Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

23.10
Familjekompet – kurshelhet i Helsingfors Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
24.10
Naturens örtapotek– våra vanligaste läkeväxter Lär dig om naturens läkande krafter och vad du kan ta tillvara ur naturens vilda skafferi.
30.10
Familjekompet – kurshelhet i Helsingfors Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
30.10
Familjekompet – kurshelhet i Kronoby Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
30.10
Kvinna & ekonomi Det är dags att vi börjar prata öppnare om pengar. Varför ska vi spara? Hur ska vi förbereda oss för livets ekonomiska utmaningar?
01.11
Naturens örtapotek – våra vanligaste läkeväxter
06.11
Hela familjen i köket ”Vad blir det för mat?” Den frågan är löst! Välkommen på en inspirerande matlagningskurs tillsammans med ditt barn (över 4 år).
06.11
Familjekompet – kurshelhet i Kronoby Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
07.11
Kallrörd tvål
08.11
Kvinnor i fredsarbete ”Om vi vill ha hållbar fred i världen måste kvinnorna involveras i fredsarbetet.”

 

Senaste nytt

Det handlar om respekt

Hur svårt kan det vara? Den frågan ställer jag mig flera gånger om dagen numera.

En fråga som enligt mig alltid innerst inne handlar om respekt. Respekt för medmänniskan, för maten och för den livssituation som en person befinner sig i. Respekt för olikheter, för olika val i vardagen och för det som jag inte känner till tillräckligt väl.

Näthatet, nättroll och de anonyma elaka kommentarerna diskuteras i dag, och det är bra. Att gömma sig bakom falska profiler med målet att sprida osakligheter är inte okej, inte någonsin. Men jag funderar också på hur lätt vi nu för tiden överreagerar på respons och, om vi själva råkar ha en dålig dag, låter mottagaren få veta det. Hur svårt kan det vara att andas en gång till och tänka på saker ur ett bredare perspektiv innan man slänger ur sig otrevliga och elaka kommentarer på nätet? Att i stället tänka till och ge konstruktiv respons som förhoppningsvis också bemöts av ett konstruktivt svar – av respekt för andra.

Kommunalvalet står inför dörren och det är många kloka, engagerade människor som ställer upp i valet för att de tror på demokrati, rättvisa och en bättre värld. Vi marthor kommer att möta dem, er alla, med respekt. Jag hoppas att marthorna ställer frågor till kandidaterna gällande respekt för maten och respekt för skolmåltiden. Nya rekommendationer har utkommit och inledningsvis säger de att ”satsa på skolbespisningen i kommunen är att säkerställa välfärden och arbeta förutseende och det kan senare ge besparingar”. 

Bästa martha, ställ gärna följande tre frågor till dina kandidater: Vad prioriterar du i upphandlingen av skolmaten, hur kan du bidra till att stödja och öka trivseln i måltidsmiljön och på vilket sätt kan du stödja yrkesstoltheten bland bespisningspersonalen? Med respekt för kandidaten, maten, producenten och skolmåltiden. För hur svårt kan det vara 
att följa givna rekommendationer för skolbespisningen? 

Frida Nylund, verksamhetsledare

03.04.2017 kl. 08:20

Hållbart liv

Jag närmar mig mitten. Det finns dagar då det ger mig angst.

Dagar då jag känner att jag redan står med ena foten vid kanten och att jag slarvat med tiden. Slarvat med tiden för att jag trodde att den var evig och därför har jag tramsat, velat och ofokuserat halkat runt från bananskal till bananskal oförsvarbart många år av min stund på jorden.

Jag fattade inte heller som ung att vardagen är en så stor del av det vi så högtidligt kallar livet. När to do-listan gjordes upp när man var 20+ räknade man inte med att det skulle gå år åt att bädda, gå med tomflaskor, leta sockor och handla. Man förstod inte heller att en skilsmässa lätt kan sno fem år och en sjukdom sju. Att arbetslöshet sätter livet on hold och att ansvar för gamla föräldrar kan pågå i ett decennium. Under de här tiderna, som ofta dessutom avlöser varandra, blir det sällan några kryss framför Taj Mahal och simma med delfiner.

Fungerande vardag

Vid 40 ville jag fortfarande delfinsimma och jag höll hårt i listan. Där fanns då många kryss och några tomma rutor. Jag var en rastlös travhäst som med ångande näsborrar ännu ville mycket och mer. Fäktning, finska och familjeterapi var ännu möjligt. Jag frustade och försökte. Men nu vid snart mitten har jag faktiskt slutat att ånga, och jag använder Tippex oftare än bläck. Med blyerts ändrar jag i marginalen ”simma med delfiner” till ”söndagsbastu” och ”Mount Everest” till ”15 kilometer längd”. Det låter onekligen lite medelålderstrist, men det är motsatsen. Det är svindlande. Det är svindlande för att man först nu fattar att inget är för alltid. Att man nu förstår att en funge­rande vardag är större än Faraos pyramider. Att kaffe med en bästis är godare än Bollinger med en bekant.

Jag spionerar på mina vänner. Kollar hur de förhåller sig till läsglasögon och halvvägs. På Facebook ser jag en uppdatering om en god vän som hämtats från en alptopp med helikopter. Ledband, korsband och återhämtningens band är brutalt avklippta mitt i sportlovet. Vännen är en atlet som kruxat av både triathlon och maraton på sin lista. Hans garage ser ut som en sportbutik och han närmar sig mitten på samma sätt som många andra av mina manliga vänner: att utmana sina gränser. Några av mina kvinnliga vänner har sprungit ett maraton, men ingen har ett garage som ser ut som Intersports lager. De flesta av mina väninnor i min ålder möter hösten med hållbarhet. De har inte så stora ambitioner med att gå ner 20 kilo eller cykla genom Sahara, men de vill gärna hållas som de är nu. Hålla vikten, hålla orken, hålla hälsan. Skulle vara kul med midja, men inte till priset av ett ledband. 

Rustad för motgång

Fysisk hållbarhet är också mitt mål. Fem barn har slitit på kroppen och den har varit deras all inclusive-hotell under många år, men ska nu småningom bli min igen. Men hur är det med den psykiska hållbarheten? Hur håller man kondisen i själen? Jag spionerar igen och tycker mig se att typer som hittar en balans mellan omsorg om sig själva och omsorg om andra mår bra. De som bara funderar på kost, träning och mindfulness blir tomma och trista och de som bara finns till för andra luktar vidbränt. Meningsfullhet och tacksamhet är världens bästa anti-age och humor gör en bättre rustad för motgång. 

Martha är för mig hållbarhet. Föregångare när det gäller mat och hushåll. Förebilder i miljöfrågor. Men kvinnors hälsa är framför allt nära relationer. Har vi nära kontakter med familj och vänner mår vi bra. Får vi kärlek är det toppen. Förstår vi oss själva får vi ofta frid. Hållbara relationer är definitivt hållbar livsstil.  

Text: Maria Sundblom Lindberg

03.04.2017 kl. 08:17

Kocken som vägrar stanna halvvägs

Malin Båtmästar är kock, bloggare, tvillingsyster. Hon är ambitiös, envis, skilsmässobarn. Hon är också den unga kvinnan som vägrar förminska sig själv ens då motgångarna slår till som hårdast.

Malin Båtmästar mäter 156 centimeter i strumplästen och det är ingen bra längd i restaurangbranschen.

Eller åtminstone var det kroppen som började knarra något år efter att den unga Malin Båtmästar ägnat stora delen av fritiden utanför studierna till att slita i både restaurangkök och på nattöppna barer.

Drygt sex år senare slår hon sig ner vid en kedjekafeterias bord i Helsingfors. 

Besöket i huvudstaden hör till ovanligheterna och orsaken är det hon benämner sin baby, som väntar hemma i Vasa. Butiken.

– Jag jämför den med en tvååring. Man kan lämna den i några nätter, men inte mer än så. Den behöver min omvårdnad hela tiden och det är så det är.

Andra försöket

Det är bara någon månad sedan hon fyllde 28 år, men butiken är redan hennes and­ra egna företag. Den första satsningen gjorde hon som 22-åring, då hon öppnade ett kom­bi­nerat bagerikafé i Malax. Motivationen till att starta eget kom ur krassa reali­teter.

– Efter att jag utbildat mig till kock och restonom insåg jag att det jobb jag vill göra inte finns. Jag hade alltid tänkt att jag skulle vara anställd, inte företagare. Men de jobb som stod till buds var inte de jag ville jobba med.

Under ett mellanår stekte hon plättar vid ett eftis, medan hon mediterade över framtiden. Funderingarna utkristalliserades i det bagerikafé som hon, tillsammans med tvillingsystern Alexandra, slutligen startade upp i en tom lokal.

– Till slut hade vi två anställda och jag levde en stund med en världsbild där jag tänkte att jag inte kan mer än så. Men det var slitsamt. Min syster och jag bråkade mycket och företaget började allt mer kännas som ett fängelse. Det var ett extremt hårt jobb, ohållbart hårt, men då du kommer från restaurangbranschen har du en förvrängd bild av hur arbetslivet ser ut. Tempot är högt, arbetsmoralen likaså. Så här höll jag på i tre år innan jag insåg att jag var så sjuk att det inte längre går.

Glutenproblemet

Det var inte bara den mentala belastningen. Det var också den glutenintolerans, som nära på tog kål på henne då hon var liten, som verkade göra sig påmind igen.

– Jag diagnostiserades som keliakiker som ettåring, efter att ha varit väldigt sjuk av den dåtida vällingen. Men då jag började dagis blev jag friskförklarad, och det sades att den glutenfria kost jag levt på hade botat mig. Jag vet inte egentligen vad jag har för diagnos, men jag vet att jag i dag mår bättre av att äta glutenfritt.

Allting tydde i alla fall då, för dryga tre år sedan, på att Malin Båtmästar skulle må bäst av att lämna sitt levebröd – bagerikaféet – och sluta baka helt.

– Det var ett oerhört svårt beslut att lägga ner bageriet. Men hjärnan hade redan länge varit redo att sluta och slutligen var också kroppen slut.

Men hon är, säger hon, inte en som ger upp. Då beslutet att lägga ner företaget var gjort så växlade hon helt enkelt om.

– Jag satte i gång med att ändra på mina recept så att de blev naturligt glutenfria. Numera gör jag allting glutenfritt, men jag vill trots det inte bli sorterad in i ett hälsofack. Jag står för matvisioner, inte för någon hälsokostlinje.

Receptuppdateringen var inte det enda den unga kvinnan tog sig an. Hon hade på egen hand redan gett ut en receptbok, byggt upp och startat en matblogg och nu ägnade hon kvällarna åt att på egen hand bygga upp en helt egen nät­­butik. Ur den föddes sedan den fysiska butiken i Vasa, där Malin sedan två år tillbaka själv betjänar kunderna.

– Själva butiken är väldigt svenskinspirerad. Men den är jag och det vill jag inte dölja. Ganska tidigt insåg jag ju att man numera måste bjuda på sig själv. Jag vill inte bara vara den anonyma kocken. Jag vill vara personen Malin Båtmästar, med egen kunskap och egna tankar.

Van att kämpa

Det finns en sund dos kaxighet hos henne. Målet har ställts högt och ditåt tar hon sig målmedvetet fram, också då det kommer bakslag. Att hon vägrar ge upp tror hon beror på några centrala skeenden i livet. Dels är hon den andra tvillingen, babyn som vägde 1,5 kilo då hon föddes, som tidigt tog strid för att alls kunna finnas till. Dels kämpade hon bara ett år gammal mot sjukdomen som tog hårt på en liten kropp. Och dels är hon ett skilsmässobarn. Fyra år efter att flickorna fått en dia­gnos och korrekt diet beslöt mamma och pappa nämligen sig för att gå skilda vägar.

– Fakturan för skilsmässan, där barnen blev spelbrickor, kom då jag var ton­åring. Då blev jag djupt deprimerad. Det var en utmaning att vara tonåring, hantera skilsmässans alla problem, reda ut relationer till syskonen och dessutom ha kärleks­trubbel. Det var den hittills mörkaste perioden i mitt liv, men det finns ett fint citat som beskriver det här tillståndet: ”När det är mörkt så tror man att man blir begravd, men det är då man blir planterad.”

Hon själv ser att det var just där den Malin Båtmästar som hon är i dag började växa fram.

– Jag hittade vägen uppåt, jag hittade min självkänsla. I dag har jag lärt mig att inte bry mig om vad andra tycker att jag ska göra för jag känner så starkt att jag vet vad jag vill göra, och jag kämpar mig framåt för att nå dit.

Räds inte misstag

Ambitionerna och arbetsmoralen är det inget fel på. Hon har i stort sett jobbat sedan hon var sjutton, en stor del av åren som egenföretagare. Utöver en rad mindre projekt skapar och förverkligar hon numera också receptvideor för två stora kommersiella aktörer inom livsmedelsbranschen.

– Jag fick rådet att inte skryta om det för journalister. Men det är ju inga små företag. Butiken är min kärna, men runt det bygger jag synergin som ska leda mig dit jag vill.

I dag mår hon bra, fast det är hårt jobb mest hela tiden. Och har hon lärt sig någonting så är det att alltid våga.

– Om jag visste hur man gör hemsidor? Nej, inte alls. Men jag prövar mig fram. Jag har lekt med datorer sedan jag var liten och tyckte det var fantastiskt att jag kunde sitta på mitt flickrum och via datorn bygga ett imperium. Det som finns på nätet har jag själv skapat från början till slut. Grafik, alla bilder, text, videor. Kan jag inte, så lär jag mig.

För det räcker inte med att sikta högt om man vill framåt. Man måste också spräcka de egna glasväggarna, gång på gång.

– Du är alltid dålig i början, men då du märker att du hela tiden överkommer hindren växer du. Vid nästa utmaning höjs ribban för vad man klarar och det gäller att aldrig ta saker för hårt. Man får misslyckas och pröva på nytt. Alla mina recept är till exempel inte alltid bra, men då testar jag mig fram tills de är det.

Ger glädje

Hon hymlar inte med att karriärresan, som hon fortfarande befinner sig i, har varit och fortfarande är kämpig.

– Jag vet fortfarande inte om det blir någonting av allting, men jag vägrar ge upp. Min dröm är att bygga ett eget studio­kök där jag får skapar min egen mat och mina 
egna recept. Jag lägger ingen prestige på att visa hur duktig jag är, utan jag vill hjälpa människor och hitta på grejer som alla har glädje av.

I dagsläget har hennes blogg drygt  7 000 läsare per månad, vilket inte är fy skam. Nu väntar hon med spänning på hur det går för den nya boken, som för första gången ges ut på ett riktigt förlag, och dessutom kommer ut på både svenska och finska.

– Maten är mitt liv. Jag har aldrig hunnit göra allt det som andra i min ålder har gjort. Men jag hoppas min chans att på riktigt försörja mig på det jag är bäst på en dag kommer. Då kanske jag ska unna mig lite ledigt och resa. Och sedan kanske min sambo och jag kan gifta oss, bygga det där huset och skaffa barn. Just nu är ingenting av det ekonomiskt realistiskt, men jag hoppas att den dagen kommer. Gärna ganska snart. 

Text: Jeanette Björkqvist

03.04.2017 kl. 08:16

Prata pengar!

Under veckan uppmärksammas Global Money Week. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar ger några handfasta tips för hur du kan få en bättre kontroll över din privatekonomi. Det viktigaste är att våga prata om pengar.

Reflektera över din konsumtion
Hur använder du pengar? Känns det som om pengarna knappt räcker till i slutet av månaden? Samla kvitton på uppköp under en månad och gå sedan igenom dem för att se vilka produkter och vilken service som utgör den största kostnaden för dig. Finns det någonting som slukar onödigt mycket pengar som du kunde minska på? Då du vet vad du använder dina pengar till, är det också lättare att göra upp en realistisk månadsbudget.

Prata pengar med din partner
I ett fungerande parförhållande är det viktigt att man delar samma syn på framtiden – och då är en gemensam syn på pengar också viktig. Många par grälar på grund av olika uppfattningar om penninganvändningen. Undvik detta genom att diskutera öppet hur ni ser på sparande och konsumtion. Hur kan ni tillsammans bli bättre på att spara? Har ni något gemensamt sparmål ni vill nå, till exempel en utlandsresa eller en bostad?

Prata pengar med dina barn
Vår uppfattning om pengar formas i tidig ålder. Barn tar efter sina föräldrar på många områden i vardagen, bland annat gällande förhållningssättet till pengar. Stöd ditt barn i att skapa en positiv association till pengar och sparande genom att öppet diskutera ämnet i familjen. Du kan hjälpa barnet att förstå värdet av pengar genom att ge en lite månadspeng, samtidigt som du förklarar att man måste spara för att kunna köpa det man vill ha.

Prata pengar på din arbetsplats
Lön är någonting som finländarna mycket ogärna diskuterar öppet. Man anser det vara är oartigt att fråga vad någon annan förtjänar. Ändå går många omkring och funderar på om kollegerna förtjänar mera än man själv. För att lättare löneförhandla måste vi bli bättre på att jämföra löner och arbetsuppgifter med kollegorna.

Gör upp en realistisk sparplan
Sparandet är viktigt för att trygga framtiden. En tumregel är att spara 10 procent av månadsinkomsten, men i slutändan är det alltid var och en som själv avgör vad som är realistiskt. Slutligen spelar det inte någon roll hur mycket du sparar, det viktigaste är att du sparar. För att lyckas med sparandet är det också viktigt att ha ett sparmål, det kan vara en bostad, utlandsresa, att öka förmögenheten eller pensionen. Målet gör det lättare för dig att hålla dig till din sparplan. 


Läs mer om Global Money Week. Global Money Week årterkommer årligen, initierad av Child & Youth Finance International (CYFI). Lokala evenemang lyfter frågor och arrangerar aktiviteter som skall inspiera barn och unga att lära sig om pengar, sparande, jobb och företagande. I Finland uppmärksammas kampanjen av nätverket Mun talous och genom kampanjen Puhu Rahasta (#puhurahasta). 



Mia-Maja Wägar tillträder tjänsten som ekonomirådgivare på Marthaförbundet 3.4.2017. 

29.03.2017 kl. 16:11

Webbsida till föreningen eller kretsen?

Önskar ni en egen webbsida? Läs vidare och hör av er!

En förening eller krets kan beställa en egen webbsida av förbundet. På sidan kan ni ange kontaktuppgifter och kort information om verksamheten, men även info om aktuella evenemang, bilder eller längre texter.

Beställ sidan genom att sammanfatta grunduppgifterna och mejla informatör Karin Lindroos, karin@martha.fi. Vi återkommer inom högst en vecka med en länk till er webbsida och instruktioner för hur ni uppdaterar den.

På bilden skärmdump av Karleby Marthaförenings webbsida. 

22.03.2017 kl. 13:51

Finlands svenska Marthaförbund efterlyser medvetna beslutsfattare

Inför kommunalvalet i april vill vi lyfta några frågor som vi ser som viktiga för vårt samhälle i dag. Därför frågar vi: Är du den marthakandidat som vill och vågar skapa en bättre kommun, en skolmåltid i taget?

”Att satsa på skolbespisningen i kommunen är att säkerställa välfärden och arbeta förutseende och det kan senare ge inbesparingar.” Så säger statens näringsdelegation i de nya rekommendationerna för skolbespisningen (Vi äter och lär tillsammans, 2017). Finland är ett modelland för skolbespisningen, och de nya rekommendationerna lyfter flera martha-aspekter kring måltiden. Bästa kommunalvalskandidat, vi frågar dig som eventuell blivande förtroendevald om du tänker prioritera följande angående skolbespisningen:

 

Upphandlingen

Upphandlingen skall beakta livsmedlens näringsmässiga kvalitet. Enligt statsrådets principbeslut skall livsmedelsupphandlingen därtill beakta livsmedelssäkerheten, men även en hållbar utveckling, etiska produktionsmetoder och djurens välbefinnande och bemötande. Andelen närmat och ekologisk mat skall ökas i offentliga måltiden.

Upphandlingarna styrs ofta av kommunens strategier och riktlinjer och möjliggör en profilering av kommunen som en närmatskommun, det vill säga en kommun som prioriterar råvaror i säsong och stödjer matkulturen.

Är du en kommunalvalskandidat som prioriterar skolmåltiden, en upphandling i taget?

 

Skolmåltiden i praktiken

Måltidsmiljön, tidpunkten för måltiden (rekommendation ca kl. 11–12) och trivseln i matsalen påverkar inställningen till skolmåltiden. En ändamålsenlig skolmatsal är tillräckligt stor, trivsam och ger skoleleverna och personalen en stressfri måltid.

Den dagliga matupplevelsen i skolan är en viktig del av den pedagogiska helheten. Måltidsmiljön skall vara trivsam, tillräcklig tid skall reserveras för måltiden och i skolan finns ett matråd (eller en motsvarande grupp) som utvecklar skolbespisningen.

Är du en kommunalvalskandidat som prioriterar skolmåltiden, en gemensam måltid i taget?

 

Stärk yrkesstoltheten

Statens näringsdelegations rekommendationer för skolbespisningen har som mål att alla äter och lär tillsammans. Skollunchen täcker ca en tredjedel av det dagliga energibehovet och därför ser vi det som viktigt att den är god, näringsmässigt balanserad och att skolmåltiden ger både elever och personal en stressfri, välbehövlig paus under arbetsdagen.

Finland är det första landet i världen som år 1948 införde en lag om gratis skolbespisning för skoleleverna. Eleverna bidrog med att både odla och tillvarata råvaror till skolköken. Maten tillreddes kostnadseffektivt med beaktande av säsong. Kommunerna har en möjlighet att fortsättningsvis prioritera, stärka och stödja bespisningspersonalens yrkesstolthet genom att möjliggöra för personalen att själv planera och tillreda maten så att den a) är god, b) är näringsmässigt balanserad och c) förorsakar så lite matsvinn som möjligt (rester kan användas i måltiden följande dag).

Är du en kommunalvalskandidat som prioriterar skolköket, en handling i taget?

Kommunerna har nu en chans att profilera maten och måltiden i sin egen verksamhet.

Marthaförbundet frågar: Är du den marthakandidat som vill och vågar skapa en bättre kommun, en skolmåltid i taget?

21.03.2017 kl. 14:42

Konst som får is att smälta

Tanja Lönnroth, eller Tanja Is som hennes konstnärsnamn lyder, skapar i textil, målar och tecknar. Hennes färgstarka broderade korsstygnstavla med sloganen ”En bättre värld, en vardag i taget” drar ögonen till sig.

Vem är du? 
– Ja-a ... ibland undrar jag också det. Jag är 32 år och bosatt i Ekenäs med min sambo, son, varghybrid till hund, katt och två dvärghönor, varav Hjördis, skägghönan, är litet av en kändis i trakten. 

Vad gör du?
– Jag är utbildad bildkonstnär, copywriter och har nyligen börjat med studier i guld­smide. Jag har dock arbetat med allt tänkbart sedan gymnasiet, bland annat har jag skrivit och illustrerat barnböcker under namnet Tanja Lönnroth. Under mitt officiella namn Tanja Is har jag gett ut serier i olika tidskrifter, och till och med en bok. Jag undervisar och arrange­rar gärna verkstäder för barn och vuxna, senaste en verkstad med ”annorlunda brodering” i Tölö gymnasium i november. 
– De senaste åren har mitt tema varit döden, mystik och ritualer och jag ställer regelbundet ut i Finland och utomlands. I fjol hade jag fyra utställningar utomlands, i Italien och Polen. Jag har även fått öknamnet Dödskonstnären
– Utöver att måla skapar jag mycket i textil under samma tema, broderierna har blivit väldigt populära och jag gillar den omväxling som tekniken ger mig. När jag målar gör jag det stort, medan broderierna oftast görs i mindre skala och är petigare. 
– Och så ansvarar jag för kuratering och galleriverksamhet i Karis på Fotocentrum Raseborgs gallerier Zebra och Kobra. Jag har även ansvar för galleriverksamheten i Helsingfors på Awake Collective som nyligen öppnats. 

Hur kom du på idén och vad inspirerade dig till motivet i korsstygnstavlan?
– Tavlan var kul att planera. Jag utgick ifrån vad Marthaförbundet står för, nyckelorden, samtidigt som jag ville hålla den lekfull och finurlig, med lite Pippistuk. Tyget är återanvänt, eftersom hållbarhet är viktigt för Marthaförbundet, och för mig.
– Om temavalet i min konst kan jag ännu berätta att döden, mystiken och ritualerna alltid har fascinerat mig, och jag upplever att de hjälper mig förstå omvärlden bättre. I ritualer och myter och mystik finns en hel visdom undangömd. Som konstnär och människa är jag extremt nyfiken på vilka vi är, varifrån vi kommer och varför vi är som vi är. Jag vill förstå min omvärld och framför allt mig själv, och genom min konst bearbetar jag allt. Samtidigt är många teman så tabubelagda i västvärlden att de är extra lockande. Jag har alltid dragits till det som är förbjudet.
– Till min stora glädje har broderi och korsstygn ökat i popularitet, och hela textilkonsten har också fått ett uppsving. Jag blir extra glad när jag ser att folk designar egna mönster och bryter mot vedertagna regler. På sociala medier, såsom Instagram och Pinterest, ser man många broderianarkister. Jag brukar också försöka att aktivt ladda upp mina broderier på Instagram (@tjonzi) och på min hemsida (tanjais.ratata.fi).

Har du någon speciell relation till just korsstygn?
– Jag minns att jag gjorde korsstygn redan i lågstadiet, men att broderierna sedan glömdes bort och andra hobbyer tog över. För cirka två år sedan tog jag upp broderi igen. Jag tror att jag fann handfärgade Mouline­silkesgarn som var så vackra att jag måste köpa dem. De första broderierna blev hemska, det krävdes ett antal innan jag hittade tekniken – i dag är jag som besatt av dem. Varifrån inspirationen kommer vet jag inte. Ibland drömmer jag om sådant som jag sedan överför i min konst. Det är som modeikonen Iris Apfel sade: “Man stiger på en insekt och så inspireras man av det.” Det är och förblir ett mysterium.
– I mina broderier finns det alltid en stark kontrast, liksom i mina tavlor: färgerna och tekniken versus motivet. Motivet kan vara tufft, medan tekniken och färgvärlden är glad och mjuk.

Vad annat har du på gång just nu?
– För tillfället arbetar jag på nya verk till utställningar, kuraterar utställningar för andra, planerar verkstäder, studerar guldsmide och drömmer om en solsemester. 


Brodera en tavla med Marthabudskap

Brodera en härlig korsstygns­tavla med det aktuella Marthabudskapet ”En bättre värld, en vardag i taget”. Den färdiga tavlan går lätt att rama in och hänga på väggen, storleken är 29  x 20 centimeter. 

  • För att få spännande skuggningar lönar det sig att experimentera med handfärgade Mouline silkesgarn. I verket har man för händerna använt tre olika handfärgade garner i rosa och blå nyanser. 
  • Även de svartmärkta stygnen är gjorda i en nyanserad tråd (grå-svart) för att få en mer levande yta. 
  •  För att du lätt ska kunna följa mönstret har vi “prickat” mönstret där du byter färg från till exempel ljusrosa till en mörkare ton, se rödbetorna.
  • Skjortan och strumpbyxan är gjorda i vitt och blått garn, i mönstret är de vita delarna i svart och grönt.

Ladda ner mönstret här

20.03.2017 kl. 16:17

Marthor – vi vill veta vad ni gör!

Registrera er frivilliginsats.
I den strategi som godkändes vid förbundets höstmöte lyfter vi fram frivilligarbetet inom organisationen. Det är massor som görs med frivilliga krafter inom Marthaförbundet, och det är en verksamhetsform som vi ytterligare vill synliggöra och stödja.

Synliggör er insats!
Fyll i information om er frivilliginsats i den här blanketten, så lyfter vi i varje medlemsbrev inspirerande insatser. Insatsen kan vara utförd av enskilda marthor, kretsar, föreningar eller distrikt. Tips på vad ni kan göra finns i våra inspirationsmodeller.
15.03.2017 kl. 11:50

Sy en fruktpåse

De engångspåsar vi använder när vi köper frukt och grönt är ett miljöproblem inom EU. Miljarder plastpåsar slutar som skräp i naturen varje år och stör djurlivet samt sprider gifter. Beslut har fattats om att fasa ut engångsplatspåsarna inom EU:s medlemsländer.
Har du möjlighet att sy egna fruktpåsar kan du minska din miljöpåverkan. Påsarna går att använda om och om igen, och kan också tvättas. Tänk på att välja tunna och lätta men hållbara tyger, så att påsen inte ger extra vikt till dina fruktinköp. 

Instruktionerna hittar du i vår tipsbank. 
07.03.2017 kl. 11:16

Sluta mata avfallskärlen

15 smartha tips för att minska mängden hushållsavfall.

På onsdag den första mars inleds fastan och då kör också kampanjen Ekofastan i gång. I år är temat återanvändning och vad vi kan görar för att minska på konsumtion och avfall. Dela dina bästa tips på hur gamla saker får nytt liv i sociala medier. Tagga dina tips med #ekofasta. Nedan delar vi våra bästa tips för att undvika att mata avfallskärlen i onödan. 


 

  • Undvik små plastpåsar för frukt och grönsaker i matbutiken, sy en egen i stället för att använda om och om igen. Eller handla via Reko-ringen för att undvika onödigt förpackningsmaterial.
  • Baka eget bröd och gör mat från grunden för att undvika engångsförpackningar och onödiga plastpåsar.
  • Ta med en kaffekopp till jobbets kafeteria i stället för att använda en engångsmugg.
  • Ta alltid hand om matrester! Ät upp, frys ner, packa lunchlåda.
  • Kompostera om möjligt.
  • Ändra fakturor till e-fakturor och lägg upp en ”ingen reklam tack”-lapp på dörren för att minska mängden material att mata pappersinsamlingen med.
  • Förläng livstiden på disktrasan genom att tvätta den i diskmaskin eller tvättmaskin med jämna mellanrum.
  • Undvik engångsservetter och våtservetter – tygservetter och kökshanddukar är ett lika bra alternativ.
  • Kom överens om en tjänstepool bland med vänner och familj. Någon kan reparera dragkedjor, en annan fixa cykeln i vårskick, en tredje se över trilskande teknik. Tjänster och gentjänster!
  • Köp laddningsbara batterier.
  • Släng inte fullt fungerande plagg och prylar även om du tröttnat på dem! Skänk eller sälj via facebookloppisar. Eller anordna en byteskväll med vänner, dagis, familj, skolklass.
  • Ekofasta! Utmana dig själv och avstå från något under en viss period. Du kan till exempel tömma skafferiet genom att inte handla mat på några dagar och se hur långt du kommer med det som finns i kombination med lite kreativitet i köket.
  • Testa på menskoppen. Billigare i längden än bindor och tamponger, mindre mängd avfall och samma kopp kan användas i många år.
  • Genom att göra själv kan man undvika avfall i form av förpackningsmaterial. Exempelvis kosmetiska produkter, såsom oljor, skrubbar, masker och salvor, kan du röra och koka ihop själv och förpacka i glasburkar som kan återanvändas.
  • Städa med skafferiingredienser såsom ättika, salt, citron och sockerbit för att undvika förpackningsmaterial och onödiga kemikalier.

 

Illustration: Taika Mannila

02.03.2017 kl. 11:34

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt