. Jag tyckte om att ge mina vänner dyra presenter, det var mitt sätt att visa att jag tyckte om dem. Om jag blev 10 procent lyckligare av att köpa ett doftljus eller en bok, så var det värt pengarna.

Dyra kreditköp

När saldot visade noll fortsatte han att köpa på kredit, och när kreditkorten övertrasserades tog han sms-lån för att kunna betala av kreditlånen. Han levde från månad till månad genom att täcka upp de gamla lånen med nya.

– Jag skämdes för att jag inte riktigt förstod hur räntan fungerade. Kreditkorten gjorde att jag kunde göra en utflykt till en samhällsklass som jag egentligen inte borde ha haft tillträde till.

Till slut riskerade Marcus att få kronofogden på nacken. För att få kontroll över sin ekonomi beslöt han sig för att under ett år inte köpa något annat än det absolut nödvändigaste. På nyårsaftonen 2015 inleddes det köpfria året som först utmynnade i en blogg och sedan i boken Jag har inte råd.

– Jag ville blogga om projektet eftersom jag inte kunde se någon mening med att arbeta med mina problem om det inte blev en prestation inför någon annan. Själva skrivandet hjälpte mig också att komma från ångesten kring min privatekonomi och mitt köpstopp.

Hur börjar man ett köpstopp? Marcus räknar upp hur han avslutar prenumerationer på Netflix, Storytel, Spotify och Hbo Nordic. Han försökte sälja bilen och lägga ut böcker på nätauktioner. Han gjorde listor på vad som var tillåtet att köpa och vad som inte var det, och jämförde dem med Expressenskribenten Gunilla Brodrej som hade skrivit boken Shopstop – rapport från ett celibat om sitt shoppingfria år. Skillnaden var bara den att Brodrej gjorde det som ett experiment, inte av ekonomiska orsaker. Marcus hade inget val.

Blogg och bok

Bloggen tar fart och förläggaren Linda Skugge kontaktar Marcus och frågar om han vill skriva en självbiografisk bok om pengar, konsumtion och köpstopp. Boken ska basera sig på bloggen och vara självutlämnande, men också fyllas av litterära, kulturella och populärkulturella referenser.

– Jag har alltid uppskattat och identifierat mig med det som lite nedsättande kallas för självbekännelselitteratur. Jag älskar bland annat Carina Rydbergs, Maja Lundbergs och Linda Skugges böcker. Eftersom jag hyser ett så stort förtroende för just Linda, kändes det mindre skrämmande att skriva boken. Det sagt är jag ändå livrädd för folks reaktioner, mycket av det som jag skrivit om har jag inte ens berättat för mina närmaste.

Marcus ville att Jag har inte råd vid sidan om att handla om hans köpstopp också skulle sätta privatekonomin i sitt rätta sammanhang, nämligen koppla det till konsumtionssamhället. Att det skulle bli en bok som alla som någon gång känt oro över sin ekonomi, men också fått en känsla av välbefinnande av att köpa grejer, skulle känna igen sig i.

– Jag har läst Naomi Klein, Nina Björk och Barbara Ehrenreich, som alla skriver om pengar och samhälle. Jag älskar deras böcker, men tror tyvärr att det mest är folk som redan är insatta som läser dem. Jag ville att min bok skulle vara lättillgänglig och läsas också av personer som inte nödvändigtvis är jättepålästa kring ekonomi. 

Snabblån för klädköp

Boken rör sig mellan allmänna funderingar kring samhälle och kultur till privata tankar, som när Marcus funderar på att ta ett snabblån för att köpa kläder han kunde ha på sig i tv-programmet Lyxfällan. Han diskuterar också reklam och hur den uppmanar oss att unna oss produkterna och ger oss löften om att bli lyckligare.

– Jag tycker att det är viktigt att förstå mekanismerna bakom konsumtion. Man blir glad av att köpa saker, och det är inte naturligt för människan att sluta göra något som gör hen glad. Därför shoppar folk.

Marcus pratar också om hur vi värderar olika sorters konsumtion. En viss sorts lyx är norm, medan en annan form anses vara onödig. Det är till exempel accepterat att blåsa ut ett helt funktionellt kök och sätta in ett nytt, däremot kan folk tycka att det är slöseri när kvinnor köper en ny väska. Inte sällan uppfattas det som kvinnor konsumerar som mindre viktigt än det som män köper. Marcus är också noga med att påpeka att han inte vill fördöma eller se ner på dem som köper (för) mycket, vi lever i en kultur som ständigt uppmuntrar till shopping. Företagen investerar enormt mycket pengar i forskning kring psykologin som ska få oss att köpa mer. Att som individ stå emot de här krafterna är svårt.

– När jag gick på konsthögskola lärde jag mig att inte se ett konstverk som fult eller vackert, utan att i stället bryta ner det och försöka se historien och sammanhanget kring det. Jag försöker nu göra detsamma med reklam, analysera den och fråga mig: Vad är det i reklamen som gör att jag får ett ha-begär?”

Mindre arbete, mindre shopping

Marcus är skeptiskt inställd till heltidsarbete. I dag borde vi kunna jobba mindre tack vare maskiner och robotar, men i stället jobbar vi mer, tjänar mer och konsumerar mer. I dag arbetar Marcus mindre och shoppar mindre. Ändå finns längtan efter att köpa saker kvar.

– Jag blir glad av att shoppa och känner mig som en tråkigare människa när jag inte har råd.

Enligt John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg, är Marcus inte ensam: Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än folk som inte gör det. Samtidigt, säger Roos, kan de som handlar för mycket fara väldigt illa i längden.

Ett år utan att köpa något gjorde inte att Marcus kände mindre glädje av att shoppa, men hans inställning till varor förändrades. 

– Allt kändes så dyrt. Mitt köpstopp hjälpte mig att förstå vad jag behöver och vad jag inte behöver. Jag fick också en självinsikt. Det låter kanske brutalt, men jag har gett upp och ser nu för tiden mig själv som en fattig person. En person som inte har råd med den livsstil jag egentligen skulle vilja ha. Förr skulle jag här i Göteborg ha bott i ett större och lyxigare hotellrum och tagit taxi till mässan, i dag nöjer jag mig med ett mindre och tar spårvagnen.

Text och foto: Jeanette Öhman

21.02.2018 kl. 08:04

I #metoos fotspår – alla revolutioner måste tåla invändningar

Metoo-rörelsen har beskrivits som en världshistorisk revolution (oftast av kvinnor). Den har också beskrivits som hysteri och moralpanik (oftast av män).

MeToo har skapat enighet och sammanhållning (oftast bland kvinnor), men också splittring och ilska (oftast bland män). Framför allt har den beskrivits och skrivits om till den grad att inga ord känns nya.

När jag skrev en krönika som tangerade MeToo för Marthas julnummer i november, var jag rädd för att temat skulle vara gammalt vid publicering. Men nej, i dag är jag lika optimistisk som professorn Ebba Witt-Brattström: ”Jag tror att det här kommer att fortsätta i evighet.”

Jag bor i Malmö. I Sverige är feminismen närmast religion (åtminstone om man får tro profilbeskrivningarna på Tinder och sociala medier) och det aktiva jämställdhetsarbetet ligger långt före motsvarande arbete i Finland. Det tog bara några veckor innan de två första svenska antologierna om MeToo gavs ut. Böckerna heter #MeToo – 100 berättelser och 10 frågor som behöver besvaras av Max Ström och MeToo – så går vi vidare. Röster, redskap och råd av Alexandra Pascalidou. Sverige införde en könsneutral äktenskapslag redan 2009, tillsatte en invandrar- och jämställdhetsminister 1973 och grundade Feministiskt initiativ 2005. Under året som gått har SVT bland annat visat serien We can't do it som uppmärksammar utbrändhet som den nya kvinnofällan och Riktigt bra sex – ett program om sex ur kvinnors synvinkel. Det känns som att det kommer att ta ett tag innan orgasmtips för kvinnor finns med bland Yle:s programutbud.

Starka argument

Ingen annanstans har MeToo fått ett sådant genomslag som i Sverige. Samtidigt har rörelsen fått något närmast religiöst över sig; inget får ifrågasättas för att systerskapet kräver att vi stöttar varandra. Att ställa kritiska frågor tolkas som anti-feministiskt; antingen är du med oss eller mot oss. Ingen annanstans har MeToo varit så starkt, men inte heller så ängsligt. Expressens Hanne Kjöller tycker att ängsligheten blir ett problem när man börjar dra in böcker och klippa bort skådespelare ur fi lmer.

Jag tror ändå att man undervärderar kraften i Me-Too om man tror att rörelsen inte klarar av kritik. MeToo är en motiverad och viktig rörelse som mycket väl kan försvara sig själv med starka argument. Som Anna-Lena Laurén skrev i en krönika i Dagens Nyheter (11/2017): ”MeToo är inget evangelium som alla ska bräka med i, det är en revolutionär jävla rörelse med rötterna djupt nere i verkligheten, och den klarar utan problem att stötas och blötas i öppen debatt.”

Det är skillnad på dumheter och förtal och på sexuella trakasserier och klumpiga (och mänskliga) försök att närma sig en annan människa. Och det är viktigt att kunna säga det utan att exkluderas från systerskapet. Revolutioner som inte tål invändningar är dömda att misslyckas, skriver Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg om MeToo (12/2017). Hennes invändning är att MeToo inte sållar bland sina vittnesmål. Hon jämför några av exemplen i de två MeToo-antologierna: ”Tränaren som kryper upp i tolvåringens säng på ett idrottsläger begår tveklöst en brottslig handling mot ett värnlöst barn. Samma sak gäller koranläraren som 'gjorde ett hål i min fi tta med sitt tjocka pekfi nger' och sa att det var Guds hand. Men kollegan som på krogen säger 'Jag vill ligga med dig', vad gör han sig skyldig till? Tydligen tillräckligt mycket för att bli föremål för en text bland de andra.”

En förändrande kraft

Självklart är alla vittnesmål i MeToo eller Svenskfinnlands motsvarighet #dammenbrister viktiga – de visar hur utbrett fenomenet sexuella trakasserier är. Ingen har rätt att förminska någon annans upplevelse, och det är offret och inte förövaren som har rätt att defi niera var en gräns överskridits. Trots att koranlärarens och kollegans agerande inte kan likställas, så är de båda olika starka uttryck för samma patriarkala struktur. Med det sagt – en revolutionär rörelse måste tåla kritik. För att #metoo ska tas på det allvar som rörelsen förtjänar – och inte riskera att avfärdas med förminskande kommentarer – måste det också finnas gränsdragningar. Om allt klassas som sexuella trakasserier riskerar rörelsen att avfärdas som moralpanik, i stället för att bli den förändrande kraft som vi alla hoppas att den blir.

MeToo får inte bli en rörelse med uppdelningen kvinnor mot män. Den får heller inte bli en identitetspolitisk och exkluderande debatt där bara de utsatta kan uttala sig. Även om man inte delar upplevelsen kan man dela övertygelsen – och driva arbetet för den tillsammans.

Text: Heidi Hakala

21.02.2018 kl. 08:03

Ett hållbart liv för alla

Ett nytt verksamhetsår har inletts. Mycket av det som står i årets verksamhetsplan har redan länge varit under arbete, men vissa nyheter har tillkommit. Bland annat kan vi hälsa vår färska verksamhetsledare Annika Jansson välkommen till förbundet och önska henne lycka till i sitt nya värv!

I mitt tal på förbundets höstmöte i november fokuserade jag på frågan varför: Varför ska jag vara medlem, varför organisationsutveckling, varför en förhöjning av medlemsavgiften och varför Martha? Jag vill nu återkomma till den sista frågan.

Marthaförbundet arbetar i vardagen, med vardagsfrågor om hem och hushåll, väldigt konkret och praktiskt. Ofta riktar vi oss till grupper som behöver lite extra stöd i vardagen, eller till personer som av en eller annan orsak löper risk för marginalisering. Vi jobbar för en bättre värld, en vardag i taget, och vi delar med oss av kunskap och inspiration så att de som har det sämre ställt ska uppnå en hållbar livsstil. ”Också jag kan lära mig laga mat och tycka att det är roligt”, sade en av deltagarna inom Hantera vardagen-projektet.

Som medlem får du inte bara gemenskap, sammanhang, inspiration och inte minst traditioner när du behöver det. Du är dessutom med och arbetar kostnadseffektivt med medborgarnas bästa i fokus, skapar en bättre vardag för alla och förbättrar villkoren för dem som har det sämre ställt i samhället. Och du gör det både nationellt och internationellt.

Martha handlar således inte enbart om ”vad får jag?”, utan också om ”vad kan jag göra?”. Därför väljer jag, och förhoppningsvis du, Martha varje dag. Och gör det alltid med förbundets bästa i åtanke.

Med dessa ord vill jag önska dig ett gott och inspirerande marthaår! Hoppas att vi ses snart!

Andrea Hasselblatt,
förbundsordförande

21.02.2018 kl. 08:03

Dags att ekofasta

Temat för ekofastan 2018 är "med hopp som drivkraft". Vi vill slå hål i klimatångesten och ingjuta hopp för framtida generationer.

I en sexdelad poddserie får du ta del av inspiration, kunskap och konkreta tips kring miljö och hopp. Sök efter ”ekofastapodden” i Podcaster, Acast eller på Soundcloud. 

 

Fasta är att avstå för något viktigare
Under fastan eftersträvar vi sinnesförändring och fokuserar på det viktigaste. Att fasta är alltid frivilligt. Under fastan blir livet enklare. Vi äter mindre, drar ner på takten och tar tid för stillhet. Samtidigt ger vi mera tid för andliga värden och övningar. 

Kampanjen Ekofasta är Evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön. År 2018 arrangeras Ekofastan för sjunde gången och genomförs som ett samarbete med Finlands svenska Marthaförbund, Finska missionssällskapet och Domkapitlet i Borgå stift.


Mer information:

Tf. koordinator för verksamhet bland studerande och vuxna & assistent för svensk service
Charlotte Steffansson-Myrskog, Finska missionssällskapet
charlotte.steffansson@finskamissionssallskapet.fi

Stiftssekreterare för mission och internationellt arbete
Tomas Ray, Borgå stift
tomas.ray@evl.fi

Koordinator för sociala medier
Simon Lampenius, Kyrkostyrelsen
simon.lampenius@evl.fi

Informatör
Karin Lindroos, Marthaförbundet
karin.lindroos@martha.fi

14.02.2018 kl. 10:40

Varför grälar vi? – Jo, på grund av pengar

Pengar är en av de vanligaste orsakerna till gräl i finländska parförhållanden. Gräl och konflikter hör livet till, och kan vara svåra att undvika helt då vi lever i en relation. Men varför är konflikter relaterade till pengar och konsumtion så känsliga för oss?

Pengarna spelar en central roll i vårt liv – vare sig vi vill det eller inte. Pengar gör det möjligt för oss att hantera vardagen, ger trygghet men också möjlighet att förverkliga oss själva. Pengar reflekterar våra värderingar, mål och vår identitet, vilket gör att vårt förhållande till dem blir personligt. Vi känner ofta att vi själva vet bäst hur vi vill använda våra pengar.

Men vad händer om vi delar vår vardag med en person som inte delar vår uppfattning om pengar och konsumtion? Eller om våra uppfattningar och värderingar ändras under åren, och vi inte längre tänker lika som vi gjorde i början av vårt förhållande? Om vi inte lyckas kommunicera hur vi tycker och tänker om pengar, är risken för missförstånd stor, och grunden för en konflikt lagd. I värsta fall kan konflikterna kring ekonomi vara en bidragande orsak till separation eller skilsmässa.

För att minska på grälen måste vi bli bättre på att prata om pengar. Ju tidigare i förhållandet vi diskuterar vår syn på pengar och konsumtion, desto bättre. Men det är heller aldrig för sent att lära känna sina partner då det kommer till ekonomiska frågor. För att lyckas krävs det vilja och motivation från båda parterna att bygga upp ett mål och en strategi som passar just er situation, era värderingar och ert synsätt.


Hur skall vi undvika konfliktsituationerna?

Se inte konflikten som ett hot mot relationen. Konflikter kan också fungera som ögonöppnare som hjälper oss att inleda en dialog och småningom kunna förstå varandra. Många skyggar för att inleda pengapratet eftersom man är rädd för en möjlig konflikt. Detta kan leda till att problemen eskalerar, och gör att grälet blir betydligt allvarligare än vad det skulle ha blivit om det behandlats från första början. 

Boka in ett möte. I stundens hetta kan kan det lätt hända att vi höjer rösten och börjar gräla. Grälet kan eskalera och leda till gräl om andra brister i förhållandet om exempelvis städning, barnuppfostran, fördelning av egen tid. Då vi bokar tid för en diskussion, visar vi också för varandra att vi värderar vårt förhållande högt och ser det som ett gemensamt projekt.

Förberedelser inför mötet: Reflektera över det egna förhållningssättet till pengar och konsumtion. Inled med att fundera på hur du förhåller dig till pengar, hurdana modeller du fått hemifrån samt hur de påverkar dina handlingar? Vad vill du prioritera i den gemensamma konsumtionen? Det är betydligt lättare att inleda en dialog med din partner om du har klart för dig själv vad dina förväntningar är. 

Jämför synsätt. Vad tänker vi olika om och vad har vi gemensamt? Prata, lyssna och förstå, och försök hålla en god ton genom hela diskussionen. Vi behöver inte alltid vara av samma åsikt, men vi behöver kunna respektera andras åsikter för att kunna förhandla vidare.

Delad ekonomi eller särekonomi? Vad passar bäst i vår situation? Ett gemensamt konto dit hushållets alla inkomster styrs, eller egna konton som var och en flyttar över pengar från? Eller kanske en kombination av delad ekonomi och särekonomi? Bara vi vet vad som fungerar i vår situation. Båda måste vara nöjda med beslutet för att det skall fungera i praktiken. Vid delad ekonomi är det också viktigt att diskutera hur utgifterna fördelas. Kan man till exempel tänka sig en procentuell fördelning baserad på inkomsten?

Vad skall prioriteras/icke-prioriteras i konsumtionen? Om den ena vill ha hummer och champagne, och den andra nöjer sig med makaronilåda, kommer det med största sannolikhet att uppstå en tvist. Eller om den ena vill åka till Maldiverna och den andra vill bila genom Finland. Vi måste komma överens om hur de gemensamma resurserna används, både i vardagen men också vid till exempel resor och större anskaffningar.

Gör det till en vana. För att undvika konflikter är det bra att göra ekonomimöten till en naturlig del av vardagen. Det behöver inte ske en gång i veckan eller en gång per månad, men att några gånger om året ta tid för en grundlig ekonomidiskussion kan spara oss många gräl. 

Då vi gjort grovjobbet och byggt grunden för vår ekonomi blir det lättare att blicka framåt mot gemensamma drömmar. Nu kan kan vi inleda diskussionen om vad vi tillsammans vill uppnå i livet. Är det bostad, resor, renoveringar eller något helt annat? Känslan av att ha ett gemensamt sparmål och projekt ökar känslan av samhörighet.


Källor: 

Kaittila A. (2017). Rahakonfliktit ja taloudellinen väkivalta parisuhteessa. Doktorsavhandling, Helsingfors universitet.

Kontula, O. (2013). Yhdessä vai erikseen? Tutkimus suomalaisten parisuhteiden vahvuuksista, ristiriidoista ja erojen syistä. Familjebarometern 2013. Institutet för befolkningsforskning, översikt E 47. Helsingfors: Befolkningsförbundet. 

07.02.2018 kl. 10:11

En hållbar alla hjärtans dag

Uppmärksamma nära och kära på alla hjärtans dag med din tid! Ta dig tid att verkligen umgås med vänner, familj och släkt. Och gör något tillsammans. Vi tipsar om roliga hållbara grejer att göra tillsammans, eller göra och ge bort till någon du tycker om.


Tillred en middag tillsammans i köket
Dela på ansvar och utgifter, och låt dina gäster ta med en del av ingredienserna. Det är både roligt och inspirerande att kocka tillsammans.
 



Ordna ett knytkalas
Låt alla ta med sin bravurrätt och vips så har ni alla fått nya idéer och inspiration i köket. Recept hittar du i receptbanken.



Ge bort något du gjort själv
Du kan exempelvis ge naturkosmetik, ett bakverk eller ett handarbete. Tänkt på vad mottagaren skulle bli glad av och fundera vad du kan tillreda eller tillverka. Vi rekommenderar vintersalva, hallonkaka eller marthakassen.

Klicka på bilderna och länkarna för att komma till recept och anvisningar. Receptet på morotsrulltårtan på bilden överst hittar du här. 


Visste du det här om Alla hjärtans dag

  • Redan på 1500-talet firades dagen i England. Man trodde att den man som kom först emot på gatan den 14 februari var den rätte.
  • Till Finland kom traditionen att fira alla hjärtans dag från Amerika via tv-program och filmer. År 1986 uppmärksammade varuhuset Stockmann alla hjärtans dag för för första gången i Finland med hjärtan i skyltfönstren.
  • Ibland kallar vi alla hjärtans dag för vändagen i Finland. Det kommer från finskans ystävänpäivä. Då dagen blev en kalenderdag på 1980-talet benämndes den vändagen. År 1996 ändrades namnet till alla hjärtans dag. 
  • I de anglosaxiska länderna är fokus på romantik och den man älskar medan vi i Finland även uppmärksammar vänskap.
14.02.2018 kl. 10:56

Dags att ansöka om föreningsstöd

I februari kan distrikt, föreningar och kretsar ansöka om föreningsstöd. Petra Högnäs, utvecklingschef, understryker att det är viktigt att göra upp en bra plan.

I år prioriteras särskilt ansökningar som leder till samarbeten mellan distrikt, föreningar och kretsar - varför? 
– Det finns flera goda orsaker att samarbeta. Bland annat kan man genom att samarbete ordna en tillställning eller ett evenemang som når ut till fler. Ett samarbete kan också möjliggöra exempelvis en föreläsare som kostar. En annan positiv aspekt av att samarbeta är att man stärker marthagemenskapen. Och förstås är det alltid utvecklande att samarbeta och man får nya impulser och insikter. 

Om man inte har planer på att arrangera ett större evenemang – kan man ändå ansöka om understöd för program inom den egna föreningen? 
– Javisst! Man kan ansöka om understöd för att utveckla den egna föreningen. Ett sätt för att locka medlemmar kan vara att just satsa på och använda bidrag till att utveckla verksamheten inom föreningen eller kretsen. Med andra ord, genom att ansöka om understöd för att utveckla den egna verksamheten, kan man i längden också locka flera medlemmar. 

Är det svårt att fylla i ansökan? 
– Att rent konkret fylla i ansökan på webben är inte svårt, även om det såklart kan kräva lite tid och tålamod. Men det som man särskilt bör lägga tid på är själva idén, vad man vill använda bidraget till. Det lönar sig att verkligen diskutera igenom planen och involvera de som ska vara med. Man får väldigt gärna ta kontakt med mig när man gör upp sin plan, jag diskuterar gärna olika möjligheter och idéer. En ansökan utan plan förkastas, därför är det viktigt med en välgjord plan. 
 


Kontakta gärna Petra Högnäs om du har frågor om föreningsstödet. petra (at) martha.fi, 044 280 6609

 

01.02.2018 kl. 09:07

Rådgivningsorganisationer lanserar kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018

Fyra finländska rådgivningsorganisationer lanserar i dag kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018 som utmanar alla finländare att lära ut viktiga vardagsfärdigheter till ungdomar. Målet med kampanjen är att sammanlagt 10 000 unga i åldern 16–29 ska få nya kunskaper i vardagshantering under kampanjperioden 15.1–31.10.2018.

Genom kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018 vill organisationerna bjuda in människor att dela kunskap och lära ungdomar de färdigheter som en ung person behöver för en smidig vardag. Det kan handla om matlagning, städning, att sy i en knapp eller att byta en lampa. Fler tips på vardagssysslor hittar man på webbsidan jojagkan.fi.

Kampanjen kommer att synliggöra det vardagliga hushållsarbete som ska utföras varje dag. Genom kampanjen vill organisationerna höja uppskattningen för hemarbete och hantverk.

Det finns flera sätt att delta i den tvåspråkiga kampanjen:

  • Via nätet: www.jojagkan.fi/www.pystyn.fi
  • Per e-post: jojagkan@martat.fi/pystyn@martat.fi
  • Med ett sms: 050 339 0494
  • Via en kupong i tidskriften Martha/Martat

Mera information ger:

Hanna Viita, projektkoordinator, 050 339 0494 eller hanna.viita (at) martat.fi

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare, 050 408 9179 eller elisabeth.eriksson (at) martha.fi

Kampanjen #pystyn2018 #jojagkan2018 är en del av projektet Uppdrag Z som finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet genomförs som ett samarbete mellan Finlands svenska Marthaförbund rf, Marttaliitto ry, Taito ry och ProAgria Etelä-Suomi ry.

 

15.01.2018 kl. 15:02

Reashopping – billigt och bra?

Vad är bra att tänka på innan man skyndar sig ut på stan eller nätet för att jaga efter de bästa erbjudandena? Vad lönar det sig att se upp för, och vilka möjligheter finns att återlämna en produkt?

Din inställning påverkar dina köp
Att ta en titt på vinterrean hör till för många. Du intalar dig själv att du bara fönstershoppar eller scrollar och söker inspiration. Men att gå i butiker ”bara för att” kräver självdisciplin. Då du utsätts för marknadsföring finns det alltid en risk att ett habegär vaknar, speciellt om affären lockar med nedsatta priser. Men hur mycket sparar du egentligen om du handlar något som inte var planerat eller som du inte behöver? Fråga dig själv om du går i butiker för att hitta någonting, eller för att hitta det du söker?

Är det faktiskt billigt?
Köp inte bara för att det är billigt. Genom marknadsföring försöker företagen få oss övertygade om att vi behöver en produkt och priset är ett sätt för företagen att marknadsföra och sälja sina produkter. Det är vanligt att använda sig av erbjudanden som till exempel "ta tre betala för två". Om du är ute efter en BH, men slutligen går ut ur butiken med tre stycken, har du ändå konsumerat mera än du från första början planerat. 

Rea i nätbutiker
Att handla på nätet är ett lätt och tidseffektivt sätt att handla, och priserna är ofta lägre än i de fysiska butikerna. Det finns ändå några saker som kan vara bra att se upp för.

  • Företaget meddelar att det finns endast ett exemplar kvar av produkten du tittar på. Instinktivt tänker du att om produkten nästan är slutsåld måste den vara bra, då alla andra också vill ha den. Efter att du gjort din betalning står det fortfarande att det finns en vara kvar. På det här sättet kan företaget försnabba konsumentens köpbeslut. 
  • ”Om du gillar det här, gillar du antagligen också det här!” Baserat på vilka produkter du sökt i nätbutiken, kan företaget med hjälp av algoritmer ge förslag på andra liknande produkter som kunde intressera dig. Meningen med denna typ av marknadsföring är att få dig att känna att företaget hjälper dig att orientera i nätbutiken och hitta de produkter du tycker om, men i verkligheten vill företaget få ditt habegär att vakna, och därmed få dig att köpa mera.
  • Rabattkoder. Du har fått en rabattkod på -10 % till en nätbutik. Vad roligt tänker du, men då du läser närmare vad som krävs för att få rabatten, inser du att rabatten gäller endast om du köper för totalt 100 euro på nätbutiken. Inget fel med det, men om rabattkoden gör att du handlar mera eller bara för att få ta del av rabatten, har företaget lyckats med sin marknadsföring, och din plånbok är 90 euro tunnare.

Att häva ett köp

  • Minns att produkten inte kan bytas eller returneras om inte företaget meddelat att det är möjligt. Fråga alltid vid kassan om du har rätt att byta eller returnera. Produkter som är realiserade saknar ofta returrätt, men det brukar vara möjligt att byta antingen till en annan produkt eller till ett presentkort.
  • Om företaget inte tillämpar bytes- eller returrätt, och du är osäker på ditt köp, kan du föreslå att ni ingår ett avtal om öppet köp, det vill säga att ni ingår avtal om att du får returnera produkten inom en viss tid. Minns att vid dessa situationer få villkoren tydligt skrivna på kvittot.
  • Produkter som köps genom hemförsäljning eller distansförsäljning (exempelvis telefonförsäljning och nätbutik) har du alltid 14 dagar på dig att återlämna om du ångrar dig. Detta gäller också om det pågår realisation. Det kan ändå finnas begränsningar för ångerrätten, exempelvis om produkten är måttbeställd och skräddarsydd. Kolla alltid avtalsvillkoren innan du fattar ett köpbeslut!
  • Om produkten är felaktig måste företaget gå med på att du returnerar produkten.


Källor
Konkurrens- och konsumentverket: Att häva ett köp. Tillgänglig på:
https://www.kkv.fi/sv/information-och-anvisningar/kop-forsaljning-och-avtal/att-hava-ett-kop/
Konkurrens- och konsumentverket: Försäljningspris på realiserade produkter. Tillgänglig på: https://www.kkv.fi/sv/information-och-anvisningar/marknadsforing-och-kundrelationer/realisation-och-erbjudanden/

 

11.01.2018 kl. 12:51

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt