Nu firar vi en hållbar jul

07.12.2017 kl. 12:40
De av flesta oss ser fram emot julen med glädje och förväntan. Vi drömmer om att vara långlediga och umgås i glatt sällskap med mat och dryck i fokus. Men hur väl stämmer denna glansbild överens med hur verkligheten ser ut?

Enligt reklamen ska man konsumera stora mängder under julen, matbordet ska digna av läckerheter och alla ska vara friska, glada och njuta av varandras sällskap. Men vår tid och energi samt våra pengar kanske inte räcker till, och besvikelsen kan bli stor när vi märker att våra förhoppningar inte slår in.

Många har den perfekta hemmafrun från 50-talet som förebild under julen. Julbordet ska digna av hemgjorda läckerheter som tar dagar i anspråk att tillreda och kräver en stor arbetsinsats. Det ska vara putsat in i minsta vrå, och vi ska ha nya gardinuppsättningar, girlanger, ljusserier och så vidare, dessutom ska det sista ännu fixas på jobbet innan julledigheten.

Allt detta skulle vara lättare att leva upp till under de ljusa sommarmånaderna, när vi är piggare och ofta har mer kraft och energi, men julen infaller under den mörkaste av alla årstider, då många är tröttare än vanligt och behöver mera vila än under andra årstider.

Redaktionens bästa jultips blir därför: Fokusera hellre på det som är väsentligt för dig, utgående från dina krafter och de möjligheter som du har, och strunta i att försöka leva upp till andras förväntningar. I checklistan här nedan kan du läsa om vad du bör fundera igenom innan du börjar planera för ett mera hållbart julfirande. En riktigt god och grön jul önskar vi dig! 

Text: Anita Storm

MARTHAGUIDEN TILL EN GRÖNARE JUL

  • Gilla läget – gästerna kommer inte för att inspektera ditt finputsade kök eller hem, utan för att träffa dig.
  • Tänk igenom menyn: Hur många blir vi, hur mycket mat per person behövs det och vad kan vi göra av resterna (goda tips finns till exempel på Marthaförbundets hemsida)? Tillred mat som räcker till de gäster som har anmält att de kommer, inte för ett helt kompani, och fundera på hur du senare kan använda resterna i andra maträtter.
  •  Ge presenter som uppmuntrar till gemensamma stunder och upplevelser, delad glädje är dubbel glädje. Brädspel, frågesporter eller att besöka utflyktsmål tillsammans, till exempel naturstigar eller museer där man kan utbyta erfarenheter, gör att alla känner sig delaktiga på något sätt, eftersom alla har ett uppdrag.
  •  Julen handlar om att dela och ge, men det behöver inte vara ekonomiskt betungade presenter, det kan vara upplevelser eller tjänster av olika slag. Vi har olika saker som vi är bra på. Någon är bra på att använda motorsåg, medan andra är hejare på att tvätta fönster, se mottagarens behov och ge bekräftelse genom att ge. Fundera på vad ni kunde göra tillsammans: teater, vandring med kaffekokning i naturen eller kanske ni kan börja motionera tillsammans, simma, gå stavgång? Gör ett trevligt presentkort där du på ett bra sätt meddelar vad du står till förfogande med.
  •  Paketering av julklappar: Hitta ett sätt att minska på julpapperet – måste allt vara inslaget?
  •  Julklappsanalys: Hur ska gåvan sorteras när den tas ur bruk? Fundera ett steg längre och på hurudant avfall produkten kommer att ge upphov till samt hur lång livstid produkten har. Välj en hållbarare produkt. Hur mycket emballage, förpackningsmaterial med mera omsluter produkten? Ur miljöhänseende är en träleksak att föredra framom en plastleksak.
  • Ska ni resa bort? Ta tåget om det finns förbindelser.

JULMATEN:

  • Satsa på lokala produkter gjorda med kärlek och omtanke, det är ingen skillnad om det är dina egenhändigt producerade eller någon lokal förenings eller företagares.
  • Köp lokala hemgjorda lådor och delikatesser till ditt julbord om inte du själv har tid att stå vid spisen.
  • Koka korngrynsgröt i stället för risgrynsgröt. 
  • Välj inhemska fiskar framom utländska. Gäddan är en fin julfisk, liksom även laken, ät strömming och strömmingsinläggningar.
  • Skinkan: Välj inhemsk skinka, gråsaltad, och se till att det inte finns nitriter i köttet. Fundera på skinkans storlek och vad du ska göra av en hel skinka. Köp alternativ till skinkan om du redan från början vet att den inte går åt.
  • Tänk på hur långt matvarorna har transporterats för att nå just ditt julbord – anta utmaningen att minska antalet transporter.

JULGRANEN:

  • Välj en vanlig finländsk gran framom en plastgran av PVC eller en importerad ädelgran, och köp den helst utan emballage, det är bättre för miljön.

LJUSEN:

  • Vi konsumerar stora mängder ljus under julen, de flesta är tillverkade av paraffin, det vill säga en restprodukt som uppkommer vid produktion av olja och bensin – vilket gör att vi bidrar till växthuseffekten när vi bränner dem. Välj därför miljömärkta ljus och se till att ljusen är tillverkade av stearin gjort på animaliska och vegetabiliska fetter, vilka är biologiskt nedbrytbara. Vid förbränning av ljus uppkommer små partiklar som vi andas in, glöm därför inte att vädra under julhelgen. Tänk även på att återvinna ljuskopparna från värmeljusen, kontrollera med ditt avfallsbolag var de vill att man lämnar metallkopparna.