Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

23.10
Familjekompet – kurshelhet i Helsingfors Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
24.10
Naturens örtapotek– våra vanligaste läkeväxter Lär dig om naturens läkande krafter och vad du kan ta tillvara ur naturens vilda skafferi.
30.10
Familjekompet – kurshelhet i Helsingfors Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
30.10
Familjekompet – kurshelhet i Kronoby Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
30.10
Kvinna & ekonomi Det är dags att vi börjar prata öppnare om pengar. Varför ska vi spara? Hur ska vi förbereda oss för livets ekonomiska utmaningar?
01.11
Naturens örtapotek – våra vanligaste läkeväxter
06.11
Hela familjen i köket ”Vad blir det för mat?” Den frågan är löst! Välkommen på en inspirerande matlagningskurs tillsammans med ditt barn (över 4 år).
06.11
Familjekompet – kurshelhet i Kronoby Har du koll på familjens ekonomi? Hur gör man snabblagad och näringsrik vardagsmat som alla gillar? Vad är hemlagad babymat? Detta och mycket mer pratar vi om på en praktisk kurs med fokus på kost, miljö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.
07.11
Kallrörd tvål
08.11
Kvinnor i fredsarbete ”Om vi vill ha hållbar fred i världen måste kvinnorna involveras i fredsarbetet.”

 

Senaste nytt

En rörelse i tiden

Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad blev en otrolig upplevelse, en helhet som i alla detaljer förstärkte den gemenskap och det engagemang som Martha står för.

Under dagarna lyftes också de kontinuerliga tvecklingsbehov en rörelse i tiden ständigt står inför för att leva upp till målsättningen att vara en organisation i tiden. Jag vill här passa på att tacka arrangörerna och alla som medverkade i vårmötet – tack!

För cirka 1,5 år sedan återupptog centralstyrelsen sitt arbete med att utveckla organisationen såväl när det gäller verksamhetsformer och beslutsfattande som struktur. Fokus på strategiarbetet var fjolårets agenda, men vi har också diskuterat vad som krävs av en organisation i dag och i framtiden. Och kraven är många. Tack vare vår nya strategi är det fler som i dag tydligare kan säga vilket Marthaförbundets uppdrag är: att dela kunskap för en bättre värld, en vardag i taget. Men många upplever fortfarande att strukturen är mera invecklad än enkel, mera otydlig än tydlig. Förväntningarna förändras, samhällsstrukturen med den och de digitala lösningarna skapar nya möjligheter. Min fråga blir därför: Kan man göra som man alltid har gjort, men ändå göra det på ett nytt sätt? I höst kommer utvecklingen av vår organisation att dryftas med alla distrikts­styrelser och vid höstmötet 25.11.2017 ska olika utvecklingsmöjlig­heter presenteras.

En sak blev väldigt tydlig under vårmötet. Tron på en bättre värld, en vardag i taget, är stark inom vår organisation. Det gäller också för vårt jämställdhetsarbete och tog sig uttryck i att centralstyrelsens förslag till uttalande om lika lön oavsett kön enhälligt antogs vid vårmötet. Det sporrar mig, och hela centralstyrelsen, att arbeta vidare för en smidigare organisation. Men just nu vill jag uppmana alla att i sommar njuta av vardagen, gemensamma stunder, många gemensamma måltider, sol och värme.

Från oss alla, till er alla – ha en skön sommar! 

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

P.S. Bekanta dig gärna med förbundets årsrapport 2016 och uttalandet om lika lön oavsett kön här.

23.05.2017 kl. 08:11

Hållbart hjärta

”Vi älskar varandra. Vi gör faktiskt det, men vi längtar inte, vi attraheras inte… Det är liksom inte dåligt, men dött.”

Hon sitter i mitt kök och av mandelcroissanterna finns bara smulor kvar. Hon är lite vild i håret och tittar hela tiden på mig som om jag skulle veta svaret. Skulle jag ha svaret skulle jag ju inte sitta här! Då skulle jag vara översteprofessor vid Yale eller leda världens bästa och största relationsklinik, men självklart letar också jag efter den hemliga formeln till en hållbar och häftig relation. I själva verket har jag experimenterat halva mitt liv med att hitta den exakta kemiska balansen mellan pålitlighet och passion.

Men det är väl inte omöjligt? tänker du som har det bra. Och du har rätt. Inte omöjligt, men svårt. Svårt rent biologiskt, eftersom mycket forskning visar på att det är verkligt knepigt att hålla brasan sprakande i 50 år. Särskilt om man slutar att lägga in nya vedklabbar. Om vi börjar med den eviga elden, så var ju evigheten inte heller särskilt lång för bara 100 år sedan. Äktenskapen räckte kanske längre än i dag, men döden skilde oss åt åtminstone 20 år tidigare. Man var också gift av andra skäl än att bli sedd, bekräftad och åtrådd. Man var gift för att få barn, bli försörjd, för att pappa hade önskat och valt, för att få ett gratis hembiträde … kanske, kanske var man också kär, men det var mer som en överraskande bonus. 

Erotisk explosion

Den romantiska kärleken inom äktenskapet är trots allt ett rätt så sent påfund. Nu för tiden behöver inte kvinnor försörjning, och fast många herrar önskar hembiträde, har tjejer numera möjlighet att tacka nej. Pappa får inte heller välja och singelliv är ingen skam. Kvar är bara den romantiska kärleken och den är sällan kvar särskilt länge, eftersom ett överraskande antal annars rätt smarta människor tror att det ska gå av sig själv. Att träden ska fällas, huggas, klyvas och sättas i brasan av några magiska yttre makter. När man sedan börjar frysa springer man inte ens ut efter ny ved, utan värmer sig kanske hos grannen eller tar alla täcken och vägrar dela. Mycket märkligt.

Vissa påstår att det är jämställdheten som är orsaken till problemen i sängkammaren. Så är det säkert. Män som diskar, hämtar barn och sköter åldrande föräldrar somnar säkert snabbare än de som vilar framför tv:n hela kvällen. Men ur ett tjejperspektiv är delandet av disken en erotisk explosion jämfört med vad stereotypa könsroller gör för samlivet. Visst är det härligt med skogshuggarmän i åtsittande arbetsbyxor och tallbarr på skjortan, men det är bara sexigt om det dunkar ett varmt och empatiskt hjärta under bröstfickan. 

Däremot är barnen ett problem. Förstås inte barnen i sig, men hur vi förhåller oss till dem. Förr fanns det ett private space runt föräldrarna och deras relation var i centrum. I dag är barnen inte bara i centrum, utan de är också med överallt. Eller vi är med dem överallt. Vi står i dragiga hallar och hejar klockan 7 på lördagsmorgnar i stället för att ligga kvar i värmen och försöka hitta tillbaka till varandra. Jag snackar inte om fifty shades of grey-intimitet, utan om vanlig hederlig hudkontakt och small talk. Och så småningom är man bara föräldrakolleger i familjebolaget och världsbäst på doodlar och whatsapp-grupper kring barnens aktiviteter, medan man tycker att ett gulligt eller flirtigt SMS till sin partner tar för lång tid att skriva.

På 60 sekunder

Så säger nämligen många av dem som sitter i min terapisoffa. Att de inte hittar tid för varandra. Tid hittas aldrig, tid tas, säger jag då och slänger fram min 60 sekunders lista på bordet. På den står kärlekshandlingar som tar under 60 sekunder att visa: gomorronpuss, läppstiftsmeddelanden på spegeln, morgonkaffe i sängen, gröt med sylthjärta, hejdå-kram, skicka gullig emoji under dagen, ta i när den andra går förbi, skicka roliga vitsar, minnas favoritmyslin, köpa hem en bra tidning, säga tack varje dag, ta ut soporna, säga förlåt så snabbt man bara kan, inte gå undan när någon vill kramas …

Sedan tycker jag också att man själv bär ansvar för sin egen lust och längtan, men det tar lite längre än 60 sekunder. Det är inte ens partners sak att vara så sexig att man frivilligt slutar facebooka i sängen, utan man måste själv lägga sitt surfande åt sidan för att ens kunna upptäcka hur gott den där i den slarviga pyjamasen de facto doftar. Man måste tänka och leva sinnligt för att startsträckan till kontakt inte ska kräva tjänstledighet. Man måste också ge upp tanken på sin partners telepatiska talanger och börja uttrycka vad man vill och vad man behöver för att må bra.

Har som sagt ännu inte knäckt formeln till det hållbara och härliga förhållandet, men respekt, omsorg och nyfikenhet är definitivt med i den bubblande brygden. Humor och hud kan jag personligen inte leva utan. Jag är nyfiken på ditt recept … 

Text: Maria Sundblom Lindberg

23.05.2017 kl. 08:10

Britt Lundberg:

Enligt Nordiska rådets president Britt Lundberg är jämställdhet mellan könen en av de mest centrala demokratifrågorna. Och de nordiska kvinnorna – de borde bli bättre på att ta för sig.

Det råder ingen tvekan om att kvinnan som sitter på andra sidan bordet stortrivs som årets president för Nordiska rådet.

– Varje dag då jag vaknar har det gått en dag till av det här otroliga året och jag vill göra det allra bästa möjliga av varje stund, säger åländska Britt Lundberg.

Hemma på Åland har hon inte bara varit talman för lagtinget, utan även suttit på en rad ministeruppdrag, jämställdhetsposten bland dem. Parallellt med det nordiska förtroendeuppdraget sköter hon under det här året också aktivt uppdraget som lagtingsledamot och ordförande för Centergruppen.

– Men de här jobben är så inspirerande att jag får mer krafter av att arbeta, säger hon.

Svart sida

När det gäller just jämställdhet konstaterar Lundberg att Norden som region förstås ligger i världstoppen på flera områden: kvinnors delaktighet i arbetslivet, den låga andelen döda vid barnafödande, utbildningsnivån … Men det betyder inte att allting är bra.

– På 1300-talet lagstiftades det om kvinnofrid. Hur relevant är den frågan i dag? frågar hon. Svaret är: Relevant.

– Missbruk och siffrorna för mäns våld mot kvinnor är de nordiska välfärds­staternas svarta sida. När det gäller lika lön för arbetet är det skäl att se på hur vi värderar de arbetsinsatser där man arbetar med människor och dem där man arbetar med maskiner och teknik. Här finns mycket kvar att göra.

Krävande kunskapsområde

Britt Lundberg själv anser att jämställdheten är ett krävande kunskapsområde. Därför är hon glad att Finland åtminstone inte än har hoppat på den samnordiska trenden att väga frågan ur en sektoriell vinkel, det vill säga så att man för samman alla diskriminerade grupperingar.

– Slår man ihop den här lagstiftningen, finns det en risk för att jämställd­heten hamnar i skuggan. 

För den tidigare jämställdhetsministern handlar just den frågan nämligen i slutändan om en av de mest centrala demokratifrågorna.

– Först den dagen då ingen kan tillmäta sig ett högre värde än en annan kan vi säga att vi har en fullständig demokrati. Och dit har vi nog en bit att gå, också i Norden.

Utvecklingen kräver, understryker hon, insatser av båda könen. 

– Jag tror det är viktigt att män är med om att arbeta för jämställdhet, för då får frågan mer legitimitet. Det betyder väldigt konkret att män på riktigt för fram kvinnor till centrala poster och också låter dem föra ordet.

Kvinnans ställning

Lundberg har själv fyllt 54 i april. Under hennes livstid har kvinnans ställning på många sätt förbättrats i Finland och Norden. Samtidigt hörs fortfarande likartade diskussioner som kan handla om exempelvis bristen på kvinnor i aktie­bolagens styrelser.

– Det heter att ”det finns inga kvinnor som vill”. Det är klart att det finns. Det är bara att titta på de nordiska kvinnornas utbildningsnivå. Är det så att man inte hittar de här kvinnorna behöver vi kanske skapa banker av dem som är intresserade av styrelsearbete. Vi – både män och kvinnor – behöver också föreslå dem till de här posterna.

Och är det så att kvinnorna tvekar – ja, då uppmanar Britt Lundberg samhället att stötta dem, puffa på dem och inspirera dem att ta steget.

– Kvinnor tenderar se fler hinder än män, eller så tror de att man måste vara på ett speciellt sätt för att klara av ett uppdrag. Jag har arbetat på en personalavdelning, där vi också rekryterade. Där fanns det tecken på att kvinnor är bra på att hindra sig själva.

Som exempel nämner hon en rekrytering där det krävs åtta kvalifikationer av den som skulle anställas. När rekryteringen var klar kunde ansökningar av kompetenta kvinnor, som hon själv kände till, lysa med sin frånvaro.

– Kvinnan tittar på listan och ser att hon uppfyller alla utom en punkt. Saknas den ena punkten anser hon sig inte vara kompetent. Många män läser två, tre punkter och säger ”Äh, det här klarar jag”. Det är ju rätt tänkt. Sällan uppfyller någon alla krav. Kvinnor behöver få en frimodigare inställning till sin kompetens och förstå att det man ännu inte kan så kan man lära sig via jobbet.

Tro på ditt omdöme

När en kvinna kommer så långt som till att söka, och få, jobbet avsäger sig Britt Lundberg också bestämt omgivningens frågor och goda råd.

– Alla dessa människor som undrar hur hon ska klara arbetet, barnen och ett stort hus. Vet ni, det behöver ingen annan bedöma för er. Det är viktigt att komma ihåg att en kvinna nog själv klarar av att avgöra vad hon kan.

Själv sköter hon entusiastiskt ett krävande politiskt uppdrag på Åland och ett tidskrävande förtroendeuppdrag. Kraft hittar hon i människomöten och i uppdraget.

– Jag tror att i tider då EU krackelerar och världen känns otryggare så söker man sig till familjen. Vi må vara skilda länder med lite olika lagstiftning och situation, men vi i Norden hör ändå ihop.

Praktiska hinder

Hon själv är en passionerad nordist, och även om Norden kan ses som en av världens mest integrerade regioner, finns en hel del arbete kvar att göra.

På diskussionsagendan under hennes år hänger den än så länge teoretiska diskussionen om någon form av förbundsstat med. Det gör också en kanske snäppet mindre teoretisk diskussion om ett nordiskt personsignum. För även om det nordiska samarbetet har långa anor så vet de som flyttat mellan länderna att det finns en hel del praktiska hinder i vardagen.

– Att öppna bankkonto, få bankkoder, skriva hyreskontrakt, skaffa bonuskort till butiker … Många av de gränser som finns kvar kunde raseras med ett gemensamt personsignum, men det är en utdragen diskussion för att nå dit.

Samtidigt vill hon satsa hårt på att sprida kuns­kap, och samla in kunskap, om Norden. Bland de första åtgärderna var att starta en blogg. Den verkar redan ha sänkt tröskeln för medborgarna att ta kontakt, ibland i väldigt praktiska ärenden. Det tycker hon är bra.

– Skattefrågor, vardagliga hinder, tankar om Norden … Alla kontakter hjälper mig att få en bild av hur den lagstiftning som finns fungerar för dem som berörs. 

Ger energi

Några månader in i det ett år långa uppdraget syns heller inga tecken på trötthet. Tvärtom. Hon har hittills tackat ja till betydligt mer än vad som förväntas och det gör hon dels för att maximera tiden som president, dels för att det är i arbetet hon hittar krafter.

– Jag är väldigt mån om att sköta det här med full motor och samtidigt är jag förstås väldigt mån om lagtingsuppdraget hemma. Men om man planerar väl, fungerar detta väldigt bra. Det här arbetet ger mig en oerhörd energi och den i sin tur föder sedan mer energi.

Text: Jeanette Björkqvist 
Foto: Karin Lindroos
23.05.2017 kl. 08:10

Vårmötet 2017: Engagemang smittar!

Marthaförbundets vårmöten arrangeras i samarbete med distrikten, i år var det Sydösterbottens Marthadistrikt som stod i tur att vara värd. Mötet lockade rekordmånga marthor, sammanlagt 370 marthor hade samlats i Kristinestad lördagen den 6 maj.

– Det gläder oss verkligen att så många marthor från hela Svenskfinland deltog, säger Ulla Smeds, ordförande för Sydösterbottens Marthadistrikt. Om man utgår från det lokala och de möjligheter och resurser som finns i distriktet, och gör det till ett gemensamt projekt i positiv anda, där alla kan engagera sig på ett sätt eller annat, samt bjuda på sig själva, ja, då blir det bra! Man ska göra mötet till sitt eget, på sitt eget sätt, inom de ramar som finns och med de resurser man har, helt i sann marthaanda.

Och visst är det så, engagemang och glädje smittar! Alla som deltog i vårmötet kände sig välkomna och stämningen var varm och trevlig. Man kunde även känna att detta var en gemensam satsning gjord med omsorg om deltagarna.

Det lokala eller typiska för distriktet får gärna synas i såväl programmet som arrangemangen. I Kristinestad stod de två inledande talarna för den lokala prägeln. Ulla Mangs, pensionerad lärare och teveredaktör, berättade om tomatens historia och hur viktig tomaten kom att bli för bygden, och Mikaela Björklund, universitetslektor och kommunfullmäktigeordförande i Närpes samt fyrabarnsmamma, lyfte de många roller kvinnor har, tar och får.

Låt det lokala synas!

Tomaten var viktig under mötet och serverades i olika former, bland annat som sådan i sallader, men också i välkomstdrycken och i chokladkakan som avrundade kvällsfesten. Även den härliga Närpesdialekten fick höras på scen.

Den vackra staden Kristinestad med sina låga trähus och smala gränder är en liten stad med knappt 7 000 invånare, men såväl lokalen för mötet som login för alla deltagande marthor löste sig på bästa sätt. Sydösterbottens Marthadistrikt har cirka 430 medlemmar som kommer från städerna Kristinestad och Närpes. I dessa trakter är man känd för att vara företagsam och orädd.

– Visst finns det problem att lösa längs vägen när man ska ordna en så stor tillställning, säger Ulla. Men man kan också se det som en möjlighet och göra det bästa av de utmaningar som dyker upp. Blir det omöjligt eller för svårt med något speciellt, strunta i det eller gör det enklare eller på annat sätt! Håll det på en realistisk nivå. Diskutera er fram till lösningar och inkludera den som vill vara med. Förbundets personal står ju också till tjänst, det är bara att ta kontakt med dem!

Slutligen vill Ulla framföra sitt varma tack för all den positiva feedback distriktet fått!

Text: Petra Högnäs

18.05.2017 kl. 13:30

De osynliga pengarna

Appar, avbetalningsavtal och kreditkort gör det allt enklare och snabbare att konsumera. Men till vilket pris? Ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar vägleder.

Betalningsapplikationer, avbetalningsavtal, kreditkort … Det finns oändligt många sätt att sköta betalningen av service och produkter. Butikerna annonserar med skrikande texter att du inte behöver betala förrän nästa månad. Vilken bra deal, tänker man som konsument, mera betalningstid. Det viktigaste i dagens läge är att det skall vara enkel och  gå snabbt, vi gör allt för att maximera vår tidsanvändning. Men hur påverkar det här vår konsumtion?

Missförstå mig inte, jag motsätter mig inte digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Det är fantastiskt att man tack vare de olika betalningsapplikationerna kan dela på taxi-notan med vännerna eller slipper släpa på slantar. Tid är också pengar. Men samtidigt oroar jag mig för hur de förenklade betalningsprocesserna påverkar vår konsumtionen. Upplever vi att klänningen som kostar 50 euro är billigare då vi köper den med kreditkort eller på räkning, än då vi använder rena kontanter, bara för att vi skjuter på betalningen?

Mun Talous–nätverket lyfte i dagarna upp det här ämnet, och menar att de förenklade betalningsprocesserna ökar vår konsumtion. I och med att betalandet blivit så smidigt och flexibelt, och att vi lätt kan skjuta betalandet till framtiden, reflekterar vi inte längre över kontots saldo då vi handlar. Vi lever allt mera i stunden, räkningen kommer ju först nästa månad. Men då en räkning blir två, två blir tre, och tre blir fyra … Kommer vi att kunna betala för all vår konsumtion?

Var femte person i åldern 18–35 upplever sig ha svårigheter att klara av sina skulder, vilket orsaker både stress, skuldkänslor och skam. Vår strävan efter att vara så effektiva som möjligt har gått så långt att vi inte hinner tänka och reflektera över våra inköp. Det är på grund av det här som vi måste inleda en öppen diskussion om pengar. En diskussion som får oss att inse att pengar inte är en oändlig resurs, trots att de i dagens samhälle inte längre syns i sin fysiska form i samma utsträckning som förr. Så som Mun Talous–nätverket så bra uttryckte det: Trots att de olika betalningsformerna blir allt fler, betyder det inte att vi skulle ha mera pengar att röra oss med än förr.


Wägar vägleder

Hur gör vi de osynliga pengarna synliga?

Skjut inte fram betalningen. Ta som vana att sköta betalningen i samband med att produkten/servicen överlåts åt dig. Man hamnar lätt i en situation där betalningarna faller på varandra, och slutligen klarar man inte av att betala allt. Var också medveten om att det kan läggas på en ränta om du väljer att betala vid ett senare tillfälle. Du betalar alltså i slutändan mera än vad du skulle ha gjort om du skött betalningen genast.

Spara. Det tar längre tid, men är definitivt värt det. Då du har en egen buffert på ditt sparkonto har du också medel att stöda dig på då plötsliga utgifter uppkommer. Då du dessutom sparar månatligen växer sparkapitalet i jämn takt. Gör sparandet till en vana, det ger ekonomisk trygghet!

Reflektera. Både över värdet på dina pengar och vad du konsumerar. Innan du konsumerar är det viktigt att tänka på vad som är viktigt för just dig. Någon prioriterar att äta på restaurang, en annan har elektronik som hobby och en tredje intresserar sig för mode. Sällan har vi ändå möjligheten att lägga pengar på alla dessa områden, det är du själv som bestämmer vad du vill satsa på och var du kan pruta.

Våga prata och be om hjälp. Skuldproblemen kan överraska vem som helst. Tyvärr känner personer ofta både både skuld och skam över ekonomiproblem, vilket gör att de inte vågar be om hjälp. Det här leder ofta till att problemet eskalerar. Det är viktigt att man i så tidigt skede som möjligt tar tag i skuldproblemen, vilket sker lättast genom att prata med någon i ens närkrets eller en utomstående person. Om du misstänker att någon i din närhet är i riskzonen för skuldproblem kan du ta upp ämnet och erbjuda hjälp. Tillsammans är vi alltid starkare.


Källor

  • Mun Talous
  • Lapin Yliopisto & Helsingfors Universitet (2017). Nuoret ja velka -akatemiahankkeen tutkimuskoosteita. Nuorten velkaongelmat – velkatyypit, selviytyminen ja vastuukysymykset. Projektet NUORET JA VELKA finansierat av Suomen Akatemia. Rovaniemi.
16.05.2017 kl. 08:42

Matkulturpristagare nominerad till nordiskt matpris

Grattis säger vi till Reko-grundaren och Marthaförbundets matkulturstipendiat 2015 Thomas Snellman som har utsetts till Finlands representant i den första nordiska Embla-mattävlingen!
Snellman tävlar i kategorin årets matentreprenör. En samnordisk Embla-jury utser de sju slutliga vinnarna i mattävlingen i augusti. Finlands Embla-jury beslöt även att ge Marthaförbundet ett särskilt hedersomnämnande för sitt aktiva deltagande i Embla-tävlingen och för utmärkt innovativ verksamhet för matfostran som främjar hållbar utveckling.
11.05.2017 kl. 11:10

Ingen huhållsrådgivning per telefon

Hushållsrådgivningen per telefon fungerar inte i dag onsdag, 10 maj.
Hushållsrådgivnigstelefonen nås i morgon igen kl. 13–15. Du kan kontakta rådgivningen via hushall@martha.fi. 
10.05.2017 kl. 12:14

Är du Marthaförbundets nya ekonomichef?

Vår nuvarande ekonomichef lämnar sitt uppdrag efter ett långt värv i förbundet och därför söker vi en aktiv och samarbetskunnig ekonomichef.

Som ekonomichef har du helhetsansvaret för vår ekonomifunktion; dess operativa verksamhet och utveckling. Du ansvarar för förbundets ekonomi (tillsammans med styrelsen och verksamhetsledaren), bokföring och budgetering samt den ekonomiska uppföljningen av verksamheten. Erfarenhet av projektrapportering och redovisningar till fonder och stiftelser ses som en fördel. Du ansvarar därtill för en del HR-frågor och samarbetar aktivt med verksamhetsledaren. Till dina arbetsuppgifter hör även varierande dagliga rutiner.

Du har gedigen erfarenhet av ekonomi och redovisning, och kan innovativt bredda förbundets finansieringsbas. Du har god organisationsförmåga, sinne för detaljer och goda ledaregenskaper. Föreningskännedom är en fördel, likaså kännedom om HR-rutiner. Vi förutsätter att du har utomordentliga språkkunskaper i svenska och även kan använda finska i arbetet.

Vi jobbar i en dynamisk miljö och utvecklar ständigt verksamheten så att den svarar dels på dagens behov, dels på framtidens. Vi vill därför att du skall vara energisk, initiativrik och intresserad av att kontinuerligt utveckla verksamheten. Dina nuvarande kollegor beskriver dig som proaktiv och flexibel i ditt arbete, samtidigt som dina arbetsresultat motsvarar höga kvalitetskrav. Vi erbjuder en unik och intressant arbetsplats i ett välfungerande förbund i hjärtat av Svenskfinland.

För ytterligare information kontakta Saara Campbell på Mercuri Urval som bistår oss i valet, tfn 040 830 8528. Sänd CV och en fritt formulerad ansökan med löneanspråk senast 17.5.2017 via adressen: www.mercuriurval.com, sök med referensnummer FI-10890.


Finlands svenska Marthaförbund arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vi delar kunskap kring frågor som berör vardagen ur ett hushålls-, ekonomi- och ekologiperspektiv genom kurs- och föreläsningsverksamhet, ett aktivt föreningsliv och olika informationskanaler.  

07.05.2017 kl. 06:00

Årets utmärkelser delades ut

Vid Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad på lördagen delades tre utmärkelser ut: årets Lucina, årets eldsjäl och årets samhällsinsats.

Hederstiteln Årets Lucina 2017 tillföll Malaxmarthan Sara Snickars, som har varit ordförande för föreningen Malax Mittemellan Martha sedan den grundades år 2015. I dag har föreningen över 60 medlemmar. Snickars fick ta emot utmärkelsen för sitt helhjärtade och osjälviska engagemang för föreningen. ”Snickars går helhjärtat in för de uppgifter föreningen tar sig an och arbetar på ett osjälviskt sätt för föreningens bästa. Snickars är stolt över att vara martha, tror på Martha och skapar verksamhetsformer som bygger på förbundets värderingar: ett fördomsfritt samarbete över generations-, förenings- och kulturella gränser. Sara Snickars är en aktiv förebild för hur man genom föreningsengagemang kan stödja arbetet för en bättre värld, en vardag i taget”, står det i motiveringen till utmärkelsen.

Birgitta Penttinen från Jakobstad tilldelades titeln Årets eldsjäl 2017 för sitt mångåriga engagemang i Kyrkoby marthaförening. ”Med fast hand, inspirerande och engagerande, med mod och medvetenhet har hon förvaltat och förnyat marthaverksamheten i Kyrkoby marthaförening. Medlemsantalet har ökat, Marthagården har övergått i föreningens ägo och renoverats medvetet, därtill har hjälpverksamheten varit livlig, trots mycket jobb med det egna huset.”

Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2017 tillföll Helsingforskretsen Elvan för insatsen ”Mammalådor till papperslösa babyer”. ”Under 2016 har kretsen ansvarat för att sammanlagt 65 kassar med innehåll motsvarande en moderskapsförpackning har sammanställts till föräldrar som saknar finskt socialskyddsnummer. Elvorna har tagit emot donationer av såväl marthor som andra intresserade, sorterat och tvättat samt packat kassarna som skänkt glädje till många. Elvan är en sann förebild för Marthas samhällsengagemang för en bättre värld, en vardag i taget."

Marthaförbundet utser till årets marthagärningar sådana händelser eller sådana insatser, företrädesvis under det gångna året, som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för och det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör.

Mera information ger Frida Nylund, verksamhetsledare, tfn 040 715 1579.

06.05.2017 kl. 21:00

Uttalande: Lika lön oavsett kön

Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad 6.5.2017 antog enhälligt centralstyrelsens förslag till uttalande om jämställda löner.

Vid Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad antogs följande uttalande:

Finlands regering har genom sitt likalönsprogram som sträcker sig över åren 2016 till 2019 gått in för att främja likalön mellan kvinnor och män samt genomföra principen om likalön på arbetsplatserna enligt jämställdhetslagen. Syftet med programmet är att skillnaden i den genomsnittliga inkomstnivån mellan kvinnor och män ska ha minskat till åtminstone 12 procent år 2025, förutsatt att utvecklingstrenden är positiv.

I år är de finländska kvinnornas lön i medeltal cirka 83 procent av männens lön. Det betyder att med ovan nämnda förändringstakt nås jämställda löner om drygt 30 år.

Regeringen har i sina halvtidsöverläggningar beslutat att inte vidta åtgärder för att ändra på familjeledigheterna. Den modell vi har i dag gör att ansvaret för vård av barn ofta landar på kvinnorna, vilket försvårar deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och också leder till att deras löner inte stiger i samma takt som männens. Detta påverkar slutligen kvinnors framtida pensioner.

Jämställdhet är en rättvisefråga. Den nuvarande minskningen av lönegapet går för långsamt och takten är ohållbar på sikt. Därför har vi vänt blicken mot vårt nordiska grannland Island, som i år har lagt fram en lag om lika lön oavsett kön. Lagen kräver att företag och institutioner med fler än 25 anställda ska garantera lika lön och bli certifierade. Arbetsgivare åläggs att betala inte enbart lika lön för lika arbete, utan också lika lön för arbeten som klassificeras som likvärdiga.

Med dagens förändringstakt har Finland en lång väg kvar till en jämställd lönesättning. Genom att följa Islands exempel kunde vi arbeta bort de löneskillnader som beror på kön – om vi verkligen vill värna om jämställdhet i människors vardag, inte bara i festtal.

Nu är det dags att göra något radikalt. Vi måste identifiera konkreta åtgärder och gå från ord till handling. Jämställda löner gynnar alla, oavsett könsidentitet. Vi uppmanar därför till beslutsamhet och efterlyser modiga beslutsfattare som vågar fatta medvetna beslut för en mera jämställd vardag, en jämställdhetshandling i taget.

Kristinestad den 6 maj 2017

Finlands svenska Marthaförbund rf

På frågor svarar:

  • Andrea Hasselblatt, förbundsordförande, tfn 040 191 9424 
  • Frida Nylund, verksamhetsledare, tfn 040 715 1579
06.05.2017 kl. 15:17

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt