Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

23.10
Familjekompet – kurshelhet i Helsingfors Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
24.10
Naturens örtapotek– våra vanligaste läkeväxter Lär dig om naturens läkande krafter och vad du kan ta tillvara ur naturens vilda skafferi.
30.10
Familjekompet – kurshelhet i Helsingfors Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
30.10
Familjekompet – kurshelhet i Kronoby Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
30.10
Kvinna & ekonomi Det är dags att vi börjar prata öppnare om pengar. Varför ska vi spara? Hur ska vi förbereda oss för livets ekonomiska utmaningar?
01.11
Naturens örtapotek – våra vanligaste läkeväxter
06.11
Hela familjen i köket ”Vad blir det för mat?” Den frågan är löst! Välkommen på en inspirerande matlagningskurs tillsammans med ditt barn (över 4 år).
06.11
Familjekompet – kurshelhet i Kronoby Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
07.11
Kallrörd tvål
08.11
Kvinnor i fredsarbete ”Om vi vill ha hållbar fred i världen måste kvinnorna involveras i fredsarbetet.”

 

Senaste nytt

Inspirerande material för eftisar

Projektet Tack för matens eftismaterial finns nu att beställa.

I materialet för eftisar ingår en meny och recept med näringsrika och varierande mellanmål med fokus på grönsaker frukt och bär i säsong. Menyn ger barnen en stor valmöjlighet som kan bidra till att de vågar testa nya smaker och livsmedel. I materialpaketet ingår även ett häfte med sinnesövningar utgående från saperemetoden, som inspirerar barnen att smaka på nya livsmedel. Övningarna kan knytas samman med mellanmålet och därmed skapa en bra helhet.

Eftismaterialet kostar 10 euro + postkostnader. Mappen med material innehåller: 

  • Sex veckors mellanmålsmeny
  • Recepthäfte, A4, 20 sidor
  • Övningar för smakskola enligt saperemetoden, A5, 20 sidor
  • Mysteriepåse

Frågor om materialet kan riktas till Sofia Grynngärds, projektledare Tack för maten!, sofia@martha.fi. För beställningar, kontakta Marika Danielsson, marika@martha.fi eller tfn 010 279 7250 (må–to kl. 9–12).

Nedan kan du bläddra i några sidor av recepthäftet som ingår i materialet. 

Powered by
Publish for Free
21.02.2017 kl. 15:25

Nominera kandidater till årets utmärkelser

Från och med i år kan man inom ramen för utmärkelsen Årets marthagärning nominera kandidater inom tre kategorier. Kategorierna för år 2017 är Årets Lucina, Årets samhällsinsats och Årets eldsjäl. Utmärkelserna utdelas för första gången under kvällsfesten vid Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad den 6 maj 2017.

Hederstiteln Årets Lucina ska gå till någon som är förtroendevald och som under det gångna året modigt har lett sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang för föreningens utveckling.

Titeln Årets samhällsinsats ges för en nytänkande, kreativ insats för en bättre värld, en vardag i taget. En insats som ger prov på Marthas samhällsengagemang.

Utmärkelsen Årets eldsjäl tilldelas en martha som under flera år har arbetat för föreningens bästa. Som har gjort en eller flera insatser för att utveckla föreningen och som genom sitt aktiva deltagande har varit ett hjärta i föreningen.

Utmärkelserna ska gå till en sådan händelse eller en sådan insats som företrädesvis under det gångna året 2016 kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för, samt det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör. Utmärkelserna ges till en marthaförening, krets eller en enskild medlem. Titeln Årets eldsjäl kan ges för insatser som hänför sig till flera år.

Utmärkelserna ska inspirera andra. De ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. De kan vara insatser som visar hur Martha arbetar för en bättre värld, som främjar utvecklandet av martharörelsen och som är en inspiration för oss alla.


Nomineringstiden infaller under perioden 20.2–15.3.2017. Sänd in era förslag på insatser som gjorts av föreningar eller enskilda medlemmar till verksamhetsledare Frida Nylund, frida.nylund@martha.fi eller Marthaförbundet, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors, så att förslagen är oss tillhanda senast 15.3.2017. Enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till alla kategorier. Kom ihåg att ange inom vilken kategori ni nominerar! Frida svarar också på frågor om utmärkelserna.


På bilden: Åbomarthor tog hem titeln årets marthagärning på vårmötet i Lovisa 2016. 

16.02.2017 kl. 13:28

Mia-Maja Wägar ny ekonomirådgivare på Marthaförbundet

Ekonomirådgivningen är en efterfrågad tjänst på Marthaförbundet. Nu förstärker vi vårt rådgivarteam med en ny ekonomirådgivare.

Efter en gallringsprocess i flera omgångar föll valet på Mia-Maja Wägar, 26. Hon är ekonomie magister från Svenska handelshögskolan i Helsingfors och har tidigare arbetat som kundrådgivare på bank samt som projektkoordinator på mediebyrån Mediaplanet.

– Det ska bli mycket spännande att arbeta som ekonomirådgivare på Marthaförbundet. I dag har förbundet en viktig roll i att stödja en hållbar vardag och jag har alltid intresserat mig för vardagsekonomi. Jag sökte ett arbete där jag mera kan jobba med dem som behöver extra stöd i vardagen, inte enbart med dem som redan har det bra. Det är med stor entusiasm och ödmjukhet jag tar mig an uppgiften, säger Wägar.

Vad är ekonomirådgivarens uppgift?

– Att dela kunskap om vardagsekonomi och skapa en atmosfär där det är lätt att prata pengar. Och framför allt att dela kunskap om ekonomi på ett objektivt sätt, Marthaförbundet är en av få aktörer i Svenskfinland som gör det.

Vad är din mission?

– Vi måste börja våga prata högt om pengar och göra klart för oss vad pengar innebär för oss själva, för våra relationer, i arbetssammanhang. Speciellt bland unga pratar man inte pengar, men också äldre generationer lever med tanken att det är fult att prata pengar.

Varför är det så viktigt att prata pengar?

– Hela vårt samhälle är uppbyggt på pengar, alla måste använda pengar, vara i kontakt med dem och förstå dem.

Mia-Maja Wägar bor i Helsingfors. Hon är gift, har ett barn och har genom maken också anknytning till Vasa. Hon tillträder tjänsten som ekonomirådgivare den 1 april.

16.02.2017 kl. 10:15

Inspiration i matvardagen – en kväll för hela familjen

Välkommen på en härligt inspirerande matafton för hela familjen i Karleby!

Vi pratar om mat för och med barn samt bjuder på en föreläsning med den svenska matkreatören Johanna Westman. Kvällen arrangeras inom ramen för Marthaförbundets projekt Tack för maten! i samarbete med Ungmartha och Karlebynejdens Marthadistrikt.

Tid: Torsdag 23.2 kl. 18–20
Plats: Hollihaan koulu, Beckbruksvägen 4, Karleby
 
Projektledaren Sofia Grynngärds och projektkoordinatorn Ann-Louise Ahrenberg delar med sig av praktiska tips för matvardagen och resultat från projektet Tack för maten!. Projektet har sedan 2013 arbetat med att utveckla måltiden och bespisningen på privata svenskspråkiga daghem och eftisar i Svenskfinland. Efter presentationen gästföreläser den prisbelönta kokboksförfattaren och matkreatören Johanna Westman om hur man skapar lust och glädje kring matlagning för barn och unga. Kvällen avslutas med ett kvällsmål. Under föreläsningen kan barnen pyssla tillsammans med Ungmartha. 
 
Anmälningar senast 21.2.2017 till Sofia Grynngärds, sofia.grynngards@martha.fi eller tfn 050 517 2958. 

 

Foto: Ulrika Pousette

15.02.2017 kl. 12:24

Nytt nummer av Martha ute nu

Nu finns ett nytt, fullmatat nummer av Martha att läsa.

Vi tar med dig på en historiemättad vandring genom förra marthaseklet. Guider är frilansjournalisten Agneta Sjöblom som har skrivit om marthornas samhällsnyttiga gärningar under hundra år i Västra Nyland, arkiveringsproffset Helena Kajander som har hjälpt till att styra upp Helsingforsmarthornas omfattande arkiv samt historiebevandrade Kyrkslättsmarthan Sheila Liljeberg-Elgert som blickar tillbaka på gamla tider. Dessutom tar vi pulsen på forskardoktorn Henrika Franck, bekantar oss med fredsivraren Helena Ranta och låter hela familjen upptäckta sina kocktalanger. Givande läsning!

13.02.2017 kl. 08:03

Camilla och Camilla förbundets viceordförande

Vid centralstyrelsens konstituerande möte valdes Camilla Komonen och Camilla Hautala till förbundets viceordförande

Vid sitt konstituerande möte valde Marthaförbundets centralstyrelse Camilla Komonen från Helsingfors svenska Marthaförening rf till första vice ordförande  och Camilla Hautala från Åbolands svenska Marthadistrikt rf till andra viceordförande för Marthaförbundet. Tillsammans med förbundsordförande Andrea Hasselblatt och hela centralstyrelsen kommer de att aktiva leda utvecklingen av Marthaförbundet. 

             

Andrea Hasselblatt   Camilla Komonen   Camilla Hautala
04.02.2017 kl. 14:03

Nytt på Marthaförbundet: Familjekompet

Familjekompet (kompet = kost, miljö, pengar) stärker småbarnsfamiljers kunskap och färdigheter samt främjer deras välmående i vardagen genom kurser, föreläsningar och fortbildning som berör kost och näring, hållbar livsstil och hemmets ekonomi.

Verksamheten är praktisk till sin karaktär och utgår från barnfamiljernas vardag och är riksomfattande i hela Svenskfinland. Målgruppen är barnfamiljer med baby i familjen (0–16 mån). Varje träff bygger på varandra och deltagarna i gruppen blir en stödgrupp för varandra.

Läs mera om verksamheten här och ta kontakt om ni är intresserade av föreläsningar och kurser!

Med stöd av STEA

12.01.2017 kl. 14:45

Fortbildning för eftisledare

Kom med på fortbildning med Tack för maten! och Sydkustens landskapsförbund.

Inspirerande mellanmål och mat med alla sinnen är temat för fortbildningen för eftsiledare som arrangeras i februari i Vasa (7.2), Jakobstad (8.2), Helsingfors (14.2) och Åbo (15.2). Deltagarna får konkreta verktyg för hur man kan använda sinnesövningar i eftermiddagsverksamheten.

Fortbildningen är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och projektet Tack för maten.

12.01.2017 kl. 09:19

Materiallära

Vad består plaggen vi har på oss egentligen av, och hur framställs textilierna? Ekologirådgivare Anita Storm reder ut begreppen. 

 



Vad är skillnaden mellan kromgarvning och naturgarvning, vilken textil orsakar mest miljöproblem, vad är lyocell och hur mycket kemikalier kräver produktionen av en t-skjorta i bomull. 

 

 

 



 

Silke

Sidentyg består av vävda silkestrådar. Silkestrådarna härstammar från den skyddande kokong som silkeslarven, den blivande silkesfjärilen, väver in sig i under tiden den förpuppas.
En vanlig silkessort är mullbärssilke. Kokongerna odlas i mullbärsträd och larverna äter mullbärsbladen. Efter ungefär en månad förångas kokongerna så att limmet som håller ihop fibrerna smälter och silkestrådarna kan tas till vara. I samband med detta dör larverna. Trådarna tvättas och spinns sedan till garn. En tråd kan vara upp till en kilometer lång! Silkesproduktionen sker främst i Japan, Kina, Thailand, Sydkorea och Brasilien

Visste du att!

  • Siden värmer när det är kallt och kyler när det är varmt!
  • Silkestråd sägs vara starkare än en lika tjock ståltråd.
  • Silke kan absorbera upp till en tredjedel av sin vikt.
  • Silke är ett av det lättaste naturfiber som finns.
  • Silke är så töjbart att det kan sträckas ut upp till 20–25 procent av sin ursprungliga längd utan att gå av.
  • För att kontrollera att sidenet är äkta kan man göra ett så kallat bränn- prov. Om tyget skrumpnar ihop till en liten plastboll är det inte äkta, om det däremot blir till aska är det äkta. 

Obs! Ta reda på om sidenplagget kräver kemtvätt. Det lönar sig att välja ett plagg som klarar av handtvätt eller fintvätt. 


Ull

Ullproduktion finns i över hundra länder, men främst i Kina, Australien och Nya Zeeland. Miljöpåverkan är olika stor beroende på i vilket land ullen producerats. Ofta innehåller ullen parasiter som tas bort genom att ullen doppas i bekämpningsmedel, som i värsta fall stannar i materialet/plagget tills det når din gardrob. Främst är det arbetarna inom produktionen som är utsatta för kemikalierna.

Samtidigt för ullproduktionen gott med sig: att låta får beta skapar öppna landskap –en förutsättning för många insekt- och fågelarter.

Ullen kan återanvändas och återvinnas. Då rivs eller klipps det uttjänta ulltyget sönder, och spinns på nytt. Fibrerna blir kortare och kvaliteten sämre än originalet, men den energimängd som krävs för att producera återvunnen ull jämfört med nya ullfibrer är ungefär hälften av den ursprungliga. 

Visste du att!

  • Ull är ett förnybart, naturligt och ett av våra mest hållbara material.
  • Ullens kvalitet och vad ullen används till beror på fårets ras, varifrån fåret härstammar och när det klipptes.
  • Ull med längre och tunnare fibrer känns behaglig och len mot huden.
  • Att ha ull närmast kroppen rekommenderas, fukten leds bort och du hålls varm och torr.
  • Ull är värmereglerande och kan på vintern ha en värmeisolerande effekt. Ett tunnare ullplagg kan också användas sommartid. 

Bomull

Den vanligaste textilfibern är bomull. Närmare hälften av värl- dens textilproduktion använder bomull.

Bomullen kommer från bomullsplantan, som odlas på stora plantager. Odlingen sker i torra områden och kräver mellan 7–30 000 liter vatten per kilogram bomullstyg. Det här påver- kar tillgången av färskvatten för lokalbefolkningen. Plantan är också utsatt för insekter och växtsjukdomar, vilket hart lett till att cirka 20 procent av alla gifter som används inom jordbruket används inom just bomullsodlingen. Endast cirka två procent av all odlad bomull är ekologisk.

När bomullen väl har skördats krävs ytterligare kemikalier för att producera fibrer samt för att väva, bleka, färga och eventuellt trycka mönster på tyget. När plagget fraktas längre krävs behandling med kemikalier för att det inte ska mögla under transporten.

Bomullen tar lätt upp fukt och kan tvättas varmt, men skrynklas lätt. 

Obs! Produktionen av en t-skjorta i bomull kräver 3 kilogram kemikalier. Motsvarande siffra för ett par jeans är 2,4 kilogram! Köp återvunna eller miljömärkta bomullsplagg! 


Linne

Linfibern kommer från stjälken på linet och tyget kallas för linne. Det är ett slitstarkt tyg, men kan upplevas som styvt. Traditionellt har det använt till dukar och sängkläder.

Lin kan odlas i regniga och svala klimat. Till skillnad från bomull klarar sig linet bättre utan bekämpningsmedel tack vare en viss motståndskraft mot bland annat sjukdomar. Det krävs heller inte mycket gödning och därför är miljöpåverkan vid odlingen låg. Lin produceras allra mest i Kina, Vitryssland, Ryssland, Ukraina, Frankrike, Lettland och Belgien.

Linnetyget har en glänsande och hållbar fiber med bra väts- keuppsugningsförmåga. Linne används som inredningsmateri- al och passar också till sommarkläder då det har bra värme- ledningsförmåga och upplevs som svalt.

Obehandlat hundraprocentigt linnetyg skrynklar sig. Det finns två alternativ – acceptera skrynkligt tyg eller välj linne i kom- bination med en annan fiber.

Linne är ett miljövänligt val, satsa gärna på miljömärkt linne. 


Viskos

Viskos är en regeneratfiber, tillverkad av cellulosamassa, oftast trämassa från gran. Det krävs en kemisk process för att omvandla cellulosan till en textilfiber. I den kemiska proces- sen används bland annat lösningsmedel som svavelsyra och koldisulfid. Koldisulfid är mycket giftigt och kan bland annat ge fosterskador. Om reningen av vatten från fabriken är bristfällig kommer lösningsmedlen ut i miljön och ställer till med problem.

Viskos är ofta klorblekt två gånger, först bleks pappersmassan och sedan den färdiga viskosfibern. Även när tyget vävs krävs mycket kemikalier och vatten.

Lyocell är ett mer miljövänligt alternativ till traditionell viskos, då kemikalierna återvinns i tillverkningsprocessen och tillverkningen kräver mindre energi. Lyocell benämns ofta tencel, vilket egentligen är ett varumärke. Lyocell är bättre än viskos och tencel är den bästa lyocellen. 

Obs! En tröja i viskos kräver 5,5 kilogram kemikalier vid tillverkning och mycket energi! 


Polyester

Polyester och bomull står för 80 procent av all textilkonsumtion och dessa material orsakar också mest miljöproblem. Polyester används i allt från träningskläder till klänningskreationer till möbeltyger. Det är också mycket vanligt att polyester och bomull används i blandade textilmaterial. Polyester tillverkas av olja som inte är förnybar och fibern bryts inte ner på naturlig väg i naturen.

Miljöpåverkan kan minskas om polyestern är tillverkad av återvunnet material. Materialet kan återvinnas från PET-flaskor och spillmaterial från textil- och plastproduktion. Energianvändningen kan minskas med uppåt 70 procent vid produktion av återvunnet material. Dock har det visat sig att polyester och andra plastbaserade textilier som polyamid och akryl leder till utsläpp av mikroplaster i hav och vattendrag, oavsett om materialet är återvunnet eller inte. Utsläppen är större för fleecematerial än andra plastbaserade textilier. Hur detta påverkar miljön vet man ännu inte. 

Obs! Det går åt tre gånger så mycket energi vid produktion av fibrer av polyester som vid produktion av bomull. 

Vid varje tvätt av polyester avges mikroplaster. Reningsverken klarar inte av att rensa ut dem, så de slutar sin resa i naturen. Särskilt fleeceplagg släpper ifrån sig mikropartiklar vid tvätt. 


Polyamid

Polyamid, eller Nylon som ett känt företag som producerar polyamid heter, utvinns ur plast. För omvandlingen från fibrer till tyg krävs stora mängder kemikalier. Materialet är starkt och elastiskt, upptar inte fukt, blir inte skrynkligt och torkar snabbt. Materialet används som förstärkare i kombination med svagare fibrer, exempelvis ull. Vid tvätt av polyamid lossnar mikroplaster som slutar sin resa i naturen och påverkar den marina miljön. 


LÄDEr

Konstläder är gjort av olja. Basen är ofta vinyl som ger ifrån sig ämnen som fltalater. Konstläder är inte lika hållbart som äkta läder och skinn. När man jämför syntet och äkta läder bör man ta hela livscykeln i beaktande. Vid produktion av skinn tas i många fall hela djuret till vara och betande djur har en positiv effekt på landskap och artmångfald.

För att göra skinn och läder hållbart och mjukt ska det garvas. Kromgarvning är den vanligaste garvningsmetoden i dag. Den påverkar både användare och miljö, och särskilt arbetaren om hen inte har bra skyddsutrustning.

Vid naturgarvning eller vegetabilisk garvning används biolo- giskt nedbrytbara vegetabiliska garvämnen istället för tung- metaller. Dessa finns i till exempel ekbark. Naturgarvning är en metod som används vid många svenska garverier. Dock är den inte helt utan negativa miljöeffekter, men med god avloppshantering är den ändå ett betydligt miljövänligare alternativ än kromgarvning. 

Obs! Är lädret äkta eller syntet. Vilken garvningsmetod har använts, kromgarvning eller naturgarvning? 

11.01.2017 kl. 15:20

Marthaförbundet rekryterar en ekonomirådgivare

Finlands svenska Marthaförbund arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vi delar kunskap kring frågor som berör vardagen ur ett hushålls-, ekonomi- och ekologiperspektiv genom kurs- och föreläsningsverksamhet, ett aktivt föreningsliv och olika informationskanaler.

Marthaförbundet söker nu en ekonomirådgivare

Vi letar efter dig som har en lämplig utbildning och sakkunskap i frågor om ekonomi och konsumtion med vardagen i fokus. I dina arbetsuppgifter ingår att självständigt bevaka och bereda ärenden som gäller ekonomifrågor samt att på ett lättillgängligt sätt svara på frågor om och dela kunskap kring vardagsekonomi och konsumtion (både individuellt och i grupp). Pedagogisk utbildning/erfarenhet samt erfarenhet av projektadministration ses som en fördel.

Du har lätt för att ta till dig ny forskning och kan uttrycka dig i tal och skrift. Du är van vid att arbeta i team och har ett brinnande intresse för att dela kunskap kring ekonomi. Du håller gärna i trådarna för kampanjer som stöder vårt uppdrag och har erfarenhet av att arbeta med olika grupper. Vi erbjuder dig en kreativ arbetsplats med Svenskfinland som arbetsfält. I arbetet ingår i viss mån kvälls- och veckoslutsarbete. Arbetet inleds 1.3.2017 eller enligt överenskommelse.

Vill du veta mera? Verksamhetsledare Frida Nylund (frida.nylund@martha.fi, tfn 040 715 1579) svarar på ytterligare frågor 11.1 kl. 10–13 och 17.1 kl. 12–15. Din ansökan med löneanspråk vill vi ha senast 23.1.2017 per epost till frida.nylund@martha.fi.

Läs mera om vår verksamhet här. 

08.01.2017 kl. 09:00

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt