Livet efter #köpfrinovember

01.12.2017 kl. 07:00
Hur gick #köpfrinovember? Blev du översköljd av reklam? Fick du kämpa med ditt habegär eller tycker du att mängden reklam gick till överdrift och skapade en motsatt effekt, att du inte ville köpa något alls?

Vi är alla individer och har ett personligt förhållningssätt till pengar och konsumtion. Det finns de som upplever att Köpfri november var lätt som en plätt, och de som upplevt månaden som en kamp mot begär.

Oberoende av utgångspunkt är det bra att fundera på hurdana konsumenter vi är. Att reflektera över vår konsumtion gör det lättare att identifiera mönster, men också att bryta dem.

Tanken med Köpfri november är inte att vi skall minska eller sluta konsumera för en månad, för att sedan fortsätta i samma takt som tidigare. Fundera i stället på varför du konsumerar och hur din konsumtion påverkar dig och din omgivning, hur kan du minska på din konsumtion på långt sikt? Ställ dig följande sex frågor nästa gång habegäret slår till. 


1. Behov eller begär?

Fråga dig själv om ditt habegär grundar sig på ett behov eller just ett begär. Håller du i den nyaste modellen av smarttelefonen för att du faktiskt behöver den, eller för att du känner att det skulle vara roligt med en ny telefon? Om du behöver en ny telefon för att den gamla telefonen gått sönder kanske en billigare eller äldre modell kan tillfredsställa dina behov? Var kritisk mot dina habegär, utmana dem och tvinga dig att argumentera mot dem.

2. Kvalitet?

Kommer vinterskorna du ser på i nätaffären att lämpa sig för den nordiska vintern med snö och slask? Tror du att de kommer att hålla dina fötter varma och torra längre än halva vintersäsongen? Granska material och fundera på användningsändamål. Då du känner till olika material, har ett klart användningsändamål och vårdar skorna, är det också större sannolikhet att de håller och vi behöver inte genast köpa nya.

3. Vem stöder jag med mitt köp?

Efterfrågan föder utbud: ju mer vi köper, desto mera produceras. Man kan se köpbeslutet som en röst som vi lägger på företaget som producerar varan, då vi stimulerar efterfrågan och produktionen. Var hamnar de 20 euro som vi betalar för fuskläderrocken på den Kinesiska webbaffären? Hurdan typ av arbetskraft stöder vi? Hurdana är arbetsförhållandena? Då vi stöder inhemska producenter stimulerar vi de inhemska företagens efterfrågan, skapar arbetsplatser och vet att företaget måste följa den finska lagstiftningen.

4. Har jag redan något motsvarande?

Många har en svag punkt som sätter igång habegäret. Det kan vara skor, elektronik eller idrottsutrustning. Du har kanske blivit ett proffs på att argumentera för att du behöver ett tredje par joggingskor? Försök se objektivt på situationen: Har du något liknande från tidigare?

5. Kan jag låna?

Festligheter för ofta med sig den stora frågan: vad ska jag ha på mig. Vi vill känna oss fina, och löser problemet genom att handla en ny klänning. Då detta upprepas inför varje fest hänger det slutligen en rad med klänningar i garderoben som väntar på att bli använda. Vi gör av med pengar, men fyller också våra förvaringsutrymmen med plagg som inte används. Lösningen på att spara både pengar, naturresurser och förvaringsutrymme är att låna. Vi behöver nödvändigtvis inte äga allt vi använder, speciellt då det kommer till saker som vi använder sällan.

6. Är det lättjan som styr?

Att handla på loppis kanske känns lockande, men i slutändan kanske vi ändå tar den lätta vägen och klickar in på nätaffären för att söka en ny vinterhacka. Utbudet är tydligt kategoriserat och det är enkelt att hitta vad man söker. Att handla på loppis är raka motsatsen. Man vet aldrig vad man hittar, utbudet kan variera från dag till dag, och det finns ingen garanti på att du under första rundan hittar något som faller dig i smaken och dessutom är i din storlek. Att fynda på loppis kräver ofta mera tid och engagemang, men kan i längden vara belönande: möjligheterna att skapa en personlig stil är oändliga. Kanske du också uppskattar rocken mera om det krävt lite engagemang att hitta den?