Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

16.01
Vardagsmat & ekonomi för det lilla hushållet Bor du själv eller samboende och upplever matlagningen oinspirerande, dyr och utmanande? Kom på marthakurs för inspiration och idéer!
29.01
Kvinnor i fredsarbete ”Om vi vill ha hållbar fred i världen måste kvinnorna involveras i fredsarbetet.”
05.05
Save the date! Vårmöte i Åbo Boka in vårmöte i Åbo! Närmare information på kommande.

 

Senaste nytt

3 tankeställare på Black Friday

Trots att vi konsumerar mera än någonsin, uppmanas vi att konsumera ännu mera. November har tack vare shoppingdagar som Singles day, Black Friday och Cyber Monday fått en konsumtionshetsstämpel. ”Köp, köp, köp!” uppmanar företagen, och vi köper. Men till vilket pris?

Hur konsumerar vi?

Finländarnas konsumtion har ökat under det senaste året, men våra inkomster ökar inte i samma takt. Den ökade konsumtionen har lett till att vi sparar mindre, och tar lån för att täcka utgifterna för konsumtionen. Om trenden fortsätter kommer vi att leva över våra ekonomiska tillgångar och bli överskuldsatta. Vi måste se över våra konsumtionsvanor.


Visste du att ...
Betalkort och mobiltelefonen har blivit allt vanligare betalmedel för finländare. Utländsk forskning visar att valet av betalmedel påverkar både hur mycket vi handlar, men också hur vi värderar det vi köpt. Då vi betalar med kontanter anser forskarna att vi känner en slags smärta, vilket gör att vi handlar mindre, och värdesätter det vi köpt högre. Att betala med betalkort orsakar inte samma smärta, vilket gör att vi handlar mera, men också att värderar det vi köpt lägre. 


Textilier som skapades i onödan

I Finland konsumeras 70 000 ton kläder och textiler per år. Det här innebär cirka 13 kilogram per finländare. Av detta hamnar över 50 procent på soptippen då vi inte vet hur vi skall göra oss av med kläder som vi inte använder. I slutändan behöver vi inte allt det vi handlar.


Visste du att …
Den ekologiska skuldens dag uppmärksammas på den dag på året då vi förbrukat vad som varit årets kvot för förbrukning av naturresurser. År 1971 inföll dagen i slutet på december, medan årets kvot blev full redan 2 augusti. Så länge vi väljer att överkonsumera kommer det att finnas en efterfrågan och produktion som äter upp våra naturresurser.


Efterfrågan skapar arbetsplatser, men för vem?

Näthandeln har gett konsumenterna en ny möjlighet att handla och ökat utbudet då det går lätt att beställa varor från utlandet och dessutom få varorna levererade till hemadressen. Finländarna handlar för 4,6 miljarder euro på nätet, och av det går över 40 procent till utländska nätaffärer. Mest är det kvinnokläder, kosmetik och assecoarer som vi köper från de utländska nätaffärerna.


Visste du att …
Man hör ofta människor försvara konsumtionen med att säga att de stöder samhället genom att öka företagens efterfrågan. Men tyvärr stöder vi inte företagen i Finland med att handla från utländska nätaffärer. Dessutom äter det av våra naturresurser att skicka kläder från andra sidan jorden, som vi i värsta fall returnerar. Då vi väljer inhemskt ökar vi efterfrågan, skapar arbetsplatser och minskar på koldioxidavtrycket.


Källor

  • Statistikcentralen, tillgänglig på:
    http://stat.fi/til/sekn/2017/01/sekn_2017_01_2017-06-22_tie_001_sv.html
  • Finlands miljöcentral, tillgänglig på:
    http://www.syke.fi/hankkeet/texjate
  • ​Finsk Handel/Kaupan liitto, tillgänglig på: http://kauppa.fi/ajankohtaista/tiedotteet/digikuluttaja_ostaa_innokkaasti_verkosta_myoes_ulkomailta_26099
  • ​Den ekologiska skuldens dag, tillgänglig på:
    http://www.overshootday.org/newsroom/past-earth-overshoot-days/
  • Raghubir P. & Srivastava J., 2008. Monopoly Money: The Effect of Payment Coupling and Form on Spending Behavior. Journal of Experimental Psychology, vol. 14, no. 3, sidorna: 213-225.
  • ​Shah A., Eisenkraft N., Bettman J., Chartrand T., 2016. “Paper or Plastic?”: How We Pay Influences Post-Transaction Connection. Journal of Consumer Research, vol. 42, sidorna: 688-708.
24.11.2017 kl. 09:23

Fortbildning för dagis och eftis

Boka in en fortbildning med projektet Tack för maten! och lär er mera om att skapa matglädje på daghem och eftisar!

Under fortbildningen får deltagarna konkreta metoder för att väcka en sund och nyfiken inställning till mat. Saperemetoden handlar om att upptäcka och utforska mat med alla sinnen. Metoden har visat sig väcka intresset för bland annat grönsaker samtidigt som den också ger mod att våga smaka på mat.

Tillfället är uppdelat i en föreläsning och praktiska övningar som lätt kan implementeras i verksamhet för barn på daghem och eftisar. Eftisledare får också inspiration till mellanmålen.

Antal deltagare: 15–25 personer
Tid: cirka 3 h
För vem: daghemspersonal, eftisledare eller andra grupper som arbetar med barn i åldern 3–8 år.
Fortbildare: Ann-Louise Ahrenberg och Sofia Grynngärds från Marthaförbundets projekt Tack för maten!
Kostnad: beställaren står för utrymmet

Ta kontakt med oss om du vill veta mera!

Sofia Grynngärds
Projektledare
050 517 2958
sofia (at) martha.fi

Ann-Louise Ahrenberg
Projektkoordinator
050 388 0848
ann-louise (at) martha.fi

tackformaten.fi

22.11.2017 kl. 13:34

Julstök i Marthaköket!

En stor dos julstämning, hemgjorda klappar och live rådgivning mitt i julstöket. Välkommen till Marthaköket!

Välkommen till Marthaköket den 12 december kl. 15–19. Materialkostnad: 5 euro. Vi bjuder på glögg och lite tilltugg.

 

På plats kan du: 

  • Dekorera pepparkakor med hem- gjord kristyr. 
  • Fylla en glasburk med kakingredienser, perfekt som gå bort-present i jul. Obs! Ta med dig en glasburk hemifrån.
  • Göra ditt eget julté! 
  • Göra din egen kroppsskrubb med juliga dofter. 
  • Julpyssla med Ungmartha. Passa på att göra fina etiketter och kort till dina hemgjorda julklappar. 

Marthaförbundets hushållsrådgivare är på plats och erbjuder live rådgivning!

Anmäl dig via formuläret här!

22.11.2017 kl. 13:16

Dags att nominera kandidater till årets marthagärningar 2018!

Inom ramen för utmärkelsen årets marthagärningar 2018 kan man nominera kandidater inom tre kategorier: Årets Lucina, Årets samhällsinsats och Årets eldsjäl. Utmärkelserna utdelas under kvällsfesten vid Marthaförbundets vårmöte i Åbo lördagen den 5 maj 2018.

Sänd in förslag på insatser som har utförts av föreningar eller enskilda medlemmar till verksamhetsledare Frida Nylund per e-post till: frida.nylund@martha.fi eller till adressen Marthaförbundet, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Nomineringen bör vara centralstyrelsen till handa senast 31.1.2018 kl. 20. Enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till alla kategorier, men kom ihåg att ange inom vilken kategori ni nominerar! Frida Nylund svarar på frågor om utmärkelserna.

Kategorier och kriterier

  • Hederstiteln Årets Lucina ska gå till någon som är förtroendevald och som under det gångna året modigt har fört sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang när det gäller föreningens utveckling.
  • Titeln Årets samhällsinsats ges för en nytänkande, kreativ insats för en bättre värld, en vardag i taget. En insats som ger prov på Marthas samhällsengagemang.
  • Utmärkelsen Årets eldsjäl tilldelas en martha som under flera år har arbetat för föreningens bästa. En medlem som har gjort en eller flera insatser för att utveckla föreningen, och som genom sitt aktiva deltagande har varit ett hjärta i föreningen.
  • Utmärkelserna ska gå till en sådan händelse eller en sådan insats som företrädesvis under det gångna året 2017 kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för, samt det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör.
  • Utmärkelserna ges till en marthaförening, krets eller en enskild medlem. Titeln Årets eldsjäl kan ges för insatser som hänför sig till flera år.
  • Utmärkelserna ska inspirera andra. De ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det kan vara insatser som visar hur Martha arbetar för en bättre värld, som främjar utvecklandet av martharörelsen och som är en inspirationskälla för alla.
16.11.2017 kl. 12:22

Ta ditt ansvar i garderoben!

Under en livstid konsumerar en finländare i medeltal 1 000 kg textilavfall. Och det är inte många kilon som återvinns. Men mycket är på gångs!

Årligen hamnar 70 000 ton hemtextilier och kläder på förbränningsstationer, istället för att återvinnas exempelvis inom industrin. Från och med 2016 bör EU-länderna återvinna 50 procent av allt avfall. Också textilavfall ska återvinnas till nya fibrer, precis som exempelvis glas, kartong och metall återvinns. Ansvaret ligger på bland annat de kommunala avfallsbolagen. Men ännu har vi inte uppnått målet om att återvinna hälften av allt textilavfall. Det har gått åt mycket energi och kemikalier i produktion av textilier, därför är det viktigt återvinna så mycket som möjligt.

I dag finns ingen tillvaratagning av textilavfall i större skala. Men mycket är på gång!

  • I Åbo har man gått in för att analysera klädavfallet och se hur man kunde ta det tillvara. Telaketju utvecklar nya modeller för hur textilier kunde tas tillvara i industriell skala. För det behövs ny logistik för att insamling och sortering enligt fibertyp. I Åbotrakten arrangerar Telaketju evenemang där det textilmaterial som blir över efter sortering för vidare användning i industrin säljs väldigt förmånligt till företag, hantverkare och även privatpersoner. Sök på ”penkojaiset” på facebook för aktuella evenemang.
  • Även om det står 100 procent bomull på en t-skjorta är det inte alltid hela sanningen. Upp till fem procent får vara annat material utan att anges. Detta blir utmanande i storterings- och återvinningsskedet. Studerande i Lahtis har utvecklat ny teknik för analys av fibrer i klädesplagg vilket underlättar sortering. Det här gör det möjligt att sortera enligt fibrer vilket underlättar förvandlingen till nya fibrer och tyg.
  • VTT (Teknologiska forskningscentralen) håller som bäst på att utveckla ny teknik för att ta vara på bomullsavfall och av det producera nytt tyg.

Vad kan du göra som konsument för att minska textilavfall? Ekologirådgivare Anita Storm tipsar.

  • Undvik avfall helt och hållet. Det gör du genom att noga tänka igenom och överväga konsumtion. Analysera dina behov och agera enligt det.
  • Vårda dina kläder: lufta, tvätta, reparera!
  • Uppnötta kläder behöver inte kastas i avfallskärlet, du kan göra om dem till bruksföremål eller använda dem som trasor. Tips hittar du här.
  • Besök eller arrangera en klädbytardag! 
  • Testa på att under ett års tid inhandla dina kläder second hand! 

Under en livstid ger en finländare upphov till i medeltal 1 000 kg textilavfall.

15.11.2017 kl. 11:59

Tänk efter innan du shoppar loss!

Dagens billiga plagg och lockande nyhetsbrev, skyltfönster och reklamer har lett till att våra garderober är allt mer fullproppade. Faller du ofta för frestelsen? Läs vidare för några handgripliga tips på vägen mot en mer hållbar garderob.

Kolla tvättlappen och granska materialet. Hur ska plagget skötas? Är plagget av ett hållbart material? Då vi investerar i hållbara och tidlösa plagg, håller de längre, vilket också gör att det blir billigare för oss i längden. Det lönar sig också att vid köptillfället fundera på vad det kommer att kosta att vårda plagget. Om plagget kräver kemtvätt kan det vara bra att beakta att det i framtiden kommer att tillkomma tvättkostnader.
 

Tips! För att lära dig mera om olika material och textiler, lönar det sig att lyssna på Martha-podden om Textillära eller läsa artikeln om olika textilier

Planera din garderob. Gör en lista på kläder som finns i din garderob. Vad saknas? Hur vill du att din garderob ska se ut? I butiken tenderar vi få ha-behov och köpa plagg och accessoarer som vi senare märker att inte alls är vår stil. Plagget är ofta fel färg eller modell. Vi planerar vårt handlande i matbutiken, varför skulle vi inte göra det då vi handlar kläder? Lyssna på Marthapodden och avsnittet Kläder & kvalitet för mera inspiration kring detta.
 

Tips! Ett konkret sätt att hitta din stil är att klippa ut kläder man gillar från tidningar eller samla dem i en mapp på Pinterest. Då du samlar urklippen kan du se vilka modeller, färger och material som faller dig i smaken, och blir också mer medveten om vad du inte gillar. 

Gör en budget. Enligt statistikcentralen lägger vi 4,3 procent av vår månadslön på kläder och skor. Har du funderat på att göra en budget för hur mycket du får handla för under en månad eller under ett år?
 

Exempel: Emma har en inkomst på 2 000 euro efter skatt. Hon räknar ut att hon i så fall kan lägga 86 euro/månad på kläder och skor. Till hösten vill Emma köpa en rock som kostar 150 euro. Emma räknar då ut att hon behöver lägga ut två månaders klädbudget för att köpa rocken.

Ge dig tid att fundera. Musiken spelar ofta på hög volym i klädaffärerna. Det kan leda till att du vill snabbt bort från situationen och därför fattar ogenomtänkta beslut. Om du tvekar på något, ta bild på plagget i omklädningsrummet, reservera plagget och fundera vidare hemma. Du kan också utnyttja öppet köp-möjligheten och ta hem plagget för att prova ytterligare. Minns bara att kolla hur länge det öppna köpet gäller. Fråga alltid dig själv om plagget är hållbart, om du kan kombinera det med din övriga garderob och om det är i din stil.
 

Granska villkoren på ditt kredit-kort. Vissa kreditkort har ett köpskydd som ger dig ett extra skydd om något skulle hända plagget. Om du köper ett värdefullare plagg, kan det alltså löna sig att betala köpet på kredit. Kom dock ihåg att betala bort kreditsumman så fort som möjligt, helst omedelbart efter köpet, för att undvika räntorna som kan uppstå på ditt köp.
 

Räkna. Stirra inte blint på prislappen, räkna i stället vad ditt plagg kostar per användningsgång. En billig tröja som förstörs efter första tvätten är i längden dyrare än ett plagg som håller i flera år. Satsa pengar på dina basplagg. Det är dem du använder dagligen, och de behöver vara tåliga. Festplagg i sin tur kan man vara sparsammare med.


Undvik fönstershopping. ”Jag fördriver lite tid på stan och går in i några klädaffärer”. Undvik klädaffärer ifall du inte är säker på att du faktiskt behöver något från dem. 

Reparera och vårda. Då du vårdar och reparerar dina plagg och kläder håller de längre, vilket gör att det också bli billigare för din plånbok i längden.


  • I november uppmarnar Marthaförbundet till köpstopp. Dela med dig av egna erfarenheter och tips under taggen #köpfrinovember. 
  • Delta på en klädbytardag 17 eller 18.11 2017. Klädbytardagar arrangeras på sex orter i marthafinland, närmare information om tid och plats här. 
13.11.2017 kl. 13:28

Kolumn: Bloggarna som tjänar på mig

Ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar uppmanar ständigt människor till att granska sin konsumtion och att lära känna sig själv som konsument. Nu delar ekonomirådgivaren med sig av sin svaga punkt, som får igång hennes habegär.

Jag minns när jag första gången kom i kontakt med en blogg. Det var under en datatekniktimme i gymnasiet som jag såg min klasskompis inne på en websida där en jämnårig tjej publicerat bilder på vad hon handlat för kläder. Jag fick förklarat för mig att det var en typ av dagbok där skribenten skrev om sin vardag och sitt intresse för mode. Väl hemma gick jag in på sidan som min klasskompis kallade för ”blogg” och kollade närmare på texterna och bilderna. Jag var såld. Hon skrev öppet om sina kärleksproblem, fester, hobbyn, men också om gräl med föräldrarna. Det var lätt som tonårstjej att identifiera sig med henne, samtidigt som hon hade ett öga för mode som tilltalade mig. Känslan av att jag ville vara som hon väcktes snabbt, och det blev en daglig vana för mig att gå in på bloggen. Elva år senare har bloggen växt till en av Nordens mest lästa bloggar, och jag kan medge att jag fortfarande besöker den, dagligen.

På elva år har bloggarna utvecklats från online dagböcker med suddiga bilder tagna via spegeln, till attraktiva marknadsföringsplattformer med flera hundratusen läsare som samarbetar med storföretag. Företagen har i urminnestider gjort reklam via kända personer, men bloggfenomenet gjorde att helt vanliga tonåringar kunde bygga upp ett varumärken kring sin person och vardag. Jag har alltid förhållit mig kritiskt till reklam, men reklamen som kommer via bloggarna är svår att motstå. Främst känner jag att bloggarna väcker ett habegär kring kläder, men ibland kan det också vara inredningsdetaljer, mat, smink eller resmål. Men varför känner jag mig så påverkar, då jag annars granskar reklam med kritiska ögon? Jo, för att det känns som om en vän skulle rekommendera mig en produkt. En vän som jag känt i elva år, som fans där under de känslofyllda tonåren, då jag flyttade hemifrån och slutligen blev vuxen. Relationen och förtroendet till bloggaren har utvecklats till så stark, att hon lätt kunde sälja mig ett par trumpetbyxor, fast jag senast förra veckan sade att jag aldrig kommer att dra på mig sådana. Jag litar på hennes omdöme, hon vet vad jag vill ha och var jag borde handla.

Köpfri november–kampanjen har fått mig att tänka till kring min relation till bloggen och hur den undermedvetet styr mina val. Det kostar mig inte att gå in på sidan och läsa om hennes dag, men i stället utsätts jag för intryck som ska få mig att konsumera tjänster och varor som företagen bloggaren samarbetar med säljer. Det här kan vara ett hot eller möjlighet mot min plånbok, och för att jag skall kunna fortsätta läsa bloggen måste jag förstå vad spelreglerna är. Jag måste inse att bloggaren driver sin blogg som ett företag och att hon får en inkomst för arbetet hon gör, det vill säga producerar innehåll som jag kostnadsfritt får ta del av. Jag måste inse att ansvaret för hur jag reagerar på mitt habegär ligger hos mig, att jag själv måste veta vad jag vill ha, behöver och var jag helst handlar. Med andra ord måste jag känna hurdan jag är som konsument och vad jag värderar, för ingen kan känna mina behov bättre än jag. I bästa fall kan bloggaren tipsa mig om en produkt som jag länge letat efter, eller erbjuda mig en rabattkod till en nätbutik som jag redan tidigare bestämt mig för att handla hos.

Min tanke var att jag skulle hålla mig borta från bloggen under november för att minska på mina habegär, men i stället har jag valt att acceptera att habegär kommer och går, men att jag i slutändan bär ansvaret för hur jag reagerar på dem.


Kampanjen Köpfri november är en del av målet att dela kunskap om konsumtion och få oss att tänka på huruvida vi handlar för att fylla behov eller stilla ett begär. 

08.11.2017 kl. 09:10

Kallelse till höstmöte 25.11.2017

Finlands svenska Marthaförbund rf kallar till höstmöte i Helsingfors lördagen den 25 november 2017 klockan 12.30. Själva höstmötesprogrammet inleds klockan 11 med lunch och fullmaktsgranskning. Mötet hålls i Victoriasalen (i Kvarteret Victoria), Medelhavsgatan 14 B.

Vid mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 15 i förbundets stadgar, såsom fastställande av verksamhetsplan och budget samt medlemsavgift för år 2018, val av medlemmar till centralstyrelsen i stället för dem som står i tur att avgå samt ersättare för dessa under perioden 2018–2019. De medlemmar som står i tur att avgå framgår ur ärendelistan. Vid mötet presenteras också en mellanrapport kring den pågående organisationsutvecklingen.

Anmälningstiden till höstmötet utgick fredagen den 3 november 2017.  Om du inte har anmält dig inom utsatt tid, vänligen hör av dig till Marika Danielsson. Kontaktuppgifterna hittar du här.

Helsingfors den 6 november 2017

Centralstyrelsen vid Finlands svenska Marthaförbund rf

06.11.2017 kl. 13:19

Vintersquash

Det finns ett stort antal sorter av vintersquash. Man kan kalla en vintersquash för pumpa men man brukar inte kalla en pumpa för vintersquash. Den har ett hårt skal och är torrare i fruktköttet än pumpan.

Fruktköttet är gult till orange och mer eller mindre sött beroende på sorten. Ju mörkare orange köttet är desto mer antioxidanter.

Förutom att vintersquashen är mycket vacker är den dessutom god att äta. Så köp hem två. Ät den ena och spara den andra till prydnad.

Man kan köpa vintersquash i butiker med rikt utbud av grönsaker. Oftast är de importerade. I några få butiker kan man under september och oktober köpa inhemsk vintersquash. Håll också utkik på höstmarknader och den lokala Rekoringen. 

Det är bäst att lagra frukterna på köksbordet. Där håller de bra och är en fröjd att se på. De kan de hålla i 3–4 månader eller fram till vårvintern.

Läckra recept (klicka på bilderna för att komma till recepten)


 

 


 

01.11.2017 kl. 11:07

Utmaning: Köpfri november!

Världens befolkning konsumerar mera än någonsin. Det är varken ekologiskt hållbart eller hållbart för vår privatekonomi. För att granska våra konsumtionsvanor kan det vara värt att stanna upp och göra något radikalt. Därför utmanar vi dig till en köpfri månad i november.

Ni känner kanske till  Köp ingenting–dagen som går av stapel sista fredagen i november? Temadagen inleddes som en protest mot konsumtionssamhället och ett svar på Black Friday, USA:s största shopping- och readag. Köp ingenting–dagen utmanar oss konsumenter att reflektera över huruvida vi köper varor för att fylla ett behov eller stilla ett begär.

Vi drar det ett steg längre …
I vanliga fall råder Köp ingenting–dagen i 24 timmar. Men tänk om vi klarade av att leva konsumtionsfritt i en månad? Marthaförbundet utmanar dig att förlänga dygnet till en månad, och därmed leva konsumtionsfritt i november. Under månaden har ni en utmärkt möjlighet att fundera på frågorna:

  • Hurdan är jag som konsument?
  • Hurdan vill jag vara som konsument?
  • Vad vill jag lägga mina pengar på?

För att vi skall få ut maximal nytta av vår konsumtion, måste vår konsumtion motsvara våra värderingar. Tyvärr möts inte alltid våra uppfattningar om vår konsumtion med verkligheten, alltså kan det vara bra att rannsaka sig själv. Vad är viktigt för mig i livet och hur konsumerar jag mina pengar rätt för att nå mina mål?

Riktlinjer för köpfri november
Utmaningen går ut på att minska vår konsumtion och bli uppmärksamma på vad vi faktiskt behöver och vad som är viktigt för oss. Det finns ändå varor som vi måste kunna inhandla för en fungerande vardag. Varor som får inhandlas är:

  • Mat
  • Mediciner
  • Bensin, ifall du är beroende av bil
  • Busskort och motsvarande

Vi vill dock uppmana er att också se köpstoppen som en möjlighet att rensa kylskåp, frys och skafferi. Använd upp det du fryst ner innan du köper nytt. Vilken utmärkt möjlighet att städa upp innan jul!

Tips på vägen

  • Reparera kläder och varor.
  • Byt kläder/varor med varandra, utnyttja klädbytardagen!
  • Undvik fönstershopping.
  • Blockera reklam och sluta prenumerera på nyhetsbrev med reklaminnehåll.
  • Ät ur skafferi och frys.
  • Gör en  veckomeny. Då behöver du handla endast 1–2 gånger per vecka och undviker frestelser i affären!
  • Gör mat från grunden av inhemska råvaror.

Nu gäller det att vara kreativ och konsumera tjänster och varor som inte kostar!

Reflektera i slutet på månaden och mata in dina kvitton i Marthas budgetunderlag.

  • Hur kändes den köpfria månaden?
  • Vad har du lärt dig?
  • Vad var svårt eller svårast?

Dela med dig av dina upplevelser under #köpfrinovember och följ oss under månaden för tips och insikter. 

01.11.2017 kl. 07:21

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt